Denna uppsats utvidgar en etablerad teoretisk modell för att beräkna effektiva kapitalskatter genom att integrera de svenska reglerna för fåmansbolag. Vår modell bygger på mindre restriktiva antaganden än tidigare och är tillräckligt generell för att kunna beräkna effektiva kapitalskatter för hela perioden efter skattereformen 1990–91.
Skatternas nivå och hur de påverkar företags och individers beteenden är ett viktigt område inom den nationalekonomiska forskningen. För att på ett konsistent sätt kunna jämföra hur kapitalskatterna har utvecklats över tid och mellan länder har skatteforskningen utvecklat en modell baserad på en analys av nationalekonomerna Mervyn King och Don Fullerton från 1984. Denna grundmodell är emellertid inte anpassad för att beräkna effektiva kapitalskatter på investeringar i en svensk kontext efter skattereformen 1990–91 då Sverige införde ett så kallat dualt inkomstskattesystem.
Ett dualt inkomstskattesystem
När Sverige i början av 1990-talet reformerade sitt skattesystem införde man ett system där arbetsinkomster beskattades efter en progressiv skala samtidigt som kapitalinkomster beskattades separat efter en lägre proportionell skala. Flera nordiska länder beskattar idag inkomst efter liknande principer.
Ett huvudproblem med denna typ av skattesystem är att aktiva ägare i fåmansaktiebolag i hög grad själva kan bestämma hur deras inkomster ska beskattas – ett problem som har kommit att kallas det duala systemets ”akilleshäl”. För att komma runt möjligheten att omvandla arbetsinkomster till kapitalinkomster har lagstiftarna infört speciella regler, de så kallade 3:12-reglerna, för hur mycket inkomst som får beskattas som kapitalinkomst.
Komplicerad skatteanalys
Möjligheten för aktiva ägare att själva välja uppdelning av inkomst i kombination med skattelagstiftningens ofta komplicerade och hela tiden förändrade 3:12-regler gör en skatteanalys mer matematiskt komplicerad än i Kings och Fullertons ursprungsmodell. Regelförändringen efter 2006, vilken bl.a. innebar att de aktiva ägarnas egna löner påverkar hur mycket av inkomsten som kan beskattas som kapital, försvårar analysen ännu mer. Tidigare studier som analyserat de svenska eller nordiska duala inkomstskattesystemen bygger ofta på förenklingar eller restriktiva antaganden. Vissa modeller har till exempel bortsett från kapitalets förslitningstakt eller utgått från att företag köper tillbaka aktier i samma takt som kapitalet förslits. Detta kan leda till att tidigare analyser överskattat den effektiva skatten vid nyemissioner.
Vår utvecklade modell appliceras på det svenska skattesystemet och kontrasteras mot vad tidigare modeller har funnit. Skillnaderna mot tidigare modeller visar sig vara relativt små, men vår modell är mer generell och användbar. Modellen och angreppssättet kan till exempel användas för att analysera hur de effektiva skatterna har utvecklats över en längre tidsperiod, men även för att analysera hur regelförändringar skulle kunna påverka de effektiva kapitalskatterna.
