Geoekonomi

Växande internationella spänningar gör att länder i allt högre grad använder ekonomisk politik, som handels-, industri- och energipolitik, för att uppnå nationella strategiska intressen. För att belysa denna omvälvande utveckling har IFN inlett ett forskningsprogram inom geoekonomi.

De internationella flödena av handel, investeringar, kapital och teknologi har gradvis liberaliserats sedan 1950-talet. Processen har drivits av en vilja att göra internationell resursfördelning mer effektiv och har i hög grad bidragit till en globalisering av produktionen, ökade inkomster och minskad fattigdom. Liberaliseringsprocessen har nu stannat av. Internationella ekonomiska och säkerhetsmässiga konflikter har minskat tilltron till att nationella intressen kan uppnås utan statliga interventioner. Många länders agerande i dag står i direkt strid med de principer som låg till grund för den tidigare liberaliseringen.

Några exempel:

  • Tullar, eller hot om tullar, används för att påverka andra länders beslutsfattande.
  • Länder begränsar export av strategiska varor, tjänster, investeringar och teknologi.
  • Länder begränsar ingående investeringar för att skydda inhemsk industri av särskild ekonomisk eller säkerhetsmässig betydelse.
  • Subventioner och skyddstullar används för att stötta nyckelindustrier.
  • Tillgång till kritiska råvaror säkras genom bilaterala avtal.

Även företag beaktar i högre grad än tidigare geopolitiska aspekter. Bland annat flyttas tillverkning närmare hemma- och huvudmarknader och till länder som uppfattas som politiskt pålitliga.

I IFN:s forskningsprogram Geoekonomi analyserar vi denna process. Geoekonomi är ett snabbt växande forskningsfält i skärningsområdet mellan ekonomi och geopolitik som studerar hur ekonomiska politikinstrument används för att uppnå nationella politiska eller strategiska mål. Programmet spänner över flera av IFN:s kärnområden, som internationell handels- och investeringspolitik, industripolitik samt energi- och klimatpolitik. Det kännetecknas av stor metodologisk bredd med såväl teoretiska som kvantitativa analyser, fallstudier och policyrekommendationer.

Genom att förena hög akademisk kompetens med praktisk relevans bidrar forskningen till att ge beslutsfattare inom både offentlig och privat sektor välgrundade underlag för att möta framtidens utmaningar.

Ordinarie forskare: Fredrik Heyman, Henrik Horn, Martin Ljunge, Erik Lundin, Pia Nilsson, Pehr-Johan Norbäck, Matilda Orth, Fredrik Sjöholm

Debattartiklar och mediemedverkan