Materialet till den här framlagda utredningen började insamlas redan före kriget främst i form av intervjuer som ett led i det statliga konjunkturinstitutets arbetsprogram. Detta arbete måste sedan avbrytas vid krigsutbrottet men togs åter upp år 1943 inom Industriens Utredningsinstitut som ett led i dess norrlandsutredning. Ett antal statliga norrländska skogsindustriföretag företogo då en mycket omfattande bearbetning av sina uppgifter om virkesfångst och lager, vilka ställdes till utredningsinstitutets förfogande. Ytterligare material till belysning av den norrländska skogsnäringens konjunkturutveckling och marknadsorganisation har sedermera inhämtats genom samtal och diskussioner med ett stort antal ledande personer inom den norrländska skogsindustrien samt genom bearbetning av Svenska Cellulosaföreningens, Svenska Trämasseföreningens och Svenska Trävaruexportföreningens statistiska material. Till de företag, organisationer och enskilda, som under olika skeden av arbetet bidragit med uppgifter och ställt sin sakkunskap till förfogande, uttalas härmed ett hjärtligt tack.
Förberedelserna för undersökningen gjordes av utredningsinstitutets chef, professor Ingvar Svennilson. Från år 1944 har aktuarie Erik Ruist övertagit den direkta ledningen av arbetet samt svarat för dess genomförande och utformning, särskilt i statistiskt avseende. Svennilson står som författare för inledningen, Ruist för de därpå följande kapitlen samt de därvid fogade bilagorna. Under arbetets gång har emellertid en ständig diskussion ägt rum mellan författarna om uppläggning, metoder och textens slutliga utformning.
Liksom vid andra utredningar har även institutets personal i övrigt medverkat genom diskussionsbidrag respektive vid bearbetningen av det statistiska materialet.
Försöket att med ekonometriska metoder, som i utlandet tidigare prövats på olika varumarknader och allmänna ekonomiska utvecklingsförlopp, söka fastställa kvantitativa samband mellan de olika sidorna av den svenska skogsnäringens utveckling, får betecknas som ett experiment. Oavsett den betydelse man vill tillmäta de därigenom vunna resultaten, bör emellertid den systematiska sammanställning av det statistiska materialet, som i samband därmed skett, samt den därmed kombinerade beskrivningen av skogsnäringens marknadsstruktur, ge en ny belysning av denna viktiga del av det svenska näringslivet.
I samband med krigs- och krishushållningen ha marknadsförhållandena inom skogsnäringen på ett djupgående sätt förskjutits. I samma mån ha de belysta sammanhangen mist sin aktualitet. I vissa grunddrag är dock denna näringsgrens struktur alltjämt oförändrad. I varje fall har det ansetts vara av betydande intresse att söka skapa ökad klarhet rörande de förutsättningar, under vilka skogsnäringen arbetade mellan de båda världskrigen.
