Denna uppsats undersöker vilken betydelse ungdomars kamrater har för reproducerandet av depressionsbesvär. Studien finner att depressioner hos flickors kamrater är avgörande för flickornas egen risk att drabbas av depression, såväl på kort sikt som senare i livet. Vidare diskuteras genom vilka kanaler en sådan effekt kan uppstå.
Tidigare forskning har visat ett klart positivt samband mellan elevers psykiska hälsa och deras kamraters psykiska hälsa. Det är dock inte givet att detta samband är kausalt. Föräldrar kan exempelvis välja att sätta sina barn i en särskild skola baserat på förväntningar om skolans påverkan på barnets psykiska hälsa. Därför jämförs i denna uppsats elever i olika klasser inom samma skola. Skillnaden elever emellan i antalet kamrater som har haft besvär med depression kan då mer trovärdigt antas vara slumpmässig.
Stora könsskillnader
Studien är baserad på intervjuer av amerikanska skolungdomar. En första omgång intervjuer genomfördes 1994–1995. Varje intervjuobjekt definieras som deprimerad, eller ej deprimerad, baserat på dennes sammanvägda svar på tio frågor. Eftersom intervjuerna upprepades 14 år senare med samma individer är det möjligt att undersöka långsiktiga effekter av kamraternas depressioner.
Resultaten visar en stor skillnad mellan könen i hur elever påverkas av sina samkönade klasskamraters depressioner. Flickor uppvisar statistiskt säkerställd påverkan i sin depressionsbenägenhet av samkönade klasskamraters depressioner både på kort sikt och längre sikt. För pojkar däremot, finner studien inga belägg för att klasskamraternas depressioner har någon påverkan på de andra pojkarnas benägenhet till depression.
Psykologer förklarar ibland uppkomsten av depression med sociala mönster, där upprepade diskussioner om samma problem – utan fokus på hur dessa ska lösas – kan leda till besvär med ångest och depression. I linje med denna teori finner studien att flickor umgås mer genom att diskutera problem och att prata i telefon, vilket kan förklara varför det enbart observeras en effekt för flickor.
Såväl deltagande i universitetsstudier som framtida löner och arbetslöshetsstatus är sämre för kvinnor som hade fler deprimerade klasskamrater i tonåren. Det är tänkbart att den kortsiktiga effekten på depression från klasskamrater därmed påverkar långsiktiga val, vilka i sin tur kan förklara varför dessa kvinnor har fler depressioner även senare i livet.
Åtgärder bör fokusera på utsatta områden
Studien belyser även föräldrarnas roll i att förebygga depressioner som fortplantas mellan kamrater. Flickor från familjer med låg socioekonomisk status påverkas i högre grad av vänners depressioner.
Åtgärder som syftar till att minska spridningen av depressioner mellan flickor i skolor i områden med låg socioekonomisk status kan därför vara särskilt effektiva i att förebygga psykisk ohälsa, både på kort och lång sikt. En mindre segregerad skola kan också bidra till en bättre psykisk hälsa för dessa flickor.
IFN Working Paper nr 1364, "Peers, Gender, and Long-Term Depression", är författat av Corrado Giulietti, University of Southampton, UK, Centre for Population Change, och Global Labor Organization; Michael Vlassopoulos, University of Southampton, UK, och IZA; samt Yves Zenou, Monach University, IZA och CEPR. Kontakta Yves Zenou, yves.zenou@monash.edu, om du vill veta mer.
