Sorteringen av hög- och lågutbildad arbetskraft är en viktig förklaring till ekonomiska skillnader mellan storstäder och landsbygd. Sannolikheten att flytta till en storstad ökar med gymnasiebetyg och föräldrars utbildning. Flytten dit sker ofta redan när studierna påbörjas, eftersom de flesta prestigefyllda lärosäten finns i storstäder.
Forskning har visat att en stor del av lönepremien för människor som bor i storstäder kan förklaras av att arbetstagare med högre förmåga väljer att flytta till storstadsregioner. Studierna på området tar dock oftast inte hänsyn till detaljerna kring själva sorteringsprocessen. Det är därför oklart när människor väljer att flytta och vem som gör det.
I denna uppsats studeras 15 kohorter av högskoleutbildade svenskar som tog sin examen mellan 1995 och 2009. Vi undersöker de bakgrundsfaktorer som kan förklara vem som flyttar, med fokus på gymnasiebetyg och föräldrarnas utbildningsnivå. Dessa bakgrundsfaktorer har tidigare visat sig vara indikatorer på förmågor som efterfrågas på arbetsmarknaden.
Vidare undersöker vi när denna sortering sker. Är det så att akademiker väljer att flytta till en storstad redan under studietiden eller gör man det först vid inträdandet på arbetsmarknaden efter att studierna är avklarade?
Bakgrundsfaktorer påverkar sannolikheten att flytta
Analysen tyder på att examinerade akademiker som hade bra betyg redan i gymnasiet och familj med stark utbildningsbakgrund i mycket större utsträckning börjar arbeta i en storstad.
Exempelvis är andelen så hög som 60 procent bland de akademiker som växt upp på landet med högst gymnasiebetyg och två universitetsutbildade föräldrar. För gruppen med lägst gymnasiebetyg och utan högskoleutbildade föräldrar som också växt upp på landsbygden är andelen lägre, runt 35-45 procent.
När sker flytten till storstad?
Det är inte enbart valet kring var man vill bo efter examen som är viktigt för den sortering vi påvisar.
En betydande sortering sker redan vid valet av universitet och högskola. I Sverige och i många andra länder återfinns de mest prestigefyllda och högst rankade lärosätena i eller nära storstadsregioner. För att bli antagen krävs höga gymnasiebetyg – och detta bidrar till att mer kvalificerade individer flyttar.
Genom att spåra var varje individ bodde före, under och efter studietiden finner vi att cirka hälften av dem som växte upp på landsbygden och sedan började arbeta i en storstadsregion flyttade dit redan under studietiden.
Dessa resultat tyder på att forskning som enbart studerar förflyttningar på arbetsmarknaden kan underskatta sorteringseffekterna då en stor del av sorteringen sker redan vid valet av studieort.
Vidare finner vi ett positivt samband mellan gymnasiebetyg och föräldrarnas utbildningsnivå, å ena sidan, samt sannolikheten att arbeta i en storstadsregion över en längre period, å andra sidan, oavsett var en individ valde att studera.
Slutsatserna blir därför att geografisk sortering av humankapital är ekonomiskt betydelsefull och att bakgrundsfaktorer som gymnasiebetyg och föräldrars utbildning är viktiga för att förstå denna process, både vad gäller val av studieort och var en individ väljer att börja arbeta.
IFN Working Paper nr 1154, “Human Capital Sorting: The ‘When’ and ‘Who’ of Sorting of Talents to Urban Regions”, är författat av Lina Ahlin, CIRCLE och Nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet, Martin Andersson, Blekinge Institute of Technology, Institutet för Näringslivsforskning och CIRCLE vid Lunds universitet samt Per Thulin, Institutionen för industriell ekonomi och organisation vid Kungliga Tekniska Högskolan och Entreprenörskapsforum. Kontakta Lina Ahlin (lina.ahlin@circle.lu.se), Martin Andersson (martin.andersson@bth.se) eller Per Thulin (per.thulin@indek.kth.se) om du är intresserad av att veta mer.
