IFN i media
Här hittar du ett urval av artiklar, reportage och inslag som rör forskare och forskning relaterad till IFN.
”Är vätgas en ny grön bubbla?”
Uppmärksamheten och satsningarna kring vätgas är knappast i linje med underliggande tekniska landvinningar och ekonomiska realiteter. Det skriver Magnus Henrekson, forskar vid IFN, tillsammans med Christian Sandström, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Forsker i økonomi: Værnepligten har langt større omkostninger, end de fleste aner
Värnpliktens samhällsekonomiska kostnader är mycket högre än de rena budgetmässiga kostnaderna. Till exempel genomför fler unga högre utbildningar när färre tvingas in i uniform. Denna typ av kostnad bör beaktas när värnplikt diskuteras. Det skriver Niclas Berggren, forskare vid IFN, i en debattartikel i danska tidningen Politiken.
Ulla Hamilton: ”Korkat” om friskolor lockar med glädjebetyg
En ny rapport från Skolverket och Universitetskanslersämbetet visar att elever som gått på friskolor klarar sig sämre på högskolan än elever med motsvarande betyg från kommunala gymnasieskolor.
Därför kan kommunernas sommarjobb bli en lönefälla
15 av 16 kommuner i Värmlands län har redan bestämt att de ska erbjuda ungdomar kommunala sommarjobb i år. Men ny forskning visar att det kan bli en lönefälla.
Forskare: Kommunala sommarjobb skadliga för unga
Att kommuner ger sommarjobb till ungdomar behöver inte enbart vara positivt. Enligt en ny rapport riskerar sommarjobben att hindra inträdet på arbetsmarknaden. ”Det verkar skadligt för unga att vara med i sommarjobbsprogrammen”, säger forskaren Björn Tyrefors till Tidningen Näringslivet.
Slutreplik: ”Stadens sommarjobb kan göra nytta – men inte för alla”
Det finns goda skäl att erbjuda sommarjobb till unga som står långt från arbetsmarknaden – men så fungerar inte Stockholms program, skriver Daniel Knutsson och Björn Tyrefors, båda knutna till IFN, i en slutreplik i Dagens Nyheter.
Regeringens utredare om glädjebetygen: ”Förödande för friskolorna”
En ny studie visar att friskoleelever klarar sig sämre än elever från kommunala skolor på högskolan. Regeringens utredare, Magnus Henrekson, forskare vid IFN, ser det som ett dråpslag mot friskoleväsendet – men han har en lösning.
Podd: Spelar ekonomisk ojämlikhet någon roll?
Inkomstskillnaderna har ökat sedan 1990-talet. Det framgår av en rapport från Finanspolitiska rådet. Vad betyder det? Jesper Roine, Handelshögskolan och en av rapportens författare, diskuterar med Daniel Waldenström, professor och forskare vid IFN, och Andreas Ericson.
Produktiviteten i Finland stampar på stället – professor Lars Persson vet vad Sverige gjort rätt
Lars Persson, professor och forskare vid IFN, intervjuas i finska YLE.
Chef undersökning: 8 av 10 chefer positiva till kortare arbetstid
Andreas Bergh, verksam vid IFN och Ekonomihögskolan i Lund, kommenterar tidningen Chefs undersökning om arbetstidsförkortning för chefer.
Kommunala sommarjobb sågas i ny rapport
Björn Tyrefors, verksam vid IFN och Göteborgs universitet, intervjuas i Aktuellt om innehållet i rapporten ” En utvärdering av Stockholms stads sommarjobbsprogram för unga 2012–2018”.
”Kommunens sommarjobb en nitlott för ungdomarna”
Att kommunen ger arbete till tonåringar under skollovet är vanligt runt om i Sverige. Tanken är god, barnen får en inkomst och erfarenhet. Men bara det året. Vår granskning visar att åren därefter är effekten den motsatta: ungdomarna får lägre inkomst efter gymnasiet och sämre jobb, skriver nationalekonomerna Daniel Knutsson och Björn Tyrefors, båda knutna till IFN, i en debattartikel i Dagens Nyheter.
”Det kommer se betydligt bättre ut framöver”
Lars Calmfors, forskare vid IFN, deltog i Fastighetsvärldens heldagsseminarium Bostadsdagen. Han talade om bland annat åldrande befolkning och sjunkande offentliga investeringar.
Vänstern banade väg för högerpopulismen
Vänsterns samhällskritik i västvärlden kokar nästan alltid ned till marknadskritik. Den krattar manegen för högerpopulismen, skriver Andreas Bergh, Lunds universitet och IFN, i en temaartikel i Axess Magasin.
Lars Calmfors: Regeringen tar principlösheten i skattepolitiken till nya höjder
De senaste åren har en rad genomarbetade reformförslag lagts fram av nationalekonomer. Tidöpartiernas tänkande tycks helt opåverkat av dessa, skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, i en kolumn i Dagens Nyheter.
”Informationsbrus försvårar granskning av korruption”
Medvetenheten om Sveriges korruptionsproblem har blivit större de senaste tio åren, men trenden går åt fel håll och debatten är begränsad. Det som behövs är att olika delar inom offentlig sektor granskar varandra, och bättre möjligheter för medborgare och journalister att följa vägen från beslut till faktura, skriver välfärdsforskaren Andreas Bergh, Lunds universitet och IFN, i en debattartikel i Dagens Nyheter.
Lars Calmfors medverkade på seminariet "Med Sverige genom krisen"
Vid seminariet som arrangerades i Riksdagen den 21 februari av S och M på initiativ av Kommissionen för Skattenytta så fick Lars Calmfors ge sin syn på vilka områden regering och opposition kan och bör samverka.
WTO-mötet: ”Allvar i luften”
Representanter från 164 länder möts just nu i Abu Dabhi för att enas om gemensamma regler för världshandeln. Samtidigt ökar slutenheten och protektionismen i världen.
Fredrik Sjöholm, vd och forskare vid IFN, samt Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor hos Svenskt näringsliv, intervjuas i Ekonomiekot Extra.
Forskaren: ”Jag blir förvånad över att så många har samma lön”
Marknadskrafterna kan sättas ur spel och löner hållas nere, om en arbetsgivare är så dominant som regionerna. Emil Bustos, forskare vid IFN, förklarar sambanden och uttrycker förvåning över Vårdfokus avslöjanden.
Staten och kapitalets återkomst – ett gigantiskt misstag
Industripolitikens återkomst innebär en renässans för symbiosen mellan staten och kapitalet. Såväl ekonomisk teori som historiska erfarenheter visar att detta är ett misstag, skriver forskarna Magnus Henrekson, Christian Sandström och Mikael Stenkula i en debattartikel i Dagens Industri.
Politiken saknas i debatten om överskottsmålet
Uppfattningen om överskottsmålet går isär även bland skickliga nationalekonomer. Men debatten fokuserar alltför mycket på ekonomiska teknikaliteter. I stället bör vi beakta hur det finanspolitiska ramverket spelar in i den politiska processen, skriver Niclas Berggren, forskare vid IFN, i en artikel i Timbros magasin Smedjan.
Stora oenigheten om järnvägens framtid
Jacob Lundberg, forskare vid IFN, intervjuas i Expressen om tågkaoset i Sverige.
Podd: Slutsatser av den avbrutna skolaffären
Vad säger den avbrutna Academedia-affären om det svenska skolsystemet?
Nyheterna om köpet ledde först till kursras, och sedan blev det inte av. Vad var det som hände och vad säger det om det svenska skolsystemet? Magnus Henrekson, forskare vid IFN, Karin Grundberg Wolodarski, journalist och författare, diskuterar med Andreas Ericson i ledarredaktionens podd i Svenska Dagbladet.
Så smyger politiker igenom nya skatter – ”Vilseleder skattebetalarna”
Erik Bengtzboe, chefsekonom på Skattebetalarnas förening, Jacob Lundberg, forskare vid IFN och Fredrik Carlgren, nationalekonom på Svenskt Näringsliv, kommenterar det svenska skattetrycket i Tidningen Näringslivet.
Tillämpa försiktighetsprincipen även för vindkraft
Att vindkraft ses som en central del i omställningen, både på land och till havs, har skapat debatt och vindkraftsprojektörerna möter stort lokalt motstånd. Vågar vi släppa lös en så omfattande satsning som vi vet innehåller giftiga kemikalier och som avger betydande buller utan att veta mer om effekterna på vare sig miljö, djur eller människor? skriver Magnus Henrekson, forskare vid IFN, Helen Karlsson och Bengt Ståhlbom i en debattartikel i Göteborgs-Posten.
Utbildning – din ekonomiska turbomotor
Hela livet har jag studerat. Från lågstadiet har det rullat på, fram till ett jobb på universitetet. På många sätt har jag världens bästa jobb som professor. Det är lustfyllt att arbeta med idéer, försöka tänka logiskt och förmedla mina tankar till andra. Samtidigt kan jag ibland undra hur nyttig min karriär som ”akademisk broiler” egentligen har varit. Skriver Henrik Jordahl, affilierad forskare vid IFN, i en krönika i Smålänningen.
Waldenström: Vi måste vara försiktiga när politikerna dras till snabba cash
Politiska satsningar kan finansieras på andra sätt än genom höjda skatter eller nya lån. Ett är att omprioritera bland befintliga medel. Varje år samlar offentlig sektor in över 2500 miljarder kronor från skattebetalarna - det motsvarar ett ansenligt antal kärnkraftverk, vindkraftsparker, regementen, vägkilometer eller vad man nu vill satsa på, skriver Daniel Waldenström, forskare vid IFN, i Affärsvärlden.
Fuskskandalen kastar ett avslöjande ljus på oss alla
Anklagelser om forskningsfusk – i en studie av metoder för att främja ärlighet – har lett till en hätsk dispyt vid Harvard Business School. Händelsen väcker samtidigt grundläggande frågor om den i dag så omhuldade beteendeekonomins trovärdighet. Om detta skriver Andreas Bergh, forskare vid IFN och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, i en fördjupande essä, Under strecket, i Svenska Dagbladet.
Nationalekonomen om ekonomisk ojämlikhet: ”Tacka fan att det kan vara tufft”
Inkomstskillnaderna i Sverige ökar enligt SCB. Men Daniel Waldenström, forskare vid IFN, vill nyansera bilden av de växande klyftorna.
– Oavsett hur man räknar är Sverige ett av världens mest jämlika länder, säger han till Dala-Demokraten.
Expertens AI-spaning: Anpassa dig eller bli omkörd
Risk för AI-apokalyps på arbetsmarknaden? Det tror inte arbetsmarknadsexperten Joacim Tåg, forskare vid IFN. Däremot kan utvecklingen vara en väckarklocka för många. "Det finns sektorer som kommer att transformeras radikalt”, säger han till Tidningen Näringslivet.