IFN i media

Statskoll.se skriver att om den stundande socialdemokratiska kongressen där jobbsdkapande frågor ska diskuteras. "Frågar vi oppositionens företrädare så blir svaret givetvis att S står tomhänt... Frågar vi en oberoende expert, till exempel Lars Calmfors [IFN och Stockholms universitet] blir det inte så värst mycket mer positivt omdöme än det som S-motståndarna för fram".

I en ledare skriver Per Gudmundson om att Sverige är bland de sämsta av alla länder i OECD på att få in invandrare på arbetsmarknaden. Han citerar en artikel i Ekonomisk Debatt skriven av Andreas Bergh, IFN, som undrar vad de politiska partierna göra för att minska gapet? "När Bergh granskar de politiska programmen finner han att de förslag som är populärast bland politikerna, är de som har minst effekt. De vanligaste förslagen är att bekämpa rasism och främlingsfientlighet samt höja de utlandsföddas utbildningsnivå. Bägge kan förstås vara lovvärda på andra plan, men tycks inte ha någon effekt på sysselsättningsklyftan."

Fokus Bäst att bo-rankning starten 2006 men hanhas sedan förra året av professor Charlotta Mellander vid Handelshögskolan i Jönköping och ett team forskare, bland andra Özge Öner, IFN. Stockholm är etta när Fokus rankar Sveriges 290 kommuner. Uppsala, Varberg och Kiruna är vinnarna i kategorierna stad, landsbygd och glesbygd.

Ett debattinlägg av Johan Wennström, IFN, publiceras i amerikanska City Journal. Wennström skriver att de tiggar som blivit ett vanligt inslag i den svenska gatubilden, även ensamkommande gatubarn. "Vänstern, som traditionellt har kämpat för välfärdsstaten och avskaffande av fattigdom, försvarar nu 'rätten' att tigga på gatorna. Degraderingen omtolkas som egenmakt och få en fot in i ett välmående samhälle." Wennström förklarar att den politiska eliten delar denna syn och därför "är ovilliga att utrymma kåkstäderna och avskräcka tiggeri".

Enligt en ny rapport har männen på ett företag ofta ungefär samma utbildningsnivå, intelligens och social förmåga. Samtidigt har skillnaderna mellan de anställdas egenskaper ökat mellan företagen. Författare till rapporten är Christina Håkansson, Erik Lindqvist och Jonas Vlachos (affilierad till IFN).

I ett inslag i SVT förklarar Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, att "med en generös flyktingpolitik så blir det helt enkelt svårare att uppnå en låg arbetslöshet på grund av att vi har så stora problem med integrationen. Detta är ett faktum oavsett vad man tycker om den nuvarande politiken."

Det är bara Kendall som framgångsrikt kan efterträda Ed Milliband som Labours ledare i Storbirttanien. En av de frågor där tidningen anser att Milliband misslyckats är hyresreglering. Regeringen priskontroller av alla sorter har konsekvent ... varit skadliga ...". Tidningen citerar Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, i en intervju med BBC där han förklarar att hyresreglering ''efter bombning, är det mest effektiva sättet att förstöra städer".

Arbetslöshet är inte en tävling mot andra. En procentsiffra vore ett bättre mål än EU:s lägsta arbetslöshet, skriver Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, i en krönika på ledarsidan i DN. Calmfors skriver om regeringens olika förslag: "Sammantaget ökar förmodligen regeringens reformer arbetslösheten något."

Allehanda skriver i en ledare om forskning av Johanna Rickne och Olle Folke. utredningsrapport som nationalekonomerna Olle Folke och Johanna Rickne. Ämnet är "jämställdhet och jämlikhet i lokalpolitiken": "Statistiken efter valet 2010 visade att kvinnor i snitt utgjorde 44 procent av ledamöterna i kommunfullmäktige, men att bara 35 procent var nämndordförande och 28 procent är ordföranden i kommunstyrelsen."

Om anledningen till Sverigedemokraternas ökade stöd i opinionen skriver Özge Öner och Johan Wennström, IFN, i ett debattinlägg. De visar att 1 procentenhets högre koncentration av nyanlända 2013 är förknippad med 1,5 procentenheter högre stöd för SD i valet året efter. Der avslutar med en uppmaning: "Förvisso finns fler än ett skäl till att den grupp som stöder SD växer. Men vår empiri tyder på att det faktiskt är SD:s huvudfråga, kritiken mot migrationspolitiken, som i första hand lockar väljare att stöda dem. Det borde stämma till eftertanke för de övriga partierna när de funderar över hur SD:s väljare kan lockas tillbaka."

I Dagens Industri föreslår Arbetsförmedlingens chef att för att lättare nå regeringens mål om Europas lägsta arbetslöshet kan man låta bli att räkna ungdomarna under 20 år. Expressen citerar Lars Calmfors (IFN och Stockholms universitet) i nyhetsartikeln: "Det är konstigt att ha ett mål som beror på hur det går för andra länder. Det är inte en tävling där det gäller att vara bäst som i European Song Contest. Vi vill ha ned arbetslösheten för att det är viktigt i sig."

Brittiska The Independant skriver om nobelpristagaren John Nashs bortgång. Tidningen citerar bland andra Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, som i en biografi över Nash sagt att Nobelkommittén "lyfte fram Nash i dagsljuset" och att man "på sätt och vis lät honom återuppstå".

I en ledare skriver BLT om socialdemokraterna kommande kongress. Tidningen hänisar till att man "ute i s-organisationen efterlyser initiativ som innebär att partiets huvudlöfte i valrörelse, den att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet om fyra-fem år, kan förverkligas". BLT konstaterar att "Löfven har inte ekonomerna på sin sida" och skriver om Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, som kallar regeringens analyser ett sammelsurium.

Martin Ljunge, IFN, skriver i en debattartikel på Brännpunkt i SvD att "män och kvinnor har liknande attityder kring könsroller både på arbetsmarknaden och i hemmet. Det finns inte någon bred motsättning. Vi skulle bara få marginellt mer jämställda attityder om alla män bytte kön. Större attitydskillnader finns baserat på utbildning, ålder och födelseland".

Inför socialdemokraternas kongress skriver Dagens Nyheter om regeringsens sysselsättningspolitik. Karl-Petter Thorwaldsson, LO, säger att det måste komma fler åtgärder för "att få ned arbetslösheten till Europas lägsta 2020". DN skriver: "På det området får han medhåll av finanspolitiska rådet och namnkunniga ekonomer som professor Lars Calmfors, affilierad till IFN.

I en ledare skriver Expressen om att Stefan Löfven lovat att "dramatiskt sänka arbetslösheten". Tidningen menar att "redan efter ett drygt halvår vid makten är det uppenbart att det bara var fromma förhoppningar": "I veckan konstaterade Finanspolitiska rådet att regeringen "får mycket svårt att nå målet". Och vid ett SNS-seminarium dömde professor Lars Calmfors [affilierad till IFN] ut jobbpolitiken som 'ett analytiskt sammelsurium'."

Anna Häger Glenngård, Lunds universitet och affilierad till IFN, skriver i ett debattinlägg i Dagens Samhälle: "Om vi vill säkra en jämlik vård och förbättra för grupper med stora vårdbehov kan vi inte stirra oss blinda på det fria vårdvalets vara eller icke vara." Hon förklarar med utgångspunkt i en ny SNS-rapport att landstingen och regionerna måste bli bättre på att möta varje enskild patient och styra, följa upp och utvärdera vården.

Tidskriften Entré skriver om och har intervjuat 2015 års mottagare av Global Award for Entrepreneurship Research, professor Sidney Winter. "Jag är imponerad över att det finns några i Sverige som har satt sig in i mitt arbete, och som visar sådan uppskattning för det" sa Sidney Winter när han tog priset den 20 maj 2015.

I en ledare skriver tidningen om sysselsättningen och citerar Lars Calmfors, Stockholms universitet och affilierad till IFN: "Att bekämpa arbetslöshet är ingen Eurovision Song Contest." Dalarnas Tidningar fortsätter: "Regeringens ensidiga fokus ... [är] att lyfta bort arbetslösa från den ordinarie arbetsmarknaden. Metoden användes under Göran Perssons regeringsår då antalet förtidspensionerade ökade med 147 personer om dagen. Risken finns att Stefan Löfven går i samma riktning om jobbmålet ser ut att misslyckas."

Lars Calmfors, Stockholms universitet och affilierad till IFN, deltog i SNS arbetsmarknadsdag. Affärsvärlden publicerar en artikel med hans kommentarer: "Målformuleringen som relativ är problematisk, konstaterar Calmfors, som hellre skulle se en tydlig procentsiffra. 'Sedan kan man säga att det också är ett problem att det tydligaste målet gäller arbetslösheten och inte sysselsättningen, det finns en risk att regeringen frestas att frisera siffrorna genom exempelvis förtidspensioneringar', fortsätter han."

Lars Calmfors (Stockholms universitet och affilierad till IFN) ser flera hinder med regeringens arbetsmarknadspolitik, skriver Arbetet i en nyhetsartikel. "Under studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, årliga arbetsmarknadsdag fick arbetsmarknadsminister Ylva Johansson ta emot bred kritik från Lars Calmfors, professor vid Stockholms universite."

I en artikel publicerad på Affärsvärldens webb kommenteras räntor och valutor. I detta sammahang citeras Lars Calmfors, Stockholms universitet och affilierad till IFN: "Den svenska regeringens mål att öka sysselsättningen varaktigt och minska arbetslösheten till den lägsta nivån i EU år 2020 är ett otroligt ambitiöst mål med tanke på Tyskland som i dagsläget ligger omkring 3 procentenheter lägre."

I en artikel från TT som publiceras i bland annat SvD Näringsliv om regeringens vallöfte, att ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Tidningen förklarar att löftet "får massiv kritik" och citerar Lars Calmfors, Stockholms universitet och affilierad till IFN: "'Att bekämpa arbetslöshet är ingen Eurovision Song Contest', som tror att frestelsen kan bli stor att frisera siffror."

"Politiken har misshandlat läraryrket i ett halvsekel. Nu kommer bristen som ett brev på posten" anser Smålandsposten i en ledare. Tidningen skriver om boken Lärare utan frihet av Johan Wennström, IFN, om "visar hur läraryrkets status undergrävts både från vänster och höger".

TT skriver att Astra Zeneca "miljardsatsar i Södertälje, och mer kan komma om några år. Regeringen gnuggar händerna i förtjusning. Men ekonomiforskare frågar sig var de riktigt kvalificerade jobben hamnar". Lars Oxelheim, IFN, är en av de som intervjuas och som frågar sig "hur beständiga de här jobben är".

Aktuellt i Politiken skriver i en ledare om den partiledardebatt som hölls i tv 2015-05-10. Tidningen förklarar att Annie Lööf sa att Centerpartiet inte vill sänka några ingångslöner. "Detta trots att 'sänkta ingångslöner' är partiets politik förslag enligt Centerns hemsida". Aktuellt i Politiken hänvisar till Lars Calmfors, affilierad till IFN som "kritiserade alliansen för att inte tala ur skägget när det gällde hur jobbskatteavdragen fungerade".

I en ledare skriver SmP att "Stefan Löfven har en poäng i sin kritik av den ekonomiska styrningen av den offentliga sektorn. Men hans eget parti la grunden för en stor del av problematiken som uppstod när näringslivets modeller infördes i välfärdssystemen". Tidningen hänvisar bland annat till boken Lärare utan frihet av Johan Wennström, IFN.

Kanadensiska The Tyee skriver om det finländska skolsystemet med hänvisning till Pasi Sahlberg, en finsk pedagog, som "har predikat om sitt lands skolor i åratal" och Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, som utmanar konventionella uppfattningar om orsakerna till det finska utbildningssystemets framgångar.

Dagens Industri skriver om den krönika författad av Lars Calmfors, affilierad till IFN, som publicerades 2015-05-12 i Dagens Nyheter. DI citerar: ”Det finns en bred politisk enighet om hur hotbilden förändrats genom Rysslands upprustning och agerande i Ukraina. Därför är det ett politiskt misslyckande för det politiska systemet att inte kunna åstadkomma en större förstärkning av försvaret.”

I en krönika i Dagens Nyheter skriver Lars Calmfors, som är affilierad till IFN, om att försvarsöverenskommelsens 10 miljarder kronor inte motsvarar hotbilden. "Tidigare misstag och det ändrade läget kräver satsningar som måste finansieras med högre skatter."

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i en replik om den finska skolan – diskussionen inleddes av Heller Sahlgren med ett tidigare inlägg i samma tidning. "Det är omöjligt att formellt bevisa vad som orsakat Finlands resultat. Däremot kan man som i min bok , motbevisa populära förklaringar och ge mer plausibla förslag. Och betydelsen av den traditionella pedagogikens kvarvarande under snabba samhällsförändringar bör inte underskattas. För resultaten påverkas nog mer av vad som sker i klassrummet än av idéer som figurerar inom utbildningsetablissemanget."

I en debattartikel i SvD skriver Véronique Lönnerblad och Lisa Ericson, Unicef Sverige, om elevinflytande. De menar att "det vore olyckligt om det sker en sammanblandning av barnets rätt att bli hörd genom elevinflytande, och en idé om att lärare och andra vuxna ska lämna över ansvaret för undervisningen ... till eleverna". I detta sammanhang hänvisar skribenterna till en IFN-studie om "förlorad lärarauktoritet".

Allehanda skriver i en ledare att "när LO i veckan arrangerar seminariet Löntagarna äger allt mindre – dags igen för löntagarfonder? gör man det eftersom arbetarrörelsen fortfarande tror på kollektivt ägande". Skribenten hänvisar till ett inlägg av Andreas Bergh och Magnus Henrekson, IFN, i Dagens Samhälle. Artikeln om "vikten av skattelättnader påminner om varför socialister inte bör ha ensamrätt på rättvisefrågan. Som de båda nationalekonomerna konstaterar finns det en fara med att låta den offentliga sektorn växa sig för alltför stor."

Professor Diane Coyle, som besökt Sverige på inbjudan av IFN, varnar för att vi tittar på fel siffror, skriver DI i en nyhetsartikel. Tidningen fortsätter: "Det handlar om att mätmetoderna för BNP behöver uppdateras för att ta hänsyn till att ekonomin ändras, till exempel med en växande andel tjänster. Men det klassiska BNP-måttet behöver också kompletteras, enligt Diane Coyle."

Diane Coyle, professor på University of Manchester, har gästat IFN och bland annat varit huvudtalare på ett publikt seminarium. Under tiden på IFN skrev hon också en op-ed till SvD:s ledarsida. Där förklarar hon att BNP "fungerar bra för att ge en känsla för utvecklingstakt och konjunktursvängningar. Men BNP-måttet är otillräckligt. Det krävs en diskussion om hur ekonomisk utveckling bör definieras och mätas. Och svaret kommer inte att vara en enda procentsiffra utan sannolikt en palett av indikatorer som betyder mycket för livskvalitet och välfärd."

Quadrant online skriver om regleringsbördan för främst företag. Skribenten menar att en allt för tung regelbörda "kan få allvarliga makroekonomiska konsekvenser" och hänvisar till en studie av Christian Bjørnskov, affilierad IFN. "Som Bjørnskov kommer fram till kan mer ekonomisk frihet förhindra ekonomisk kriser. Men graden av frihet är en mycket viktig faktor ..."

I en slutreplik på DN Debatt skriver Gabriel Heller Sahlgren att Finlands utbildningssystem är berömt på grund av höga prestationer i internationella prov. Att forskningen finner att progressiva metoder har negativa effekter i bland annat sådana prov är därför viktigt".

Högre befälsutbildning under militärtjänstgöringen ökar chanserna att senare i livet göra en civil chefskarriär, skriver UNT med anledning av en studie av Erik Grönqvist och Erik Lindqvist, affilierad IFN. "Våra resultat talar för att den typ av ledarskapsförmåga som efterfrågas hos chefer på den svenska arbetsmarknaden är något som kan tränas upp genom utbildning och erfarenhet" förklarar Grönqvist.

De danska styrelserummen blir steg för steg mindre av en old boys’ club när fler kvinnor och utlänningar åtar sig styrelseuppdrag i landets största företag. Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, citeras från en artikel i Politiken: Oxelheim menar att de nordiska länderna historiskt sett har tänkt nationalistiskt. Han förklarade att fördelarna är många om danska företag blir mer internationella.

Knappt hälften av alla styrelseuppdrag i de största danska företagen innehas av utlänningar. Detta förklarar Politiken i en artikel där bland andra Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, intervjuas. Han säger bland annat att "logiken är klar: ett litet land med ett litet språk, vinna mycket på att ta in  utländska styrelseledamöter".
 

Fallande resultat i skottska skolor och en ny nationell läroplan tas upp i en artikel där en studie av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, finns med. Sahlgren förklarar att Finlands tidigare framgångar i första hand "bygger på tidigare mer standardiserade, traditionella metoden. Nyligen genomförda reformer har underminera tidigare framgång".

I en krönika i SvD skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, att många av alliansregeringens förändringar onekligen lär bli svåra att reversera, exempelvis Rutavdraget. "I tyngre ekonomiska frågor är det dock tveksamt hur väl alliansen lyckades." Han pekar på skattepolitiken och arbetsmarknaden.

Utköp från börsen är sällan en god affär, skriver Affärsvärlden. Tidningen menar att utvecklingen följer ett mönster: "Först flyttar huvudkontoret utomlands och de mest eftertraktade anställda flyttar med. Sedan flyttar forskning och utveckling och till sist försvinner produktionen. Inte sällan tas besluten av chefer med grumliga motiv." Jocim Tåg IFN, kommenterar: "Man ska inte underskatta den personliga drivkraften".

Boken Sweden and the Revival of the Capitalist Welfare State av Andreas Bergh, IFN, recenseras i  Quarterly Journal of Austrian Economics. Recensenten skriver bland annat att "Bergh effektivt skingrar myter om den svenska välfärdsstaten". Han menar att boken är en utmärkt bidrag till "vår förståelse av välfärdsstaten.".

I en essä under vinjetten Perspektiv förklarar Andreas Bergh och Magnus Henrekson, IFN, att "analysen av Sveriges framgångsfaktorer leder osökt in på Sveriges framtida utveckling. Här finns en rad orosmoln att beakta. Den del av tjänstesektorn som måste utföras på plats och där marginalerna är mindre hämmas mer av höga skatter och höga arbetskraftskostnader. Dessa problem syns tydligt i den svenska arbetslöshetens struktur, med betydande sysselsättningsproblem för ungdomar, utlandsfödda och personer med smärre hälsoproblem eller arbetsskador."

Författarna avslutar med en kommentar om Decemberöverenskommelsen: "Flera av de reformer som bidragit till att främja Sveriges ekonomiska utveckling – såsom skattereformen, pensionsreformen och budgetlagen – tillkom efter grundligt utredande och mödosamma förhandlingar över blockgränsen. Nuvarande riksdagsöverenskommelse innebär i kontrast till detta att det ena blocket låter det andra hållas. Det bådar inte gott för framtiden."

Reason är en amerikansk tidskrift som utkommer en gång per månad. I en artikel om globalisering – där en rad vetenskapliga studier redovisas – tar skribenten upp en studie av Andreas Bergh och Therese Nilsson. "... found that economic globalization significantly boosts life expectancy, especially in developing countries".

"According to Swedish economist Assar Lindbeck [IFN], 'next to bombing, rent control is the most effective way to destroy a city.' He might have been talking about London in 2015" skriver Breitbart London. Skribenten hänvisar till att Labourledaren Ed Miliband föreslagit hyresreglering men att detta bara handlar om röstfiske.

Bäst går det när riskkapitalister köper ut bolag från börsen. Om konkurrenten står bakom budet är det däremot dåliga nyheter, skriver Affärsvärlden. Tidningen har bland andra intervjuat Joacim Tåg, IFN.

I sin huvudledare skriver Dagens Nyheter att "regeringens satsningar på högskolan är fel recept för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Vad som behövs är undervisning i världsklass, inte fler utbildningsplatser". Skribenten hänvisar till boken Universitetsreform! med bland andra Magnus Henrekson, IFN, som medförfattare.

I en ledare skriver Bohuslänningen om att "tillitsekonomin är en växande del av kapitalismen". Skribenten Lars kriss (Liberala Nyhetsbyrån) hänvisar till forskning av Niclas Berggren och Henrik Jordahls (IFN)som visar "... att tillit framförallt ger lägre transaktionskostnader". "Berggren och Jordahl konstaterar att tilliten är starkast i homogena miljöer med hög utbildningsnivå."