IFN:s nyhetsbrev består av fyra till sex brev med titeln Nyheter från IFN som handlar om IFN:s forskning och forskarnas aktiviteter. Tidigare publicerades även ett engelskt nyhetsbrev, IFN Newsletter, med temaartiklar om aktuella samhällsekonomiska frågeställningar.
Rapport från vårt jubileum / Publicering i topptidskrift / Är seniorer diskriminerade på arbetsmarknaden? / Hans Grönqvist samordnare för forskning om brottslighet
• Nya forskningsprojekt om skatter och entreprenörskap ur ett regionalt perspektiv • Framtidens energisystem. Hur bör de utformas? • Kommunens sommarjobb en nitlott för ungdomarna • Hur påverkar generativ AI det svenska näringslivet? Öppet seminarium 23 april • Daniel vs. Daniel, professorn möter prinsen
• IFN-forskare presenterar SNS Konjunkturrådsrapport 2024. • Professor Hans Grönqvist ny forskare på IFN. • Policyseminarium om marknadsekonomins påverkan på kulturen. • Nya böcker, vetenskapliga artiklar, debatt, m.m.
Julen står för dörren och vi på IFN blickar tillbaka på året som gått.
Ännu ett år har vi producerat policyrelevant forskning på toppnivå och arrangerat policyseminarier som såväl intresserat och engagerat. Vi har medverkat i otaliga debatter och paneler nationellt som internationellt.
Kort och gott har vi visat vår kompetens inom näringslivsforskning och bidragit till samhällsnytta för politiken, näringslivet och hushållen.
Och vad har hänt sedan vårt senaste nyhetsbrev? Vi har släppt rapporter och skrivit debattartiklar. Vi har medverkat på diverse seminarier, anordnat ett symposium och fått forskningsanslag. Utöver det söker vi nya forskningsassistenter. Sist men inte minst flaggar vi för ett kommande policyseminarium, om det ämne som är på allas läppar – AI. Boka in i kalendern redan nu!
Detta är ett axplock av vad som händer på och kring IFN nu i adventstider, och om allt detta kan du läsa i vårt nyhetsbrev.
Halloween, allahelgona, los dias de los muertos... ja kärt barn har många namn. Vi har hur som helst flyttat fram klockan, haft höstlov och rör oss i full fart mot jul. I takt med detta fortsätter vi på IFN att vara både policyrelevanta och aktuella.
Vad har hänt sedan sist? Vi har arrangerat ett policyseminarium om vindkraft som både intresserade och berörde. Vi har forskare som varit i USA och pratat förmögenhetsskatt, samt fått en utmärkelse för att ha stått upp för den akademiska friheten. Utöver det har vi medverkat på olika seminarier och söker både nya forskare och forskningsassistenter.
Detta är ett axplock av våra aktiviteter nu i pumpatider, och om allt detta kan du läsa i vårt nyhetsbrev.
Konstaterad hösttermin och många av oss är tillbaka i rutinerna. Kanske är det jobb, matlådor och någon form av träning som återigen präglar vår vardag?
IFN kommer oavsett fortsätta att erbjuda och leverera policyrelevant forskning, detta samtidigt som vi är en viktig del av samhällsdebatten.
Vi lanserar en SNS-rapport, arrangerar ett policyseminarium om landbaserad vindkraft, har ett remissvar och medverkar på diverse seminarier. Och vi har en nyanställning.
Ett axplock av våra aktiviteter under hösten, och om allt detta kan du läsa i det här nyhetsbrevet från IFN.
Vi lämnar sommar och semester bakom oss för den här gången och tar full fart mot höst och vinter.
Men mycket har hänt under sommaren – och vi vill ju inte att några av våra nyheter ska gå er förbi. Flera av våra medarbetare var aktiva under Almedalen, vi har intervjuat ett par av våra sommarassistenter, vi har fått anslag av Konkurrensverket och mycket mer.
Alltså kommer här en sammanfattning av sommarens aktiviteter, men även lite av det som IFN har i pipeline. I vanlig ordning frodas olika samarbeten, en ny rapport om teknikneutralitet på elmarknaden presenteras i slutet av september och ett högaktuellt policyseminarium planeras.
Om allt detta kan du läsa i det här nyhetsbrevet från IFN.
Sällan har det hänt så mycket inom svensk ekonomi som det gjort den här våren. Inflationen är hög, räntorna fortsätter att stiga och lågkonjunkturen står för dörren. Alla har påverkats på ett eller annat sätt, och IFN likaså. Vi har i våra rapporter, analyser och inte minst debattartiklar analyserat Sveriges och världens nya förutsättningar.
Utöver det – Global Award 2023, eller lilla Nobelpriset som det även kallas, har gått av stapeln, 2 489 forskare har skrivit under ett upprop gällande etik, en ny ESO-rapport har presenterats och vi har flera nyanställningar.
Om detta kan du läsa i det här nyhetsbrevet från IFN.
Vi önskar er en fantastiskt fin sommar och semester.
Men IFN står inte still. Efter decennier av stadigt ökande globalisering är världen på väg in i en ny fas. Vi följer trenden och ordnar ett policyseminarium på temat.
Utöver det, kriget i Ukraina påverkar oss på många sätt, liksom skatter. Vi har därför startat ett nytt forskningsprogram inom just skatter Samtidigt har en svensk toppforskare får värdsledande pris i entreprenörskapsforskning.
Om det här, och mycket annat, kan du läsa i det här nyhetsbrevet från IFN.
Familjeföretag är mer motståndskraftiga i ekonomiska kristider, och de är viktiga i hela landet. Det visar ny forskning som Lars Persson, professor och vice vd på IFN, presenterade på ett policyseminarium den 29 november. Familjeföretag som grupp behåller fler jobb än andra företag, särskilt under kriser. Därför är familjeföretagen viktiga för att mildra krisers negativa effekter. Andra sidan av myntet är lägre jobbskapande hos familjeföretag.
Med hot om avstängd el, debatter för och emot ekonomiska kompensationer till drabbade konsumenter och med diskussioner om kärnkraftens vara eller icke vara, har energifrågan blivit dominerande i årets valrörelse. IFN-forskarna Pär Holmberg och Thomas Tangerås vid forskningsprogrammet Hållbar energiomställning har länge forskat om elmarknaden och energifrågor. Under hösten har deras forskning uppmärksammats även utanför akademin och de har presenterat reformer som skulle kunna bidra till att minska energikrisen.
Drygt hälften av alla privata företag med anställda i det svenska näringslivet är familjeföretag. De verkar inom vitt skilda områden och kan vara allt från storföretag till mindre bolag, men hittills har forskningen om deras unika särart och funktion i det ekonomiska ekosystemet varit begränsad. Sedan en tid tillbaka pågår ett forskningsprojekt på IFN med fokus på just familjeföretagens roll för näringslivets utveckling och balans.
While the debate over academic freedom has mostly focused on cultural issues, a new study investigates whether freedom of academic inquiry is also important for the economy. The results indicate that it is, so long as the quality of the legal system is high. Only then do entrepreneurs apply the new knowledge generated through research in ways that boost productivity growth.
En återgång till statlig industripolitik riskerar att snedvrida den sunda konkurrensen och hämma innovationer. Det visar flera ekonomer i den nya boken Questioning the Entrepreneurial State, utgiven av Springer förlag. Två av författarna är Niklas Elert och Magnus Henrekson, IFN.
Den svenska skolan är i kris. Sviktande skolresultat och bristande likvärdighet är de stora problemen. Institutet för Näringslivsforskning, IFN, och Lärarnas Riksförbund arrangerar ett policyseminarium den 7 april om vad som krävs för att den nedåtgående trenden ska vändas. Missa inte att anmäla dig senast 31 mars.
Sverige är känt som ett av de länder i världen där människor litar mest på varandra, liksom på politiker och myndigheter. Har den höga tilliten i Sverige bidragit till utformningen av svenska myndigheters och politikers respons på pandemin? Hur har pandemin påverkat svenskarnas värderingar, attityder och beteenden? Litar vi mer eller mindre på varandra än tidigare?
The cryptocurrency Bitcoin has been marketed as revolutionary new money and an attractive investment. But closer examination suggests that Bitcoin works poorly as money and does not qualify as an asset based on user value. Instead, almost all Bitcoin trading has purely speculative purposes.
Sverige drabbades hårt av 90-talskrisen men sedan dess har vår omställningsförmåga förbättrats och vi har klarat de senaste tjugo årens ekonomiska kriser väl, visar forskning av Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson som presenterades vid policyseminariet ”Sveriges omställningsförmåga i kristider – från skyddsnätsekonomi till studsmatteekonomi” den 3 december.
Fler forskare behöver ta plats i samhällsdebatten, säger Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet och forskare vid IFN, under hösten aktuell med boken Mellan forskning och politik – 50 år av samhällsdebatt (Ekerlids Förlag).
Vilka är konsekvenserna av ekonomisk frihet och tillit mellan människor och hur påverkar de varandra? Det är det övergripande temat för ett nytt forskningsprojekt på IFN som bland annat kommer att undersöka frågor om globalisering, ojämlikhet och pressfrihet.
Ojämlikhetsdebatten präglas av flera felaktigheter och myter. Det menar Daniel Waldenström, IFN, som skrivit artikeln ”Facts and Myths in the Popular Debate about Inequality in Sweden” tillsammans med Anders Björklund, professor emeritus vid Stockholms universitet. Där listar de flera av de missuppfattningar som de ser som ofta förekommande i debatten.
Part-time jobs during high school provide one of the most commonly-used pathways into regular employment. This note discusses why such contacts are an important job search channel for young workers, and reports that Swedish students who could not return to a former employer due to a workplace closure have significantly worse labour market outcomes. Our results suggest that policies such as subsidizing summer jobs during recessions may ease the transition into work during adverse labour market conditions.
Hur ska alla barn få möjlighet att lära sig så mycket som möjligt för att uppnå sin fulla potential, oavsett vilken familjebakgrund de har? Nyligen arrangerade Lärarnas Riksförbund och IFN ett webbinarium på temat. Nu finns webbinariet att se i efterhand och du kan också lyssna på en podd om ämnet.
Mårten Blix, IFN, och Henrik Jordahl, IFN och Örebro universitet, har skrivit boken Privatizing Welfare Services – Lessons from the Swedish Experiment. De har sammanställt nationalekonomisk forskning om privatiseringen av svenska välfärdstjänster. Nyligen presenterades boken vid ett webbinarium.
IFN startar ett nytt skatteforskningsprojekt med syfte att öka kunskapen om skatters betydelse för svensk samhällsekonomi. Skatter finansierar offentlig välfärd och infrastruktur och omfördelar resurser mellan grupper i befolkningen. Men de påverkar också på ett eller annat sätt alla ekonomiska beslut som individer och företag tar. Hur skattesystemet är utformat påverkar nationalinkomstens storlek och långsiktiga tillväxt. Det gör att behovet att studera skatters inverkan på ekonomisk aktivitet är stort.
In the aftermath of the Covid 19 crisis, the business sectors in Sweden and Europe will need considerable restructuring and reorganization. These required changes add to the need to keep pace with the evolving digital technologies. Sweden underwent a similar transformation in the early 1990s, when wide-ranging policy reforms were undertaken. What lessons can we draw from them?
