IFN i media

Johanna Möllerström, George Mason University och affilierad till IFN, skriver om Jämställdhetskampen och verkligheten i en krönika på ledarsidan i Svenska Dagbladet.

Det är inte tillräckligt att hänvisa till teknikneutralitet och öresskattningar av externa kostnader när det som står på spel är Sveriges framtida industriella konkurrenskraft och leveranssäkerhet, skriver Per Fahlén, professor emeritus, energi och miljö, CTH, ledamot i IVA, Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare, IFN, ledamot i IVA och Mats Nilsson, docent i miljöekonomi, Södertörns högskola.

Kostnaden för försvaret väntas öka kraftigt de kommande åren, och politiken är oense om finansieringen. Samtidigt varnar ledande ekonomer för att höjda skatter kan få motsatt effekt. ”Man pratar i generella termer om beredskapsskatt, men inte om vem som ska betala den”, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid IFN, till Tidningen Näringslivet.

Regeringen satsar stort på att höja rotavdraget i vårbudgeten. Men nationalekonomen Daniel Waldenström, forskare vid IFN, är kritisk och menar att stödet gynnar välbeställda villaägare och att pengarna hade gjort större nytta på andra håll.

Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet och forskare vid IFN, intervjuas av TT om Regeringens vårbudget.

Intervjun är publicerad i ett flertal tidningar, bl.a. Svenska Dagbladet.

Donald Trumps ogenomtänkta politik skadar inte bara den globala ekonomin. Den är också ett hot mot moderna, liberala värderingar som tolerans och tillit, skriver Niclas Berggren, forskare vid IFN, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

För att elsystemet ska fungera krävs ständig balans mellan utbud och efterfrågan, men också i fråga om leveranssäkerhet, elkvalitet och effekt, skriver Per Fahlén, Magnus Henrekson, professor och forskare vid IFN, och Mats Nilsson i en debattartikel i Nya Wermlands-Tidningen.

Per Fahlén, Magnus Henrekson och Mats Nilsson (FHN) kommenterar Konjunkturrådsrapporten och vindkraftens kostnader på Di Debatt. I texten finns en del missförstånd och överdrifter som vi vill kommentera skriver rapportförfattarna på SNS Konjunkturrådet.

Världen kommer inte att återgå till det den har varit inom en överskådlig framtid efter turbulensen i världsekonomin, enligt Fredrik Sjöholm, professor och vd på IFN. Men Sverige kan vara bland de länder som kommer lindrigast undan.

Andreas Bergh, välfärdsforskare och docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan i Lund och IFN, skriver i Sydsvenskan att forskare, politiker och kulturjournalister har spridit idén om att ekonomin är ett nollsummespel där en persons vinst innebär en annan persons förlust.

”När investeringarna uteblir kommer den ekonomiska aktiviteten att gå ner. Det kommer innebära att vi får lägre tillväxt i Sverige, än vi skulle fått i annat fall. Det kommer leda till att företagen kommer anställa färre personer, än man skulle gjort i annat fall”, säger professor Fredrik Sjöholm, vd för Institutet för Näringslivsforskning, till Ekot, Sveriges Radio.

Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi på Stockholms universitet samt forskare vid IFN, är inte förvånad över den senaste svängningen och lyfter fram två teorier till varför Trump vände om tullarna.

– Det nya styret i USA har skadat länders och företags förtroende för den amerikanska ekonomin. Företagen är därför väldigt försiktiga och oroliga på många håll menar Fredrik Sjöholm, professor och vd vid IFN.

Depressionen, pandemin och svarta måndagen 1987.

De senaste dagarnas börsfall får experter att dra paralleller till några av de värre händelserna i ekonomisk historia.

– Det här är ett av de större rasen som vi har upplevt, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid IFN.

Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, skriver i en kolumn i Dagens Nyheter att Donald Trumps idéer kastar tillbaka världen till gamla tiders ekonomiska system. Konsekvenserna kan bli förödande.

I framtiden behövs mer personal till försvarsmakten och välfärden. Men med dagens lönemodell är det svårt att höja lönerna tillräckligt för att attrahera arbetskraft dit, menar Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet och forskare vid IFN. 

Tullarna kan påverka världsekonomin och företagen i Kronoberg kommer att påverkas. Enligt Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och affilierad forskare vid IFN, är det bland annat företag inom fordons-, läkemedels-, och stålindustrin som kan drabbas.

– Donald Trumps syn på internationell handel är att export är bra för att få pengar av andra länder och import är dåligt får då betalar vi andra länder med våra pengar, säger Fredrik Sjöholm, professor i internationell ekonomi, och vd vid IFN, under Aktuellts sändning på torsdagskvällen.

Kina inför ytterligare 34-procentiga tullar på varor från USA som svar på Donald Trumps tidigare aviserade tullpaket.
– Det Trump gör, det skadar USA ekonomiskt och alla andra länder också, säger Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi och forskare vid IFN, till TV4.

Rådets rekommendation är ett direkt hot mot hushållens ekonomi och svensk industris konkurrenskraft. Sveriges energipolitik bör inte utformas utifrån teoretiska idealbilder utan baseras på den verklighet som möter dem som agerar på marknaden, skriver Per Fahlén, professor emeritus, energi och miljö, CTH, ledamot i IVA, Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid IFN samt ledamot i IVA och Mats Nilsson, docent i miljöekonomi, Södertörns högskola, i en debattartikel i Dagens Industri.

Hur stor blir löneökningen de kommande åren? Det är den stora frågan när Vårdförbundet förhandlar om nytt kollektivavtal med SKR och Sobona. Den senaste tioårsperioden har varit gynnsam för sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker. Ändå är det fortfarande bristyrken. ”På en marknad med en dominant arbetsgivare kan lönerna hållas på en artificiellt låg nivå”, säger professor Per Skedinger, forskare vid IFN, vars analys är att ökningen inte varit tillräcklig för att locka arbetskraft.

Sämre löner, uppsägningar och hög arbetslöshet. Det kan i värsta fall USA:s tullar leda till på svensk arbetsmarknad, enligt Lars Calmfors, professor emeritus vid Institutet för internationell ekonomi och forskare vid IFN. ”Det är väldigt skadligt”, säger han.

Andreas Bergh, Lunds universitet och IFN, samtalar om hur de nya löneavtalen påverkar köpkraften, i P1 Morgon, Sveriges Radio.

Innovation kräver inte politiskt kändisskap – det kräver integritet och tålamod, skriver Andreas Bergh, docent i nationalekonomi och välfärdsforskare på Lunds universitet och forskare vid IFN, i en ledare i Norra Skåne.

Höjda pensionsavgifter riskerar att förvärra generationsklyftorna och kan än en gång innebära att yngre får betala priset för äldres pensioner, visar ny forskning från IFN.

Om Sverige ökar sin inhemska matproduktion, vilket regeringen föreslår i den uppdaterade Livsmedelsstrategin, kan det påverka matpriserna negativt, varnar nationalekonomiprofessorn Magnus Henrekson, forskare vid IFN.

P4 Stockholm, Sveriges Radio, bad professor Magnus Henrekson, forskare vid IFN, att räkna ut hur många minuter en person med genomsnittslön måste jobba för att köpa smör och kaffe.

Idag måste vi jobba dubbelt så lång tid för att kunna köpa basvarorna smör och kaffe jämfört med för 15 år sen, konstaterar Magnus Henrekson.

Svenska makthavare har fattat beslut om att låna 300 miljarder till en militär storsatsning som Ulf Kristersson beskriver som den ”största upprustningen sedan kalla kriget”.

Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid IFN, tycker att det är fullt rimligt att det blir framtida generationer svenskar som får bekosta Tidöpartiernas projekt.

I en kolumn i Dagens Nyheter skriver Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi samt forskare vid IFN, att rusta upp kräver uppoffringar. Varför klarar inte partierna av att säga det?

Propositionen svarar inte på frågan om satsningen är samhällsekonomiskt motiverad, skriver Thomas Tangerås, professor i nationalekonomi, verksam vid Mälardalens universitet och IFN, i en artikel i Fokus.