This Website uses cookies. By using this website you are agreeing to our use of cookies and to the terms and conditions listed in our data protection policy. Read more

Svenska utlandsröster

Tål den svenska modellen att jämföras? Om utlandssvenskars attityder till välfärdsstaten

Report
Reference
Bergh, Andreas, Henrik Jordahl and Richard Öhrvall (2016). “Tål den svenska modellen att jämföras? Om utlandssvenskars attityder till välfärdsstaten”. In Maria Solevid (Ed.), Svenska utlandsröster (211–232). Göteborg: SOM-Institutet.

Authors
Andreas Bergh, Henrik Jordahl, Richard Öhrvall

Editor
Maria Solevid

Frågan om välfärdsmissnöje driver utvandring från Sverige är en av frågorna i Andreas Berghs, Henrik Jordahls och Richard Öhrvalls kapitel Tål den svenska modellen att jämföras? Utlandssvenskars attityder till välfärdsstaten. Mer specifikt undersöks utlandssvenskarnas åsikter om välfärdssystem, skatter, skola och sjukvård i det land de flyttat till och hur synen på den svenska välfärdsstaten skiljer sig åt beroende på till vilken typ av välfärdsystem man flyttat. Resultaten visar att utlandssvenskar generellt sett är mer nöjda med sjukvården och skolan i det nya landet än i Sverige. Sammanfattningsvis tycks utlandssvenskar samtidigt föredra det svenska välfärdssystemet, men (den oftast lägre) skattenivån i andra typer av välfärdsstater vilket inte är en förenlig ståndpunkt. Författarna finner inte stöd för att välfärdsmissnöje driver utvandring, men det förekommer negativa bedömningar av den svenska sjukvården och svenska skatter bland utlandssvenskar i välfärdssystem som skiljer sig från det svenska. Resultaten tyder på att flera åsikter om Sverige omvärderas i ljuset av nya erfarenheter. Ju rikare land man flyttat till, desto mindre nöjd är man med den svenska sjukvården och med välfärdssystemet som helhet. Den som flyttat till ett land med bra skola enligt Pisa-mätningarna har också en mer negativ bild av den svenska skolan. Utlandssvenskar som flyttat till en annan typ av välfärdsstat är mer nöjda med det nya landets skattenivå, men mindre nöjda med välfärdssystemet som helhet. Viktigt att poängtera är att den negativa uppfattningen om den svenska skattenivån uppvisar stora skillnader mellan män och kvinnor; män är negativa till skattenivån i Sverige, vilket kvinnor inte är, medan kvinnor är mer negativa till skattenivån i boendelandet.