Näringslivsinspirerade reformer har de senaste 25 åren förändrat det svenska skolväsendet i grunden och påverkat lärarnas autonomi. I dag är lärarna styrda av krav på dokumentation och ekonomiska incitament. Denna studie visar att reformerna har sina rötter i politiska idéer om skolan och undervisningen som kommit både från vänster och höger.
Sedan 1990-talet präglar näringslivsprinciper många offentliga verksamheter, såsom sjukvård och skola. Personalen styrs inte längre genom den gamla principen om tillit till professionerna, utan genom kontroll av arbetstider, krav på dokumentation och individuell lönesättning, vilket begränsar deras professionella autonomi.
Skolan är en av de offentliga verksamheter i Sverige som har gått längst i denna riktning, som brukar kallas ”New Public Management” (NPM).
Omdebatterat ämne
När NPM infördes för mer än 25 år sedan var det en av de kanske mest genomgripande reformerna av statsförvaltningen sedan Axel Oxenstiernas dagar. Trots detta väckte NPM ingen större diskussion då. Men i dag är NPM omdebatterat, och forskningen på området har vuxit explosionsartat, både i Sverige och i andra länder som genomfört liknande förvaltningsreformer.
En mindre belyst aspekt inom forskningen är de idémässiga rötterna till NPM. Många forskare har antagit att detta slags reformer enbart kom från höger.
Både vänstern och högern beredde marken
Jag har undersökt skoldebattinlägg från både vänster och höger från 1968 och framåt, och funnit att båda politiska läger har berett väg för NPM i den svenska skolan. Genom att ifrågasätta och nedmontera det professionella etos som gjorde att lärare tidigare förutsattes utföra sina arbeten väl, skapade vänstern och högern gemensamt behovet av en ny styrningsmodell, det vill säga NPM.
Vänstern – 68-rörelsen och socialdemokratin – ansåg att den traditionella läraren utövade ett skadligt inflytande över eleverna, och ägnade sig åt fel uppgifter i skolan.
Högern – public choice-skolan inom nationalekonomin och tänkare i kretsen kring Moderaterna – ansåg att producenter av offentliga tjänster, såsom poliser och lärare, främst arbetade för egen vinning och hade personliga agendor som behövde stävjas.
Tillsammans drog vänstern och högern åt samma håll, nämligen, att få lärare att betrakta sig själva på ett nytt och mindre moraliskt sätt.
Politiska låsningar kan undvikas
Att utforska de idémässiga rötterna till NPM är av stor betydelse för att skapa en bättre förståelse för förvaltningsreformer av denna art. Insikten att både vänstern och högern lade grunden för NPM i skolan, kan också överbrygga politiska låsningar kring hur denna styrmodell kan förändras och förbättras framöver.
IFN Working Paper nr 1087, ”A Left/Right Convergence on the New Public Management? The Unintended Power of Diverse Ideas”, är författat av Johan Wennström, IFN och Linköpings universitet.
