Tidigare forskning har visat att en högskoleexamen förknippas med högre inkomster för anställda. Mindre är känt gällande utbildningseffekten för egenföretagare. Baserat på amerikansk individdata visar vi i denna uppsats att en högskoleutbildning inte har någon påverkan på egenföretagares överlevnad i branschen, men att en högskoleutbildning kan minska anställdas sannolikhet att förlora sin anställning.
En högskoleutbildning ger inte bara kunskaper. Genom att ta examen signalerar individen till framtida arbetsgivare att hon eller han har förmågan att lära sig nya saker. Forskningslitteraturen nämner ofta detta som en bidragande orsak till varför arbetsgivare betalar en högre lön till en högutbildad person – allt annat lika. Hur högskoleutbildning påverkar egenföretagare är mindre känt.
Den tidigare forskningen, som visserligen pekar på ett positivt samband mellan utbildning och affärsöverlevnad (business survival), är bristfällig eftersom hänsyn generellt sett inte har tagits till varför individer väljer att utbilda sig eller inte. Vidare skiljer tidigare forskning inte på huruvida en egenföretagare övergår till en anställning eller till icke-sysselsättning, något som spelar roll för att avgöra om egenföretagaren har lyckats eller misslyckats i branschen.
I denna studie görs en distinktion mellan dessa två utfall. Frågan vi ställer oss är på vilket sätt högskoleutbildning påverkar individers affärsöverlevnad, där affärsöverlevnad mäts som egenföretagarens övergång till icke-sysselsättning. Studien bygger på amerikansk individdata.
Sannolikhetsmodell minskar identifikationsproblemet
Att identifiera utbildningseffekterna på affärsöverlevnad är en utmaning. Valet att utbilda sig kan påverkas av flera faktorer, bland annat begåvning och avkastningen på den egna utbildningen. Eftersom det finns ett starkt samband mellan begåvning (ability) och utbildning kan utbildningseffekten förefalla kraftigare än vad den egentligen är.
Om marknadsavkastningen på utbildning är högre för löntagare än för egenföretagare betyder det att bara de högskoleutbildade med mest affärssinne väljer att starta företag. På så vis betyder det att utbildningseffekten – återigen – förefaller kraftigare än den egentligen är. Detta så kallade identifikationsproblem hanterar vi dels genom att inkludera mått på kognitiva färdigheter, men framför allt genom att vi modellerar individers sannolikhet att starta företag och den efterföljande sannolikheten att övergå till icke-sysselsättning.
Resultat
Genom att inkludera ovannämnda begåvnings- och selektionsvariabler finner vi, i motsats till tidigare forskning, inget statistiskt säkerställt samband mellan högskoleutbildning och affärsöverlevnad – varken för män eller kvinnor. Kognitiva färdigheter, å andra sidan, har en stor och statistiskt säkerhetställd påverkan på egenföretagarens affärsöverlevnad.
Resultaten skiljer sig från vanliga löntagares sannolikhet att ”överleva”, dvs. att inte förlora sin anställning. I detta fall visar sig en högskoleexamen öka löntagarens överlevnadssannolikhet, både för män och kvinnor. Slutsatsen blir därmed att högskoleutbildning påverkar egenföretagare och anställda olika.
IFN Working Paper nr 1050, "Does College Education Reduce Small Business Failure?", är författat av Andrea Asoni, Charles River Associates, och Tino Sanandaji, Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
