Ofta lyfts sociala medier fram som en möjlig förklaring till ökad populism och polarisering, där fördomar bland likasinnade gruppmedlemmar förstärks. Denna uppsats undersöker vilken inverkan vänskap har på politiska åsikter. Vi finner att vänskap leder till en minskning av politiska åsiktsskillnader.
Populism och ökad politisk polarisering har diskuterats mycket, bland annat i samband med det amerikanska presidentvalet 2016, vid Brexit-omröstningen 2016 och nu senast vid det svenska valet 2018. Ofta framhålls betydelsen av sociala medier för att förstärka fördomar bland likasinnade gruppmedlemmar.
Att undersöka hur bildandet av vänskapsrelationer påverkar individens politiska åsikter är dock inte helt okomplicerat. En vanlig metod är att ta reda på hur politiska åsikter förändras när en vänskapsrelation inleds.
Problemet är att denna metod inte tar hänsyn till varför vänskap uppstår. Det är mycket möjligt att gemensamma värderingar, bakgrund, kön och intressen är förutsättningar för vänskap samtidigt som dessa i sin tur också har en påverkan på politiska åsikter. Således riskerar metoden att inte enbart fånga upp hur vänskap påverkar våra politiska åsikter, utan även hur andra icke mätbara värden påverkar oss.
Undersökning av franska skolelever
I vår studie använder vi enkätdata från förstaårselever på den franska elitskolan Science Po. Många av skolans elever är politiskt engagerade och många av Frankrikes toppolitiker har gått programmet. För att ta hänsyn till att vänskap ofta uppstår bland likasinnade individer använder studien slumpmässig vänskap som formas under skolans introduktionsvecka.
Denna introduktionsvecka fokuserar på att skapa vänskapsrelationer bland studenterna som inte är av akademisk karaktär. Eftersom gruppindelningen till introduktionsveckan baseras på alfabetisk ordning antas slumpen delvis bestämma vem någon i gruppen blir. Slumpmässigheten möjliggör en trovärdig skattning av vänskapsrelationers effekt på politiska åsikter.
Vänskapsrelationer formar politiska åsikter
Studien visar att sex månaders vänskap på den franska elitskolan Science Po minskar den politiska åsiktsskillnaden mellan två vänner substantiellt. Det visar sig också att "vänskapseffekten" bidrar till att vänner tillsammans deltar i politiska föreningar som företräder liknande åsikter. Däremot verkar ”vänskapseffekten” inte uppmuntra till konvergens i politiska åsikter. Således tycks vänskap hämma extrema politiska åsikter, utan att för den sakens skull tvinga på egna åsikter på vänner.
Resultaten kan förklaras med hur vänskap utvecklas. När två studenter med liknande politiska åsikter blir vänner fortsätter de att interagera med varandra genom gemensamma politiska aktiviteter, vilket i sin tur förstärker deras liknande politiska åsikter.
För studenter som från början har skilda politiska åsikter formas vänskap i stället kring andra likheter såsom gemensamma intressen. Effekten av vänskap är därför olika stor beroende på studenternas initiala politiska likheter eller olikheter.
IFN Working Paper nr 1294, "Friendship Networks and Political Opinions: A Natural Experiment among Future French Politicians”, är författat av Yann Algan, Sciences Po och CEPR, Nicolò Dalvit, Sciences Po, Quoc-Anh Do, Sciences Po och CEPR, Alexis Le Chapelain och Yves Zenou, Monash University, Australien, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och CEPR. Vill du veta mer? Kontakta Yves Zenou på e-post: yves.zenou@monash.edu
