Political Polarization and the Size of Government

I den mest grundläggande ekonomiska teorin antas att medianväljarens preferenser styr storleken på den offentliga sektorn. Denna förutsägelse kan kritiseras både på teoretiska och empiriska grunder. I den här uppsatsen studerar vi sambandet mellan polarisering i politiska åsikter och storlek på den offentliga sektorn. Vi finner att länder där väljarkåren är polariserad har lägre andel offentlig konsumtion och lägre grad av ekonomisk omfördelning.

Det finns flera tänkbara orsaker till ett samband mellan politisk polarisering och storlek på den offentliga sektorn. En teori i litteraturen går ut på att större oenighet bland väljarna om hur de offentliga medlen ska spenderas leder till att den önskade storleken på budgeten minskar. Empiriska studier har också visat att politiker avviker mer i sitt röstningsbeteende från medianväljarens åsikt ju mer heterogen väljarkåren är. Ju större frihet politikerna har att bestämma hur offentliga medel ska spenderas, desto starkare incitament har väljarna att försöka begränsa storleken på den offentliga sektorn.

Vi mäter graden av politisk polarisering på landsnivå genom spridningen i flervalsfrågor (1–10) om ekonomisk politik i World Values Survey. Frågorna gäller exempelvis om staten bör ta ett större ansvar för ekonomin och synen på konkurrens. Vi använder flera olika mått på polarisering men fokuserar på standardavvikelsen av svaren inom respektive land. Standardavvikelsen kan som lägst vara noll, vilket inträffar om alla människor i ett land ger samma svar. Den maximala standardavvikelsen är 4,5 och innebär att hälften av invånarna svarar "1" och den andra hälften "10". Sverige är bland de länder som har lägst grad av politisk polarisering med en standardavvikelse mellan 1,9 och 2,2. Andra länder med låg grad av politisk polarisering är Norge, Danmark, Nederländerna och Sydkorea. Den politiska polariseringen är starkast i Latinamerika, t.ex. har El Salvador en standardavvikelse mellan 3,2 och 3,7.

Vi finner att politiskt polariserade länder har en mindre offentlig konsumtion som andel av BNP per capita och lägre grad av ekonomisk omfördelning. Den uppmätta effekten är stark: En ökning av politisk polarisering med en standardavvikelse minskar den ekonomiska omfördelningen som andel av BNP med två procentenheter. Sambandet mellan politisk polarisering och den offentliga sektorns storlek är starkare i mer demokratiskt utvecklade länder, vilket indikerar att mekanismen går genom det politiska systemet. Vi finner inget stöd för att politisk polarisering är en direkt konsekvens av inkomstojämlikhet eller att människor i utvecklingsländer har svårare att förstå frågorna.