IFN i media

I en ledare undrar Östgöta Corren "Bör överskottsmålet slopas? Vänsterpartiet tycker det. Men också en rad tunga nationalekonomer som Lars Calmfors och Assar Lindbeck [IFN]. Även Svenskt näringsliv har stämt in i kritiken." Tidningen avslutar: "Det offentliga plockar in ungefär 1600 miljarder kronor från svenska folket i skatt, endast en tredjedel går till vård, skola och omsorg. Är det då verkligen okej att staten ska lägga massor av våra pengar på hög och att politikerna inte förmår prioritera bättre bland utgifterna så att skattebördan kan lättas?"

Jannis Angelis är forskare på KTH och IFN men samtidigt ingår han i en granskningskommitté i Bryssel som bedömer vilka forskningsprojekt som ska få pengar från EU:s forskningssatsning Horisont 2020. Under sju år – fram till 2020 – ska 80 miljarder euro fördelas till olika forskningsprojekt. Jannis Angelis förklarar att ansökningar ofta är dåligt skrivna vilket innebär att det är svårt att bedöma vad forskningen kommer att kunna bidra med.

Som del av en serie artiklar inför EU-valet intervjuas bland andra Henrik Horn, IFN, handelspolitik. Tidningen skriver: "Inom näringslivet talas det varmt om EU... Men fri handel går i båda riktningar och tvingar industrin att anpassa sig." Henrik Horn förklarar att man mot problemet med att enas om exempelvis tullar ska ställas "väldiga fördelar av EU-integrationen. Bland annat har administrativa hinder avvecklats, vi har en fri rörlighet och handelsflödena har blivit enklare i båda riktningarna."

Skillnaderna mellan rika och fattiga ökar i Sverige och hela västvärlden. Varför har det blivit så? Efter Vetenskapens värld som sändes 2014-05-12 deltog en grupp ekonomer i en chatt på SVT på nätet. En av dessa var Tino Sanandaji, IFN. Han fick bland annat frågan om det finns några fördelar med en ökning mellan rika och fattiga i Sverige: "På sätt och vis. Om ojämlikhet hålls nere genom politik som skadar ekonomin (tex. höga skatter) så kan det vara bra för ekonomin att skatter sänks och ojämlikheten ökar..."

Vetandets värld ska granska svenska skolan i fyra program. I det första programmet avhandlas det fria skolvalet. Vetandets värld förklarar att "katastrofresultaten från Pisa" exempelvis kan förklaras med "det fria skolvalet, kommunaliseringen och lärarrollen". Man undrar vad forskningen säger om skolan och de dåliga resultaten? En av de forskare som medverkar i programmet är Karin Edmark, IFN. Hon säger att "man inte har på fötterna om man säger att nedgången i de svenska skolresultaten beror på det fria skolvalet".

”Jag blir överraskad om han inte får Nobelpriset”, säger Tino Sanandaji, IFN, om den franske ekonomen Thomas Piketty. Han intervjuas tillsammans med Leif Pagrotsky (S) om Pikettys omtalade bok ”Kapitalet i det 21:a århundradet”. "Boken fokuserar på att ojämlikheten i det ekonomiska samhället har ökat och att det nu är dags att göra något åt det" menar EFN.

Daniel Waldenström, som är affilierad till IFN, har intervjuats i Rapport om inkomstskillnader. Sydvenskan skriver i en nyhetsnotis: "Topprocenten, den rikaste hundradelen, tjänar ungefär en tiondel av alla inkomster som tjänas av den vuxna befolkningen, säger Daniel Waldenström ... Vi har haft liknande nivåer under 2000-talet men annars får vi gå tillbaks till 1947. Då tjänar den rikaste hundradelen nästan exakt lika mycket som de gör i dag."

"De allra rikaste tjänar en allt större del av inkomsterna. De utgör en hundradel av befolkningen men tjänar nära en tiondel av alla inkomster. Situationen i dag är densamma som den var 1947, enligt ny forskning" skriver SVT.se. Daniel Waldenström, affilierad till IFN, svarar for forskningen tillsammans med Jesper Roine. "Vi kan se att den långa trend av omfördelning och utjämning som ägde rum under efterkrigstiden avstannade någon gång i början på 80-talet" säger Daniel Waldenström till SVT.

I ett längre inslag i Rapport, om dem ökande inkomstklyftorna i det svenska samhället intervjuas Daniel Waldenström, som är affilierad till IFN. Han förklarar bland annat att inkomstojämlikheten ökat sedan 1980-talet. De ökade inkomsterna har visserligen tillfallit alla, säger Waldenström, men varit störst i toppen.

"Wallenberg säljer Scania och pressas om Astra Zeneca. Ändå anser Svenskt näringsliv att familjen är den främsta modellen för att behålla storbolagen i Sverige" skriver tidskriften Fokus. I artikeln redogörs för rapporten  "Vem ska styra de svenska företagen?" som författats av docent Ulf Jakobsson, tidigare vd för IFN, och ekonomie doktor Daniel Wiberg som har varit verksam vid IFN för att skriva rapporten. Fokus förklarar att "rapporten lär bli omdebatterad".

I en replik på DN Debatt skriver Jonas Vlachos, som är affilierad till IFN, att problemen är många med att fokusera på resultatstyrning i skolan. Vlachos skriver: "Visst vore det bra om det gick att fokusera på skolornas resultat och kvalitet snarare än att detaljreglera vad skolorna gör. Att säga detta är emellertid betydligt lättare än att skapa ett system som faktiskt så gör."

Dagens Nyheter ekonomi skriver om rapporten "Vem ska styra de svenska företagen?" som författats av docent Ulf Jakobsson, tidigare vd för IFN, och ekonomie doktor Daniel Wiberg som har varit verksam vid IFN för att skriva rapporten. "Skydda den svenska modellen för styrning av svenska företag, där privata ägare tar på sig ansvar och kontroll. Det är budksapet i en rapport från svenskt näringsliv" skriver DN.

Sveriges pensionärers riksförbunds tidning skriver om den ESO-rapporten om äldreomsorg som författad av bland andra Henrik Jordahl, IFN. Alla organisationsformer bör finnas och ska konkurrera med varandra. Bäst vore att ha äldreomsorg i offentlig, ideell och privat regi, skriver tidningen. Henrik Jordahl förklarar: "God kvalitet ska löna sig, men det krävs kontroll".

I ett ledarstick skriver SvD om en bok författad av Tino och Nima Sanandaji, den förre forskare på IFN. Det handlar om superentreprenörer: "Författarna varnar för att blanda ihop dessa entreprenörers behov med vanliga småföretagares. Det är självklart bra om fler kan försörja sig på eget företagande, men när man utformar näringspolitiken är det viktigt att se skillnaden mellan superentreprenören och hårfrisörskan. I själva verket gör politiker bäst i att hålla fingrarna borta om de nu inte kan sänka skatter och förenkla regler."

DI skriver: "Regeringens hårdare tag mot så kallade räntesnurror tycks ha haft effekt, rapporterar Sveriges Radio. Samtidigt varnar en forskare för att skattepolitiken ligger steget efter." Tidningen hänvisar till forskning av Åsa Hansson, IFN: ”Det känns lite som att skattepolitiken ligger ett steg efter och att det kommer att uppstå nya problem helt säkert inom närmsta åren där företag anpassar sitt beteende efter de nya villkoren som gäller i ett nytt skattesystem”.

Trots att bolagsskatten sänktes från och med förra året, så kan den behöva sänkas igen förklarar Åsa Hansson, IFN, för Ekot. Hon säger att trenden i omvärlden är tydlig. "Den här kapplöpningen mot noll kommer inte att avstanna här, redan i år är det ju flera lände som har sänkt sin bolagsskatt, bland annat Finland, Danmark, Norge, Storbritannien."

I ett debattinlägg skriver Lars Holm, Ordförande Hyresgästföreningen Eskilstuna, att "en fri marknad har ett intresse i sig att behålla bostadsbristen" annars kan man inte "ta ut höga hyror för att höja vinsterna i företagen". Han menar att fastighetsägarna i första hand stödjer sin argumentation för marknadshyror på "en gammal skrift från 60-talet skriven av Assar Lindbeck [IFN] i sitt ivrande för marknadshyror. Det vi är mest förtjänta av i dag är att lämna den här förlegade diskussionen."

I en slutreplik på DN Debatt skriver Sten Widmalm, Frida Widmalm och Thomas Persson "att det behövs kontrollmekanismer men att utvärderingarna inom många områden ... har gått för långt". De hänvisar i sin argumentation att konkurrens inte är en universallösning till IFN-forskning: "Redan för fem år sedan visade exempelvis forskare från Institutet för näringslivsforskning här på DN Debatt (2009-08-17) att mellan 1997 och 2007 ökade 'andelen elever som gick ut gymnasiet med MVG i alla ämnen /…/ med 28 gånger'".

Revisionsföretaget KPMG:s tidning View menar att "kvalitet är det nya honnörsordet i debatten om välfärd". En av de som intervjuas i ämnet är Henrik Jordahl, IFN. Han förklarar bland annat att "det behövs en kombination av flera mekanismer för att upprätthålla god kvalitet: förhandsgranskning, myndighetstillsyn, kommunal uppföljning och brukarinflytande". Tidningen berättar även om det för IFN och SNS gemensamma projektet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle.

I en analys skriver VA om de ökande ekonomiska klyftor mellan rika och fattiga i de flesta av världens länder. Daniel Waldenström, Uppsala universitet och affilierad till IFN, intervjuas. han förklarar bland annat att "stora ekonomiska klyftor i kombination med avgiftsbaserade utbildningar och avgiftsbaserad sjukvård leder till långtgående generationsöverföringar av ojämlikhet. "

I EFN:s Veckomagasinet diskuteras den svenska välfärden. Har välfärden förändrats märkbart under alliansens snart åttaåriga regeringstid? Vart är den svenska välfärdsmodellen på väg? En av de som diskuterar frågan är Andreas Bergh, IFN.

Boken SuperEntrepreneurs, and how your country can get them, författad av Nima och Tino Sanandaji, den senare forskar på IFN, presenteras i dag av Londonbaserade Centre for Policy Studies.  Nima Sanandaji skriver i The Telegraph om hur många politiker, akademiker och analytiker, förväxlar egenföretagande med entreprenörskap. "I realiteten är de två är helt olika – och strategier för att uppmuntra den ena gynnar inte nödvändigtvis den andra gruppen."

I en artikel intervjuar Peter Kadhammar Anders Wall och Abbe Bonnier. Han inleder: "Konjunkturen går upp och ner, moden växlar, regeringar kommer och går. Bara Svenskt Tenn består. Men under den stillastående smaken och bakom de tunga stenfasaderna rör det sig.  Allt är som vanligt, och ändå är allt förändrat." Anders Wall citeras bland annat sägande: "Under 2000-talet har girigheten slagit igenom." En tredje intervjuad är Professor Daniel Waldenström som är affilierad till IFN. Han förklarar att "teknologirevolutionen bidrog till att bryta utvecklingen mot ökad jämlikhet". Peter Kadhammar skriver: "Högutbildade gynnades av den teknologiska revolutionen. Aktiemäklare. Bankpersonal. Företagare. Lika positiv blev inte utvecklingen för de som bara hade sina muskler att erbjuda. De ersattes av robotar och arbetare i låglöneländer och fick söka sig till nya yrken, ofta inom servicesektorn där ersättningarna är låga."

För artonde året i rad har seminariedagen "Europaperspektiv" hållits i Malmö. "Splittring och problem med tillväxten gör det svårt för EU att spela en stor roll utomlands. Därför borde EU:s beslutsfattare spetsa öronen lite extra för att lyssna på Tino Sanandajis [IFN] inspel till Europaperspektivdagen" skriver BLT i en ledare. Tidningen konstaterar att Tino Sanandaji tillsammans med Magnus Henrekson, IFN, har analyserat företagsamhet och entreprenörskap i världen: "Och där ligger EU efter."

Dokument Inifrån med titeln ”Politiker utan mål” behandlade "dagens politikers brist på framtidsvisioner – och den gemensamma dystopiska bilden av framtiden" skriver Arbetarbladet. Tidningen fortsätter: "Intressant nog gav forskarna och Reinfeldt/Löfven helt olika bilder av framtiden." Vad gäller bilden av det demografiska hot som en åldrande befolkning sägs utgöra har funnits länge, konstarerar tidningen och citerar Magnus Henrekson, IFN: ”Vi har ropat på vargen i 25 år men den har inte kommit”.

Inkomstskillnaderna ökar i Sverige. Det har de gjort sedan 1980, skriver Andreas Bergh, IFN, i en kolumn på SvD:s ledarsida. Hans skriver om sunda och problematiska inkomstskillnader och menar att "de ökade inkomstskillnaderna tycks alltså inte bero på att Sverige fått en mer dynamisk ekonomi. Rörligheten uppåt har minskat, i synnerhet bland ungdomar och utrikes födda. Det är dåliga nyheter. Kan det vara så att något i alliansens arbetslinje inte fungerar som avsett?"

I en ledare från Liberala Nyhetsbyrån, publicerad i Dalarnas Tidningar och HelaGotland, skriver Lars Kriss att "Alliansens stora bedrift ... är att regeringen har lyckats vända 100 år av skattehöjningar". Tidningen noterar att "IFN visar hur tillfälliga skattehöjningar tenderar att bli permanenta." Kriss anser att "... skattenivåerna är på väg att bli riktigt bekväma för finansspekulanter, fastighetsägare och familjearvingar. Däremot ökar inkomstklyftorna och med ett skattetryck på strax över 44 procent förblir lönearbete hårdbeskattat." Han efterfrågar ett parti som vill "håll gränserna öppna, anpassa infrastrukturen efter arbetsmarknaden och låt normalinkomsttagare få behålla mer av lönen".

IFN: historiska skatteprojekt är avslutat, vilket noteras av Forskning & Framsteg. I en notis citerar tidningen Mikael Stenkula, IFN: "Fram till 1960-talet följde de svenska skatterna de internationella trenderna. Men sedan fick vi världens högsta skatter på 1970-talet och början av 1980-talet."

I en kolumn i Metro skriver Johan Norberg om fartygskatastrofer och att kaptenen sällan tycks vara den som sist lämnar skeppet. Han berättar om forskning av Mikael Elinder och Oscar Erixson, IFN. Norberg skriver att de kommit fram till ett mönster: "Kaptenerna är påfallande duktiga på att hitta till livbåtarna och i den genomsnittliga olyckan har besättningen dubbelt så stor chans att överleva som passagerarna. Många hjälper varandra vid olyckor, men få möter döden med stor värdighet."

I en op-ed i Svenska Dagbladet anser Johanna Möllerström, som är affilierad till IFN, att föräldraförsäkringen bör individualiseras. Hon jämför samförsäkringen för föräldrar med sambeskattning av makar. "En individualisering skulle öka jämställdheten på arbetsmarknaden och därigenom minska kvinnors beroende och ofrihet. Men framförallt skulle det vara ett tydligt ställningstagande om att vi vill leva i ett samhälle som är uppbyggt av individer och inte av godtyckliga, politiskt sanktionerade kollektiv. Ett samhälle där barn har rätt till båda sina föräldrar och där även föräldrar får vara individer."

Att ändra förvalet på alla skrivare till dubbelsidig utskrift skulle få stora positiva effekter för miljön, samtidigt som användaren påverkas minimalt, visar forskning av Johan Egebark (affilierad till IFN) och Mathias Ekström, skriver Miljömagasinet. Forskningen redovisas i sensate numret av Ekonomisk Debatt.

Professor Magnus Henrekson, IFN, är en av de som intervjuas i SVT:s Dokument inifrån med rubriken Politiker utan mål. Temat är välfärdsstaten och huruvida vi med en växande åldrande befolkning kommer att kunna behålla välfärden även i framtiden. I programmet konstateras att "politiker ensidigt lyft fram pressimistiska secenier" medan experter som Magnus Henrekson menar att "det finns anledning att fundera ett varv till". han påpekar att under de sensate 20-25 åren sänkt skatterna utan att det ogffentliga fått finansieringsproblem.  

Vad händer när ett utländskt multinationellt företag köper upp företag i Sverige, frågar Länstidningen Södertälje och fortsätter "Inte alltid vad folk tror, enligt Fredrik Heyman, IFN." I artikeln berättar Fredrik Heyman att uppköp sällan får så stora konekvenser som det först kan se ut som. Det kan till och med innebära en positiv förändring: "Det kan vara så att det finns kunskap från utlandet som sprids in till det egna landet och lokalt in i Sverige."

I ett ledarstick skriver Sydsvenskan  om den kartläggning av Sveriges skattesystem som gjorts inom ramen för ett IFN-projekt. En slutsats är att tillfälliga skatter sällan blir tillfälliga i praktiken. Sydsvenskan skriver om värnskatten som skulle vara temporär, men finns kvar. "Enligt flera experter gör värnskatten mer skada än nytta, men det är ändå politiskt svårt att avskaffa den. Här finns lärdom att dra av historien: löften om att skatter ska bli tillfälliga bör väljare ta med en rejäl nypa salt."

I en ledare skriver BLT att "en hög chef i landstinget haft en bisyssla under flera års tid, utan att förvaltningschefen vetat om det". Tidningen förklarar att den aktuella chefens bolag "fick uppdrag för landstinget och under hela processen ägde han sitt bolag". Tidningen hänvisar till forskning om upphandlingens värde av bland andra Richard Öhrvall, IFN.

I en ledarkommentar skriver Gefle Dagblad om sysselsättningspolitik. "Professor Magnus Henrekson [IFN] har förklarat Alliansens sysselsättningspolitik enligt följande: Såväl 2006 som 2013 stod ungefär 1,1 miljoner utanför den reguljära arbetsmarknaden, medan Sveriges befolkning sedan 2002 har växt med 700 000 i form av invandring och födelseöverskott." Gefle Dagblad skriver att "sysselsättningen har alltså hängt med befolkningsökningen, men utanförskapet är oförändrat – och skillnaden mellan att jobba och att inte jobba har blivit större".

Daily Mail writes about a new report by Gabriel Heller Sahlgren, affiliated to IFN: Real Finnish Lessons: The true story of an education superpower. "Britain should be wary of adopting trendy pupil-led teaching techniques from Scandinavia because they may be making standards worse, a new report claims."

Svenskt Näringsliv inrättar ett arbetsmarknadsekonomiskt råd som ska analysera hur arbetsmarknadspolitik, lönebildning och arbetsrätt påverkar
arbetsmarknadens funktionssätt. "Rådet ska verka helt självständigt" förklaras det i ett pressmeddelande. Råder leds av Lars Calmfors, affilierad till IFN. Per Skedinger, IFN, är en av tre ytterligare ledamöter.

Antalet anställda i svenska stora internationella börsbolag har minskat drastiskt. Experter som DI talat med sågar regeringen Löfvens satsning på storbolagen för att minska arbetslösheten, skriver SvD. Magnus Henrekson, IFN, citeras. Han förklarar att "det behövs ett klimat för att låta företag växa upp runt storföretagen".

I en ledare skriver Dagens Industri om vårpropositionen och "att den finanspolitiska debatten domineras av behovet av att spara".  Tidningen hänvisar till att "en lång rad namnkunniga nationalekonomer som Lars Calmfors, Assar Lindbeck [IFN], Magnus Henrekson [IFN] och Lars Jonung förordar att Sverige lämnar målet om en procent överskott och övergår till ett balanskrav. Det skulle frigöra cirka 40 miljarder kronor om året ...".

I en ledare skriver Gustav Åhlén, ordförande CUF Gotland, att enligt forskning är det en myt att rikskapitalisterna enbart ger sig in på välfärdens marknad för att de är giriga egoister och vill tjäna pengar på medborgarnas välfärd. Han hänvisar bland annat till forskning från IFN som visar "att anställda inte drabbas negativt ifall deras arbetsgivare blir uppköpt av riskkapitalbolag ... Henrik Jordahl som är docent på IFN, hävdar att det är en myt att riskkapitalbolagen enbart satsar kortsiktigt".

Maria Ludvigsson skriver på SvD:s ledarsida från ett seminarium på moderaternas Sverigemöte i Göteborg. Hon citerade socialförsäkringsminister Ulf Kristersson ”Det bästa med svensk välfärdspolitik är inte de relativt små inkomstskillnaderna, utan löftet om social rörlighet.”) och förklarade att välfärdsforskare Andreas Bergh, IFN, beskrev hur den sociala rörligheten ser ut. Ledaren avslutas: "Social rörlighet är berättelsen och skolan är den viktigaste politiska skyddsfaktorn. Den politiska formeln är större utrymme för människor att påverka sin egen situation."

I Sydsvenskans huvudledare akriver Heidi Avellan om den senaste Pisa-studien som visar att svenska elever "inte bra på problemlösning. Heller." Ändå, menar hon, måste politikerna ha is i magenoch skriver: "En syndabock som dyker upp varje gång PISA pekar på läget i svenska skolor är invandringen. Fel, visar nationalekonomen Jonas Vlachos [IFN] (Ekonomistas.se 13/6 2012): Att räkna bort elever med utländskt ursprung ger bara en förbättring på ca 0,05 standardavvikelser – medan skillnaden till Finland är drygt 0,4 standardavvikelser."

"Än så länge ställs inga krav på friskolorna att redovisa hur pengarna används," skriver TT i en artikel som publiceras i ett stort antal tidningar. Jonas Vlachos, som är affilierad till IFN. Han förklarar varför friskolor bör redovisa hur de använder skolpengen: "Det kan vara viktigt för de myndigheter som granskar verksamheten, men även för de familjer som ska välja skola och för dem som vill lära sig av hur verksamheten bedrivs på olika skolor".

"Att olönsamma svenska företag slogs ut av sina lönekostnader sågs länge som klokt, rent av önskvärt," skriver Dalarnas Tidningar i en ledare och fortsätter: "Men allt fler inser att 'den solidariska lönepolitiken' är kontraproduktiv för jobben." Tidningen påpekar att stödet för denna politik bland LO-medlemmar har fallit från 75 till 50 procent på två decennier och att "landets två ledande nationalekonomer, Assar Lindbeck [IFN] och Lars Calmfors, pekar ut ingångslönerna som ett allvarligt problem".

Tidskriften Entré har intervjuat Carl-Magnus Bjuggren, IFN, om forskning han presenterar i sin avhandling. Entré skriver bl.a. om den artikel i avhandlingen som handlar om hur anställningsskyddet påverkar företagens arbetsproduktivitet. "Studien visar att lättnaderna i turordnings reglerna ökade arbetsproduktiviteten med runt 2,5 procent i de små företagen, jämfört med en kontrollgrupp av lite större företag" förklarar Carl-Magnus Bjuggren.

Martin Ärnlöv, vd för Bräcke Diakoni, skriver i en debattartikel i Dagens Samhälle att "orimlig hantering av tillståndsfrågor för privata utförare, som döms efter en helt annan måttstock än offentliga utförare, som vi nu ser exempel på leder till otydligheter för medborgarna och en missriktad användning av samhällets resurser". Artikeln bygger till stor del på IFN/SNS-rapporten Tillstånd, tillsyn och uppföljning av välfärdstjänster.

Richard Öhrvall, IFN och SCB, skriver statistikbloggen Trehundratolv i SvD. Den senaste texten publicerades även i papperstidningen. Richard Öhrvall skriver att ser man till resultatet i valet 2010 så är det med hjälp av Kalmar kommun som man eventuellt skulle kunna förutspå resultatet i årets riksdagsval. Öhrvall skriver att han själv "litar ... hellre på traditionella opinionsmätningar".

Nils-Eric Sandberg, tidigare ledarskribent på DN, skriver i en krönika i Byggindustrin om dagens problem med tågtrafiken. Han refererar till uppsatsen "Locomotives of Local growth: The Short- and Long-Term Impact of Railroads in Sweden" författad av Thor Berger och Kerstin Enflo, Lunds universitet. Uppsatsen presenterades tidigare i år på ett seminarium på IFN.

I dag ställs högre krav på privata utförare i välfärden än på offentliga aktörer, skriver Eva Hagbjer, i en rapport som nyligen publicerats inom ramen för ett gemensamt projekt mellan IFN och SNS.  Dessutom, menar hon, är kvalitetsuppföljningen dålig och kraven på utförarna skiljer sig kraftigt åt, beroende på om det är en privat aktör eller om verksamheten drivs i offentlig regi. Rapporten är den första systematiska kartläggningen av regelverken för välfärdstjänstutförare, hur kvalitetsuppföljningen ser ut och hur reglerna skiljer sig för offentliga och privata utförare.