Företag som exporterar varor som kräver mer kontakt mellan köpare och säljare uppvisar ett större lönegap mellan män och kvinnor. Vi förklarar detta med en manlig komparativ fördel i förhandlingar, vilken får betydelse när företag exporterar varor som kräver att kundspecifika kontrakt förhandlas fram.
Internationell handel kan ha en ojämlik inverkan på kvinnor och män, där även könsneutrala handelsinterventioner kan få snedvridna effekter. Export av varor har i en del studier visat sig kunna öka könslönegapet, medan andra studier indikerar att kvinnor gynnas inom vissa yrken och därigenom krymper den relativa löneskillnaden mellan män och kvinnor.
I denna studie undersöker vi om det spelar någon roll för riktningen och storleken på effekten av export på könslönegapet om företagen handlar med varor som kräver aktiv interaktion mellan säljare och köpare. Resultaten visar att när företag exporterar varor som kräver mer interaktion mellan köpare och säljare för att ett kontrakt ska kunna skrivas, så kallade kontraktsintensiva varor, bidrar det till ett ökat könslönegap. En möjlig förklaring till detta är att en manlig komparativ fördel i situationer som kräver förhandling betyder mer i företag som exporterar kontraktsintensiva varor än den kvinnliga komparativa fördelen i sociala interaktioner som tidigare forskning har visat på.
Tjänstemän är mest påverkade
Lönegapet mellan kvinnor och män inom företag som exporterar kontraktsintensiva varor ökar mest för tjänstemän och framförallt för dem i chefspositioner. Detta kan bero på att tjänstemän och chefer är mer direkt involverade i förhandlingar med exportmottagarna. Effekten är störst hos inhemska företag som inte exporterar inom multinationella bolag utan direkt till utländska handelspartners, där kontraktsproblematiken är som störst.
Registerdata för exporterande företag
Studien bygger på detaljerade svenska registerdata från SCB där individer och företag matchas. Vidare jämförs endast lönerna hos kvinnor och män inom samma företag över tid, vilket gör resultaten mer robusta för icke slumpmässig selektion av vissa typer av individer till företagen. Vi tar även hänsyn till den existerande könssammansättningen inom företaget samt individspecifika faktorer som kan ha en inverkan på lönen. För att mäta kontraktsintensitet används ett index som reflekterar andelen varor i en bransch som kräver aktiv interaktion mellan köpare och säljare. Vi genomför en rad robusthetsanalyser som visar att huvudresultatet där kvinnors relativa löner minskar när företagen exporterar en större andel kontraktsspecifika varor är stabilt och tillförlitligt.
