Tidigare forskning har visat att konsumtionsmöjligheter bidrar till ekonomisk utveckling av städer och regioner. I denna uppsats studeras hur konsumtionsmöjligheter hänför sig till kommuners attraktionskraft, som mäts av kommunens genomsnittliga bostadspriser, kontrollerat för att byggkostnader varierar mellan kommunerna. Det visar sig finnas ett positivt och statistiskt signifikant förhållande mellan konsumtions-
möjligheter i regionen och kommunens attraktionskraft.
I teorin bör bostadspriser avspegla individers villighet att bosätta sig på en viss plats. Denna villighet definieras som platsens attraktionskraft. Givet att alla platser är lika attraktiva bör prisskillnader endast förklaras av löneskillnader mellan platserna. Forskningen visar dock att bostadspriserna i vissa städer ökar snabbare än reallönerna, Stockholm är inget undantag.
Denna uppsats undersöker huruvida konsumtionsmöjligheter ligger bakom dessa oproportionerliga prisförändringar – och därmed på vilket sätt de hänför sig till kommunens attraktionskraft. Studien bygger på svensk kommundata från Statistiska Centralbyrån (SCB) för åren 2002–2008. I analysen tas i beaktande att byggkostnader skiljer sig åt mellan kommunerna och att bostadspriser kan påverkas av kommunspecifika variabler som exempelvis närheten till havet eller norska gränsen.
Resultaten skiljer sig mellan olika kommuntyper
Med konsumtionsmöjligheter åsyftas tillgängligheten av butiker som definieras av antalet butiker, dels i kommunen, men också i närliggande kommuner – kontrollerat för avståndet till dem. Resultaten skiljer sig åt beroende kommuntyp. 93 kommuner kategoriseras som stadskommuner, resterande 197 kommuner kategoriseras som landsbygdskommuner. Det visar sig finnas ett positivt och statistiskt signifikant förhållande mellan butikstillgänglighet och kommunens attraktionskraft för stadskommuner. Inget sådant förhållande kan styrkas för landsbygdskommuner.
Om man däremot tittar på tillgängligheten av butiker i regionen så kan positiva och signifikanta förhållanden styrkas för både stads- och landsbygds-kommuner. Utöver detaljhandelseffekten visar sig befolkningstäthet spela en mycket stark och positiv roll för kommunernas attraktionskraft.
IFN Working Paper nr 1055, ”Retail City”, är författat av Özge Öner, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Jönköping International Business School (JIBS).
