I Europa används elområdesprissättning för att hantera flaskhalsar i nätet. Denna uppsats jämför olika varianter av elområdesprissättning och finner att valet av marknadsdesign kan ha stor inverkan på producenternas vinster, särskilt för producenter i en exportnod.
När flaskhalsar uppstår i kraftnätet så tillämpas så kallad elområdesprissättning på Europas elbörser. Det innebär att spotpriset är detsamma för nätets alla noder, dvs. ändpunkter och knutpunkter, inom ett elområde. De flesta länder i EU har ett elområde per land, men Sverige är indelat i fyra elområden.
Två varianter av elområdesprissättning
På elbörsen i Sverige bortser man från flaskhalsarna inom ett elområde. Det är Svenska Kraftnäts (SvK:s) ansvar att avlasta överbelastade kraftledningar inom ett elområde. Detta förfarande kallas för mothandel. Det innebär att SvK köper el i ena änden av ledningen och säljer el i den andra änden, så att flödet genom ledningen minskar. Mothandeln görs efter det att spotpriserna har bestämts. Flera länder inom EU har nyligen bytt till en ny typ av elområdesprissättning, så kallad flödesbaserad elområdesprisättning. Det innebär att prissättningen blir mer avancerad och att fler villkor beaktas. Precis som tidigare är spotpriset detsamma inom ett elområde, men elbörsen ser dessutom till att kritiska flaskhalsar inom ett elområde inte överbelastas.
Otillräcklig kunskap om elområdesprissättning
Vår kunskap om marknader med elområdesprissättning är begränsad, särskilt för marknader med imperfekt konkurrens. Jag bidrar till att öka vår förståelse för dessa marknader genom att karakterisera jämvikten på en elmarknad med imperfekt konkurrens för olika varianter av elområdesprissättning. En förenklad teoretisk modell med en kraftledning mellan två noder används, där båda noderna antas ligga inom samma elområde. Jag antar även att det finns en producent i varje nod. Varje producent antas lägga bud på elbörsen så att dess vinst maximeras.
Marknadsreglerna påverkar leverantörernas investeringar
Ett grundläggande resultat i studien är att vinsten för producenten i importnoden är densamma oberoende av vilken typ av elområdesprissättning som tillämpas. Däremot är marknadsdesignen avgörande för producentens vinst i exportnoden. Jag finner att dessa skillnader kan leda till snedvridningar i långsiktiga investeringar av elproduktion. Dessa snedvridningar minskar med flödesbaserad prissättning. De kan minska ytterligare för en ny typ av diskriminerande prissättning där varje accepterat bud betalas enligt sitt eget budpris. Den senare designen ökar även konsumentöverskottet.
IFN Working Paper nr 1278, ”Redispatch in Zonal Pricing Electricity Markets”, är författat av Mario Blázquez de Paz, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Mario Blázquez de Paz, mario.blazquezdepaz@ntnu.no.
