I denna uppsats redovisas resultaten från en omfattande enkätundersökning riktad till svenska arbetsgivare angående deras attityder till och erfarenheter av flyktingar. I enkäten ombads arbetsgivarna att svara på frågor rörande anställning av flyktingar, flyktingars arbetsprestationer, effekter av lönesättning på flyktingars sysselsättning och arbetsprestationer samt förekomst av diskriminering från anställda och kunder. Arbetsgivarna rapporterar i huvudsak positiva attityder och erfarenheter, men det finns också heterogenitet i svaren.
Flyktingars integration på arbetsmarknaden är en uppmärksammad fråga i länder med stort flyktingmottagande. Forskningen på området har hittills fokuserat på betydelsen av flyktingarnas individuella egenskaper, som utbildning, språkkunskaper och hälsa, eller på effekter av institutioner på arbetsmarknaden, som arbetsmarknadspolitik, lönebildning och anställningsskydd. Mycket lite intresse har ägnats åt att skärskåda de som faktiskt anställer flyktingarna, nämligen arbetsgivarna. Syftet med denna studie är att dokumentera arbetsgivarnas inställning till och erfarenheter av flyktingar i egenskap av anställda.
Unikt datamaterial
Enkäten besvarades av över 1.800 företag, vilket innebär en svarsfrekvens på 40 procent och torde göra den unik på området i fråga om antal svarande. Frågeformulären, vilka distribuerades och samlades in av Konjunkturinstitutet, adresserades till den personalansvarige på företaget. Begreppet ”flykting”, vilket inte inkluderar arbetskraftsinvandrare, definierades noga i den inledande texten. Arbetsgivarna ombads att ange ett antal faktiska omständigheter rörande flyktingarnas anställning och att rapportera sina attityder till anställning av flyktingar. Beträffande attityderna fick arbetsgivarna både rapportera sina egna erfarenheter av flyktingar och ta ställning till hypotetiska situationer, så kallade vinjetter.
Heterogena attityder
Ungefär hälften av arbetsgivarna som besvarade enkäten har någon erfarenhet av flyktingar som anställda. I huvudsak rapporteras positiva attityder till och erfarenheter av flyktingar som anställda, men en hel del heterogenitet i detta avseende kan påvisas.
Arbetsgivare som upphört att ha flyktingar som anställda är mindre nöjda med deras produktivitet. Denna inställning har samband med låga språkkunskaper hos flyktingarna och att dessa arbetsgivare ägnat mindre resurser åt utvärdering före anställningen än andra företag. Den är dock inte relaterad till diskriminering från anställda och kunder. De flesta arbetsgivare anser att stora sänkningar av kollektivavtalens lägstalöner inte skulle påverka flyktingarnas sysselsättning nämnvärt. De flesta menar också att negativa bieffekter av reducerade lägstalöner, i form av minskad sammanhållning på arbetsplatsen, lägre arbetsprestation eller lägre kvalitet på arbetssökande, skulle uppstå. De arbetsgivare som rapporterar att de skulle anställa fler flyktingar efter en sådan sänkning tenderar dock inte att instämma rörande de negativa bieffekterna.
IFN WP Nr 1025, ”Employer Attitudes towards Refugee Immigrants” är författat av Per Lundborg, Stockholms universitet, och Per Skedinger, IFN.
