Anställda entreprenörer, intraprenörer, spelar en avgörande roll för innovation och utveckling. Ett nytt konsistent mått visar att intraprenörskap skiljer sig markant mellan länder. Vi finner att väl fungerande institutioner och en hög utbildningsnivå förklarar skillnaden i intraprenörskap mellan länder.
Intraprenörer – anställda entreprenörer – är individer som skapar innovationer inom existerande företag. Intraprenörer har fått sparsamt med utrymme inom den nationalekonomiska forskningen. En anledning till detta är troligen avsaknaden av ett mått som på ett konsistent sätt kan mäta dess omfattning över tid och mellan länder.
Sedan 2011 finns emellertid ett årligt och vedertaget mått på intraprenörskap, framtaget av Global Entrepreneurship Monitor. En intraprenör definieras här som en person som är aktivt involverad i att ta fram nya aktiviteter för sin huvudarbetsgivare med en ledande roll i idéutveckling och/eller implementering. Nya aktiviteter kan avse sådant som att utveckla nya varor eller tjänster, hitta nya marknader eller användningsområden för befintliga produkter eller utveckla nya produktionsprocesser.
Detta mått visar på stora skillnader i andelen intraprenörer mellan olika länder. I Danmark kan bortemot tio procent av den arbetsföra befolkningen räknas som intraprenörer medan motsvarande siffra bara är någon tiondels procent i de centralamerikanska nationerna. Denna studie besvarar vad som förklarar dessa skillnader på nationell nivå.
Bred analys
Vilka faktorer som skulle kunna förklara den stora spridningen av intraprenörskapsaktivitet mellan olika länder har än så länge endast analyserats översiktligt inom nationalekonomin. Denna fråga borde emellertid vara synnerligen policyrelevant med tanke på det vi idag vet om innovationers betydelse för välstånd och utveckling samt intraprenörernas betydelse för att generera innovationer.
Inom entreprenörskapsforskningen har man ofta lyft fram olika institutioners betydelse för entreprenörskapets omfattning. Vår studie analyserar betydelsen av en mängd olika institutionella och kulturella betingelser baserat på denna tidigare forskning, utan att på förhand begränsa oss till en viss faktor som tidigare forskning ofta gjort.
Nya statistiska metoder
Vi använder två helt olika – och nydanande – statistiska metoder för att undersöka vilka faktorer som är viktigast för att kunna förklara den stora skillnaden i intraprenörskaps-aktivitet mellan olika länder.
Båda metoderna ger samma resultat och lyfter fram betydelsen av opartiska institutioner, det vill säga myndigheter som är neutrala gentemot alla medborgare och företag, samt en hög utbildningsnivå. Länder som karaktäriseras av väl fungerande institutioner och har en väl utbildad befolkning tenderar att ha en högre nivå av intraprenörskap. Politiker bör därför se till att ha fungerande institutioner och gynna högre utbildning för att på detta sätt försöka stimulera eller underlätta den intraprenöriella aktiviteten i ekonomin. Sverige, där en stor andel av entreprenörskapet sker bland anställda intraprenörer, bör alltså fortsätta sitt arbete med att utveckla myndigheternas opartiskhet samt att lyfta kunskapsnivån i befolkningen.
IFN Working Paper nr 1368, "Fertile Soil for Intrapreneurship: Impartial Institutions and Human Capital” är författat av Martin Ljunge och Mikael Stenkula, båda Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Martin Ljunge, martin.ljunge@ifn.se, eller Mikael Stenkula, mikael.stenkula@ifn.se
