Organisationsforskare har länge påpekat att anställda vars värderingar överensstämmer med organisationens är mer produktiva och är mer engagerade i organisationen. Speciell tonvikt har lagts på matchningen mellan den anställdas individuella värderingar och organisationskulturen, men hittills har det saknats övertygande empiriska bevis för att denna matchning har ekonomisk betydelse. I denna uppsats finner vi en robust positiv effekt på produktivitet då prosociala individer är matchade med en prosocial organisationskultur.
Vidare observerar vi en motsatt effekt på produktivitet om individualistiska personer är matchade till en prosocial organisationskultur. Våra resultat är viktiga speciellt för organisationer med uttalat prosociala organisationskulturer såsom välgörenhetsorganisationer och icke-vinstdrivande företag.
Nationalekonomer har en lång tradition av att studera produktivitetseffekter av olika incitamentsstrukturer inom organisationer. En slutsats i denna litteratur är att relativa belöningssystem, där den mest effektive relativt sina medarbetare belönas, är vanliga. Dessutom blir gruppincitament, som går ut på att en grupp av samarbetande individer jämförs med en annan, vanligare. En tanke med gruppincitamenten är att individer i en grupp tenderar att bry sig om varandra och detta ger en extra positiv effekt på produktiviteten.
Kontrollerat experiment
Effekten av hur väl individer är matchade till organisationer med avseende på värderingar har inte fått mycket uppmärksamhet av nationalekonomer. Troligtvis beror detta på att det är svårt att identifiera och objektivt mäta organisationskulturer samt på brist på information om individuella preferenser hos de anställda. Vi fyller denna kunskapslucka genom att studera beteende i ett ekonomiskt experiment. Vi skapar på ”artificiell” väg organisationskulturer, samtidigt som vi har strikt kontroll över incitamentsstrukturer samt tillgång till information om individuella preferenser. På så sätt kan vi dra kausala slutsatser om effekten av matchningen av person till organisation.
Så kallad priming är en välbeprövad metod inom psykologisk forskning. Den går ut på att undermedvetet manipulera individens målfunktion så att vissa aspekter blir mer tydliga i en viss kontext. Exempelvis kan det innebära att få en individ att fokusera på mer själviska aspekter av en situation där man ombeds dela med sig, eller omvänt fokusera på mer osjälviska aspekter.
Organisationskulturer har i stort samma syfte – att styra de anställda i en viss riktning – och därför anser vi att priming är en lämplig metod för att skapa en artificiell organisationskultur i en experimentsituation.
Mer specifikt delar vi upp vår subjektpopulation i tre lika stora delar och låter dem genomgå antingen en prosocial, individualistisk eller neutral priming för att på så sätt skapa tre olika organisationskulturer. Efter detta paras individer i respektive grupp samman för att strategiskt interagera i en situation med incitament som efterliknar det som vanligen observeras, d.v.s. relativa belöningssystem där grupper tävlar om ett pris.
Detta är en stiliserad gruppturnering som efterliknar det som observeras i verkliga organisationer. Vi mäter också de individuella preferenserna hos subjekten med frågeformulär och genom att observera deras beteende i specifika situationer.
Resultaten viktiga för förståelsen av samspelet individ – organisation
Vårt huvudresultat visar att prosociala individer som är matchade till en prosocial organisationskultur är mer produktiva än under en mer neutral organisationskultur. Däremot reagerar individualistiska personer negativt på en prosocial organisationskultur genom att vara mindre produktiva. Överlag gör detta att effekten av att införa en prosocial organisationskultur beror på sammansättningen av de anställda. Om de anställda utgörs av en majoritet av individualistiska personer kan effekten på produktivitet vara negativ.
Resultaten ovan är viktiga byggstenar i förståelsen av interaktionen mellan individer och organisationer och hur den återspeglas i produktiviteten. Organisationer med uttalat prosociala organisationskulturer, såsom välgörenhetsorganisationer och icke-vinstdrivande företag, måste vara noggranna med vilka de rekryterar till sin organisation.
IFN Working Paper nr 1010, "Person-Organization Fit and Incentives: A Causal Test", är författat av Ola Andersson (IFN), Marieke Huysentruyt (London School of Economics and SITE på Handelshögskolan i Stockholm), Topi Miettinen (Svenska Handelshögskolan) och Ute Stephan (Aston Bussiness School).
