IFN i media

Valgkampen er i gang, og man må som økonom endnu en gang undre sig over, hvad den egentlig handler om. Regeringen lægger op til en forøgelse af de offentlige udgifter på mere end 5 pct., og flere partier plæderer for endnu mere, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Børsen.

Löftet för drygt sex år sedan var att förena klimatansvar med stärkt konkurrenskraft. Men det är tydligt att den gröna givens politik skapar stora problem, som inte är tillfälliga utan systematiska, skriver forskarna Magnus Henrekson, Christian Sandström och Mikael Stenkula i Svenska Dagbladet.

I TV4 Nyheterna kommenterar Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och verksam vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), att Sveriges arbetsmarknad fungerar bra för dem med hög utbildning men har ont om jobb för personer med lägre utbildning.

Sverige har haft flera olika betygssystem de senaste decennierna, och riksdagen väntas snart ta ställning till ännu ett nytt. Betygsutredaren Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN, beskriver den nuvarande modellen som allvarligt bristfällig, skriver Vi Lärare.

I Miljö & Utveckling uppmärksammas den nya forskningsantologin The Green Entrepreneurial State? Exploring the Pitfalls of Green Deals, där arton forskare – bland dem Magnus Henrekson, Christian Sandström och Mikael Stenkula – analyserar EU:s gröna giv och lyfter flera strukturella problem i den gröna industripolitiken.

Även de mest inbitna invandringskritiker lär inte tycka att tillämpningen av de nya reglerna är uttryck för en lagom och rimlig balans, skriver Johanna Möllerström, affilierad forskare vid IFN och krönikör för Svenska Dagbladet.

När samma lag alltid vinner blir spelet ointressant. Det skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och seniorforskare vid IFN, och Lars Persson, professor i nationalekonomi och vice vd vid IFN, i en artikel i tidningen Fokus.

I Ekdals Perspektiv samtalar Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi vid IFN, om läget i svensk ekonomi, i en tid då omvärlden är stökig, USA oförutsägbart och svensk inrikespolitik mer taktisk än strategisk.

Forleden under sikkerhedskonferencen i München argumenterede Lars Løkke Rasmussen pludselig - og tilsyneladende uden at have clearet det med resten af regeringenat Danmark burde indføre euroen i stedet for kronen, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Børsen.

Lyssna på forskaren och nationalekonomen Jacob Lundberg, verksam vid IFN, när han gästar podden Uppskattat och förklarar hur sänkta skatter på företagande och entreprenörskap kan gynna samhällsekonomin.

I Ekot intervjuas Jimmy Karlsson, forskare vid IFN och författare till en ny studie i Ekonomisk Debatt som visar att utsläppen i svenska företag minskade med omkring 30 procent när rabatterna på koldioxidskatten fasades ut. Samtidigt försvann cirka 6 000 jobb – främst bland lågutbildade och äldre – och utsläppsminskningen drevs framför allt av att företag gick över från fossila bränslen till biobränslen.

Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid IFN, deltog i riksdagens finansutskotts utfrågning om utvärderingen av svensk penningpolitik 2015–2024, skriver EFN Ekonomikanalen. 

Det går att anmärka på att penningpolitiken tidigare var för expansiv – och sedan för hård under inflationskrisen. Men på det stora hela skötte Riksbanken sitt uppdrag väl. Den stora frågan nu är om det ändå inte vore bättre med euro än krona, skriver Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, forskare vid IFN och fristående kolumnist på Dagens Nyheters ledarsida.

I SVT:s 30 minuter diskuteras om regeringen verkligen byggt exportkablar och om elpriserna skulle påverkas av minskad export. Bland de medverkande finns Pär Holmberg, docent i nationalekonomi och verksam vid IFN.

EU:s strategi att bygga nya handelsrelationer genom jämlika förhandlingar bär frukt. Frihandel mellan villiga länder tvingar andra att ändra kurs. Nu måste EU visa politiskt mod och gå vidare, slår tre professorer från Nätverket för Europaforskning fast i en debattartikel i Dagens Industri.

I Studio Ett medverkar Pär Holmberg, docent i nationalekonomi och doktor i elkraftteknik vid IFN, för att analysera de aktuella frågorna om Europas energipolitik.

I detta osäkra omvärldsläge behöver Sverige och Europa fler datacenter som vi själva kontrollerar. Det behövs en uppdaterad energi- och infrastrukturpolitik som möjliggör en snabb utbyggnad av dem, utan att datorhallarnas stora elbehov driver upp elpriserna kraftigt och skadar basindustrin, skriver Pär Holmberg, docent och seniorforskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Dagens Industri.

Det offentlige vurderingssystem, som boligbeskatningen hviler på, bliver ved med at give ubehagelige overraskelser.

Senest er boligejere blevet mødt med strafrenter på efterbetaling, de ikke kunne have vidst noget om, og myndighedernes trick med at lade alle vurderinger være 'foreløbige' indtil tidligst 2028 efterlader borgerne i et retssikkerhedsmæssigt limbo, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Børsen.

Donald Trumps snabba utspel om nya tullnivåer väcker frågor om kraven på enorma investeringar i USA:s handelsavtal. ”Vi lever inte i en planekonomi”, säger Henrik Horn, ekonomiprofessor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), till Dagens Industri.

Daniel Waldenström, professor vid IFN, medverkar i Ekdals Perspektiv i ett samtal om Sveriges stora förmögenhetsklyftor och den ideologiska krock som uppstår mellan Oxfam och näringslivets ekonomer.

Problemet med skatteförändringar som görs en och en är att systemperspektivet tenderar att gå förlorat. Det blir en debatt om enskilda skatteförändringar i stället för om helheten. Följden blir ett skattesystem som ingen samlat tagit ställning till, skriver Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Dagens Industri.

I podden Starta pressarna medverkar Daniel Waldenström, professor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i ett samtal om direktörslöner, ojämlikhet och vad löneskillnader betyder för samhället.

I Sverige tar vi examen tre år senare än norrmän och sex år efter japaner, något som kostar både individ och samhälle stora pengar. Samtidigt behöver sena examina inte vara ett samhällsproblem, säger Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet.

Det finns en mängd argument för och emot en euroanslutning. Men ställda emot varandra överväger i nuläget de positiva effekterna, skriver Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, i tidningen Kvartal.

Att Donald Trump är besatt av tanken på ett Nobelpris vet vi numera alltför väl. Men det ser dåligt ut för amerikanska Nobelpris om hans attacker på universiteten fortsätter, skriver Johanna Möllerström, affilierad forskare vid IFN och krönikör för Svenska Dagbladet.

Organisationen Oxfam skickar ut samma budskap inför varje Davosmöte: De superrika blir rikare medan halva mänskligheten lever i fattigdom. Problemet är att det inte ger en rättvisande bild, skriver Andreas Bergh, docent och forskare vid IFN, i Svenska Dagbladet.

Trumps agerande kring Grönland är absurt. Och mycket mycket farligt. Vi kan inte längre lita på USA. Ska den regelbaserade världsordningen skyddas måste Europa ställa om. Vi måste rädda Ukraina, och rädda oss själva. Men det kommer att kosta oss dyrt, skriver nationalekonomen Martin Ljunge, docent vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i DN Debatt.

Presidentens nyckfullhet kan komma att göra historiska erfarenheter obsoleta, skriver Fredrik Sjöholm, professor och vd för Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Kvartal. Han ger tre råd för hur relationen mellan USA och Europa kan balanseras på nytt.

Krav på att beskatta miljardärer ökar i västvärlden. I Smedjan kommenterar Daniel Waldenström, professor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), att debatten drivs av de stora värden som skapats i en globaliserad marknadsekonomi. 

Justitiedepartementets stämning mot Jerome Powell har väckt frågor om centralbankens oberoende. Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och verksam vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), säger i EFN Ekonomikanalen att minskat oberoende kan pressa ner korta räntor men höja de långa genom ökade inflationsförväntningar.

Trumps nya fredsråd riskerar att underminera FN och andra internationella institutioner. Det säger Martin Ljunge, docent i nationalekonomi vid IFN, till Tidningen Näringslivet.

Den økonomiske ulighed er stigende i Danmark og er et væsentligt problem. Det var i hvert fald beskeden i Mette Frederiksens nytårstale i år.Karakteristisk for den slags udmeldinger, var statsministerens besked socialt indigneret, men blottet for økonomisk omtanke, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Børsen.

Trots att allt fler hamnar hos Kronofogden är det fortfarande ovanligt att skuldsatta ansöker om skuldsanering.

– Det är för svårt för unga att få hjälp, säger nationalekonomen Paula Roth, affilierad forskare vid IFN, till Ekonomibyrån.

I Vi Lärare diskuteras Liberalerna­s tvärvändning i friskolefrågan och om aktiebolag är skadliga för svensk skola? Nationalekonomen Magnus Henrekson, professor emeritus vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), anser att aktiebolaget är den mest naturliga och effektiva driftsformen.

Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid IFN, kommenterar i EFN Ekonomikanalen den svenska diskussionen om Gabriel Zucmans förslag om en miljardärsskatt. Han varnar för att en sådan skatt är svår att genomföra eftersom stora delar av förmögenheterna inte är likvida och ofta saknar exakta värderingar.

Utmaningen från USA, Ryssland och Kina talar för ett fördjupat EU-samarbete. Men i stället röstar européerna på splittrande nationalister.

KOLUMNEN. Lars Calmfors är professor emeritus i internationell ekonomi, forskare vid IFN och fristående kolumnist på Dagens Nyheters ledarsida.

USA:s senaste tullbesked gör att EU måste sätta hårt mot hårt, enligt flera nationalekonomer. Det tidigare handelsavtalet mellan EU och USA får nu ses som förbrukat, skriver Tidningen Näringslivet. Det menar också Fredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning (IFN), som beskriver läget som allvarligt och mycket bekymmersamt.

Henrik Horn, Professor of International Economics, Research Institute of Industrial Economics, and Petros C. Mavroidis, Professor at Columbia Law School, “For the US, an exit from the WTO might have the advantage of allowing the US to apply whatever trade restrictions it desires with less damage to its international reputation (to the extent this is a concern).

Lars Calmfors gästar 26 minuter för ett samtal om euron och Sveriges vägval. Som professor emeritus vid IFN reflekterar han över hur förutsättningarna har förändrats sedan han ledde EMU-utredningen 1996. 

Flera centralbankschefer har ställt sig bakom Federal Reserves chef Jerome Powell efter vad som uppfattas som en av Donald Trump initierad rättslig hetsjakt. Professor Lars Calmfors vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) säger i EFN Ekonomikanalen att stödet var befogat.

Ett samhälle som utmärks av stor personlig frihet förutsätter en kultur präglad av ansvarstagande hos majoriteten. Denna kultur har nu utmanats av den stora invandringen från utomeuropeiska länder, skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) i Kvartal.

Forleden invaderede USA Venezuela og fjernede landets socialistiske diktator. Hvad der skal ske nu, og om der overhovedet er en plan, svæver i det uvisse, men den dramatiske aktion har sat fokus på landet igen.Det er der god grund til, fordi landets lange økonomiske deroute er en advarsel til de vestlige lande, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Børsen.

2025 blev et år med voldsom international tumult i den økonomiske politik. Ud over en fortsat udfordring med krigen i Ukraine stak USA's præsident Trump en kæp i det internationale hjul ved pludseligt, voldsomt og uforudsigeligt at rykke verdens største økonomi i en markant protektionistisk retning, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Børsen.

Det är ett misstag att ställa kärnkraft mot flexibilitet och smarta nät. Ett robust elsystem behöver allt detta samtidigt, skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Mats Nilsson, docent vid Södertörns högskola, i Svenska Dagbladet.

EFN Ekonomikanalen har intervjuat EFN Vetenskaps forskarråd om hur globala trender påverkar forskning. Therese Nilsson, professor i nationalekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), är en av de fem medlemmarna som deltar i samtalet.

När biståndsprojekten försvann blev det färre västerlänningar, mindre pengar och mer kaos – inte minst i slummen. Det skriver Johanna Möllerström, professor i nationalekonomi och affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i sin krönika för Svenska Dagbladet.

Hur blev Sverige ett paradis för riskkapital? Det diskuteras i Aftonbladets podd Starta pressarna, där Joacim Tåg, professor i nationalekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), diskuterar frågan med programledaren Daniel Suhonen.

Sverige kan få ökad handel och fler investeringar om vi går med i euron – men också risk för nya bank- och statsskuldskriser. Det säger Lars Calmfors, professor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN),  till Tidningen Näringslivet.

Integrationen av invandrare i Sverige går allt bättre, men den nya utmaningen är att människor ska vilja bo kvar på områden som Gamlegården. Det skriver Andreas Bergh, välfärdsforskare och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet samt Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i en ledare i Kristianstadsbladet.

Många har haft synpunkter på det nya förslaget om betygssystem. I Kvartal svarar nu Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och regeringens betygsutredare, på kritiken.