Denna uppsats är en introduktion till ett kommande specialnummer av tidskriften Industrial and Corporate Change. I introduktionen presenteras de åtta studier som ingår i specialnumret. Bidragen är slutresultatet av ett flerårigt samarbete mellan IFN och Entreprenörskapsforum. En övergripande slutsats från studierna är att institutionella regelverk har stor betydelse för entreprenörskap.
Det övergripande syftet med projektet har varit att öka vår förståelse för vilka faktorer som förklarar det innovativa entreprenörskapets omfattning, karaktär och inriktning i dagens rika länder. För att göra detta har en (i ett fall två) svensk forskare parats ihop med en högt meriterad senior forskare som, på något undantag när, är verksam vid ett ledande amerikanskt universitet.
Jämförelse mellan entreprenörskap i USA och i Sverige
Forskarna i respektive konstellation är alla erkända specialister på både det område som behandlas och de institutionella betingelserna och regelverken i det egna landet. Huvudstrategin för att få fram ny kunskap på de områden som studeras är att: (i) identifiera viktiga skillnader i relevanta spelregler mellan USA och Sverige och (ii) med hjälp av teoretiska och/eller empiriska metoder identifiera om och i vilken utsträckning dessa kan förklara skillnader i ekonomiska utfall. USA och Sverige är särskilt intressanta att jämföra, eftersom de två länderna av många betraktas som varandras motpoler bland de västerländska marknadsekonomierna. USA ses allmänt som den mest marknadsorienterade och avreglerade ekonomin, medan Sverige av många anses som det mest utpräglade exemplet på en reglerad och koordinerad marknadsekonomi; vad som åtminstone tidigare kallades en blandekonomi.
Institutionella regelverk påverkar entreprenörskap
Det går inte att kort sammanfatta resultaten från de åtta studierna. En övergripande slutsats är dock att analyser av entreprenörskap och dess effekter på ekonomin inte kan frikopplas från det institutionella ramverket. I studierna finns en rad exempel på att specifika detaljer i relevanta regelverk kan få mycket stor betydelse för entreprenörskap. Hit hör centrala aspekter som graden av innovationsbaserat entreprenörskap, förmågan att dra nytta av och skapa agglomerationsfördelar och sannolikheten att en bra affärsidé når sin fulla potential.
IFN Working Paper nr 943, "Entrepreneurship, Institutions and Economic Dynamism: Lessons from a Comparison of the United States and Sweden", är författat av Pontus Braunerhjelm (Entreprenörskapsforum och KTH) och Magnus Henrekson (Institutet för Näringslivsforskning).
