Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Entreprenörskapets ekonomi

I sin uppmärksammade bok The Resilient Society: Economics After Covid argumenterar Princeton-professorn Markus Brunnermeier att erfarenheterna från covidpandemin har tydliggjort värdet av att bygga upp mer motståndskraftiga ekonomier för att möta framtida kriser. Ett väl fungerande entreprenörskap kommer att vara avgörande för näringslivets motståndskraft och omställningskraft i en alltmer komplex omvärld.

Foto: Karl Gabor.

Det behövs mer kunskap för att underlätta och stimulera ett entreprenörskap med såväl omställningskraft som motståndskraft i dagens ekonomi. Inom nationalekonomisk forskning studeras hur olika institutioner och regelverk i allmänhet påverkar entreprenörskapet och dess effekter på näringslivets motståndskraft och förnyelse samt den ekonomiska tillväxten. Därmed kan vi bidra med värdefull kunskap om hur olika institutioner och regelverk påverkar den entreprenörsdrivna strukturomvandlingen, en kunskap som kan vara av avgörande betydelse för entreprenörskapets framtida utveckling i Sverige.

Forskningsprogrammet syftar till att belysa vilka ekonomiska grundförutsättningar, exempelvis former för bolagsägande, skattesystem och allmänna institutioner, som kan bidra till att skapa ett entreprenörskap med såväl omställningskraft som motståndskraftdriven tillväxt. Programmet möjliggör: 

  1. att på IFN skapa en forskarkompetens inom dessa för svenskt näringsliv avgörande frågor
  2. att utveckla en unik databas som gör det möjligt att studera hur entreprenörskap påverkas av olika institutionella faktorer, samt
  3. att skapa en mötesplats för experter, befattningshavare, journalister och forskare med intresse för entreprenörskapets betydelse för näringslivets motståndskraft och omställningskraft och den allmänna välståndsutvecklingen.

Några av våra forskningsfrågor är:

  • Vilken roll spelar familjeföretagen i en hållbar strukturomvandling?
  • Hur påverkar digitaliseringen produktivitets- och sysselsättningsdynamiken i näringslivet och hur påverkar konkurrenslagar och utbildningssystem denna process?
  • Vilka institutionella faktorer kan bidra till ett ökat intraprenörskap?

Programchef är Lars Persson.

Följande forskare deltar:

Magnus Henrekson, Mikael Stenkula och Roger Svensson.  

Affilierade forskare: Martin Andersson, David Cesarini, Harald Edquist, Anders Kärnä, Polina Karpaty, Johanna Möllerström, Petra Persson och Thomas Åstebro.

Programmets huvudfinansiär är Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse.

Aktuellt
15 mars 2024

”Är vätgas en ny grön bubbla?”

Uppmärksamheten och satsningarna kring vätgas är knappast i linje med underliggande tekniska landvinningar och ekonomiska realiteter. Det skriver Magnus Henrekson, forskar vid IFN, tillsammans med Chr…
Svenska Dagbladet