Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Working Paper No. 666

Investment Liberalization - Why a Restrictive Cross-Border Merger Policy can be Counterproductive

Varför restriktioner mot utländska företagsförvärv kan vara kontraproduktiva

Working Paper
Referens
Norbäck, Pehr-Johan och Lars Persson (2006). ”Investment Liberalization - Why a Restrictive Cross-Border Merger Policy can be Counterproductive”. IFN Working Paper nr 666. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.

Författare
Pehr-Johan Norbäck, Lars Persson

Länder som begränsar möjligheten till utländska uppköp riskerar att hindra sådana utländska uppköp som skulle kunna öka de inhemska kapitalinkomsterna avsevärt. Anledningen är att de utländska företagen inte bara betalar för att erhålla strategiskt viktiga inhemska tillgångar utan även för att hindra starka utländska konkurrenter från att köpa dessa. Detta visas i en forskningsrapport författade av Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson, Institutet för Näringslivsforskning.

Allt fler utvecklingsländer i världen ställer sig positiva till att avreglera sina produktmarknader och tillåta ingående utländska direktinvesteringar. Det finns dock en oro bland dessa länder att utländska uppköp av inhemska företag, till skillnad mot utländska nyinvesteringar, kan försämra konkurrensen på inhemska produktmarknader. Detta skulle kunna skada konsumenter, leda till nedläggning av inhemsk produktion och därigenom reducera antalet inhemska arbetstillfällen. I denna forskningsrapport analyseras hur utländska uppköp påverkar effektiviteten på de inhemska produktmarknaderna.

Analysen tar sin utgångspunkt i en teoretisk modell där ett flertal utländska ägare konkurrerar om att köpa upp ett inhemskt företag. När ett uppköp sker kan det sammanslagna företagets verksamhet bli mer effektiv om företagens tillgångar kompletterar varandra väl.

Analysen visar att det kan förekomma ineffektiva utländska uppköp där motivet är att hämma konkurrensen. Det finns emellertid begränsningar i möjligheten till ineffektiva uppköp. Orsaken är att konkurrenterna kommer att utnyttja möjligheten och expandera sin verksamhet. Därigenom blir det mindre lönsamt att göra ineffektiva uppköp.

Studien visar också att i de fall det inhemska företaget innehar strategiskt viktiga tillgångar kommer budkonkurrensen bland de utländska potentiella köparna att driva upp uppköpspriset. Anledningen är att de utländska företagen inte bara betalar för de strategiska tillgångarna utan även betalar för att hindra starka utländska konkurrenter från att köpa dessa. Vidare visas att dessa effektivitetshöjande utländska uppköp kan öka de totala nyinvesteringarna i landet då köpande företag får incitament att följdinvestera för att utnyttja dessa strategiska tillgångar på bästa sätt. Länder som begränsar möjligheten till utländska uppköp riskerar därmed att hindra utländska uppköp som skulle öka de inhemska kapitalinkomsterna avsevärt och samtidigt leda till nyinvesteringar och arbetstillfällen.

En slutsats från studien är därmed att en väl fungerande konkurrenspolitik är motiverad, men inte en sådan som diskriminerar utländska uppköp. Vidare visar sig åtgärder som stimulerar budkonkurrensen över inhemska företag välmotiverade. Detta säkerställer nämligen att en stor del av de effektivitetsvinster som uppstår vid uppköpet tillfaller det säljande inhemska företaget.

Pehr-Johan Norbäck

+46 (0)8 665 4522
+46 (0)73 574 3379
pehr-johan.norback@ifn.se