Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Working Paper No. 1295

Mothers, Peers and Gender-Role Identity

Arbetande mammor formar unga kvinnors attityder till framtida arbete

Working Paper
Referens
Olivetti, Claudia, Eleonora Patacchini och Yves Zenou (2019). ”Mothers, Peers and Gender-Role Identity”. IFN Working Paper nr 1295. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.

Författare
Claudia Olivetti, Eleonora Patacchini, Yves Zenou

Kvinnor som under tonåren varit omgivna av många arbetande mammor jobbar i högre utsträckning, speciellt om de själva får barn. Att ha många arbetande mammor omkring sig formar unga kvinnors attityder om det finns en konflikt mellan moderskap och arbete. De upplever också i större utsträckning att jobbet inte kolliderar med familjeansvar.

Det finns mycket forskning om hur kulturella normer påverkar en individs ekonomiska beslut. Till exempel visar flera studier att könsnormer kan förklara en del av skillnaden mellan mäns och kvinnors arbetsrelaterade beslut över tid, mellan länder, etniciteter och generationer.

En förälder med samma kön som barnet, samt andra vuxna förebilder som till exempel lärare, hjälper till att forma och stärka barnets uppfattning om könsroller. Dessa formar sedan olika val och utfall hos den vuxna individen.

Denna uppsats fokuserar på en av influenserna på unga kvinnors uppfattade könsroll, nämligen deras mammor och andra mammor i deras omgivning. Uppsatsen bidrar därmed till kunskapen om könsrollers påverkan på kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.

Yrkeskarriär eller moderskap?
Vår hypotes är att unga kvinnor som är omgivna av många arbetande mammor mer troligt att uppfatta kvinnorollen som en där karriär och moderskap inte kolliderar. Vi undersöker därför om andelen gymnasievänner med förvärvsarbetande mammor samt om ens egen mamma jobbar påverkar sannolikheten att en kvinna arbetar vid 26 till 32 års ålder.

Vi visar att detta är fallet för unga kvinnor i USA, genom att utnyttja den individuella variationen i jobbstatusen för mammor i olika grupper av gymnasiestudenter inom varje skola.  

Långsiktiga effekter
Vi finner att kvinnor i större utsträckning jobbar i åldern 26–32 år om deras mamma och mammor till gymnasievänner jobbade när de gick i gymnasiet. Denna effekt är speciellt stor om den unga kvinnan också hade fått barn i vuxen ålder. Jobbande mammor gav alltså jobbande mammor i framtiden.

Dessa resultat är drivna av föräldrar med samma kön som barnet, eftersom effekten av mammors arbetande finns kvar även när vi kontrollerar för pappans förvärvsarbetande. Om man hade skolkamrater vars pappa jobbade fanns det dessutom en liten positiv effekt på om pojkar jobbade när de blev äldre, men ingen effekt på flickor. De unga kvinnor som är omgivna av många arbetande mammor under sina tonår är mindre benägna att känna att förvärvsarbete kolliderar med familjeansvar. Detta i sin tur avgör om hon själv jobbar när hon senare får barn.


IFN Working Paper nr 1295, "Mothers, Peers and Gender-Role Identity", är författat av Claudia Olivetti, Boston College och NBER, Eleonora Patacchini, Cornell University, EIEF, CEPR och IZA, och Yves Zenou, Monach University, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och CEPR. Kontakta Yvez Zenou, yvez.zenou@monach.edu, om du vill veta mer.