Överskottet i ett framgångsrikt entreprenörsdrivet företag är avsevärt högre än den vinst som motsvaras av den riskjusterade räntan. Denna skillnad kan man kalla en entreprenörsränta. Den försvinner normalt på lång sikt, men ”skyddande mekanismer” gör att den kan bestå på medellång sikt. Förekomsten av och sökandet efter entreprenörsräntor är en förutsättning för att ekonomisk utveckling ska komma till stånd.
Det överskott som uppstår i ett framgångsrikt entreprenöriellt nytt eller etablerat företag kommer att vara högre än den vinst som motsvaras av den riskjusterade räntan (som inkluderar den avkastning utöver den riskfria räntan som en investerare vill ha för att investera i ett riskfyllt projekt).
Avkastningen utöver den riskjusterade räntan är ett resultat av att entreprenören aktivt upptäcker eller skapar nya möjligheter eller fattar beslut om hur produktionsfaktorer och resurser ska kombineras och/eller allokeras.
Entreprenörsräntan på kort och lång sikt
Olika ”skyddande mekanismer” gör att entreprenörsräntor kan bestå på kort eller medellång sikt, men med få undantag försvinner entreprenörsräntorna på längre sikt. Detta sker genom ökad konkurrens när imiterande företag kommer in på marknaden. Efterfrågan och därmed priset på andra produktionsfaktorer stiger då, vilket gör att anställda och underleverantörer får del av det värde som skapats.
Än viktigare är att den ökade konkurrensen leder till lägre priser, större volymer och ytterligare förbättringar av den eller de produkter som det entreprenörsdrivna företaget lanserade. Huvuddelen av entreprenörsräntan omvandlas därmed till ett ökat konsumentöverskott; det som under en begränsad tid såg ut som en ”övervinst” transformeras till ökad nytta för konsumenterna som kommer i åtnjutande av en bättre produkt till ett lägre pris.
Entreprenörsräntan ur ett samhällsekonomiskt perspektiv
Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv bidrar förekomsten av och sökandet efter entreprenörsräntor till den ständiga strukturomvandling som krävs för att ekonomisk utveckling ska komma till stånd. Om det inte existerade några potentiella entreprenörsräntor skulle ingen vara villig att ta på sig rollen som entreprenör och förändringsagent i ekonomin.
IFN Working Paper nr 1128, "The Entrepreneurial Rent: The Value of and Compensation for Entrepreneurship", är författat av Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, båda Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Kontakta författarna, magnus.henrekson@ifn.se eller mikael.stenkula@ifn.se, om du vill veta mer.
