Företagens konkurrenskraft

Med högre produktivitet kan ett land producera fler varor och tjänster med samma resurser. Därför är produktivitetstillväxt avgörande för långsiktig välståndsutveckling. Sverige har haft stark produktivitetstillväxt under flera decennier, särskilt i internationell jämförelse. Men sedan den globala finanskrisen 2007–2009 har tillväxten avtagit.

     
Foto: Karl Gabor.

Denna utveckling gör det viktigare än någonsin att förstå hur företag och beslutsfattare bör agera för att Sverige även framöver ska ha globalt konkurrenskraftiga och högproduktiva företag. Utvecklingen påverkas i hög grad av arbetsmarknads-, energi-, konkurrens- och entreprenörskapspolitiken. Men god politik kräver evidens. Och evidens kräver kvalificerad analys och tillgång till detaljerade data. För att möta detta behov samlar programmet forskare inom arbetsmarknadsekonomi, energiekonomi, finansiell ekonomi och industriell organisation. Forskningen fokuserar på tre kärnområden:

Marknader och produktivitet. Vi analyserar hur konkurrens påverkar produktivitet, hur energimarknader och den gröna omställningen fungerar, samt konkurrensen i detaljhandeln.

Företagsägande och humankapital. Vi studerar hur olika ägarformer—som familjeföretag, multinationella företag, riskkapitalbolag och statliga bolag—påverkar konkurrenskraft, produktivitet, kompetensutveckling och effektivitet. Vi undersöker också vem som blir företagsägare och hur kapitalförsörjningen till nya företag ser ut.

Generativ AI och den teknologiska utvecklingen. Vi analyserar hur den senaste teknikutvecklingen, särskilt inom generativ artificiell intelligens, påverkar företagen, produktivitet, sysselsättning, investeringar, samt karriärer i näringslivet.

Programmet bedrivs i en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö. Våra forskare har gedigen erfarenhet av modern ekonometrisk metod, teoriutveckling, publicering i ledande vetenskapliga tidskrifter och kommunikation med bredare målgrupper. En viktig tillgång är våra registerdata på individ- och företagsnivå, som täcker hela Sverige från 1990-talet och framåt. Programmet finansieras huvudsakligen av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse, men inkluderar även projekt och forskare med stöd från andra finansiärer.

Ordinarie forskare: Malin Gardberg, Fredrik Heyman, Pär Holmberg, Erik Lundin, Pehr-Johan Norbäck, Martin Olsson, Matilda Orth, Lars Persson, Erik Prawitz, Fredrik Sjöholm och Melinda Suveg.

Affilierade forskare: Thor Berger, Karin Edmark, Jens Josephson, Matti Keloharju, Samuli Knüpfer, Florin Maican, Alexander Montag, Lars Oxelheim, Marco Pagano, och Annalisa Scognamiglio.

Doktorander: Alexandra Allard, Henrik Hällerfors och Eleanor Johansson.

 

Debattartiklar och mediemedverkan
28 september 2025

Rapport: Högutbildade mest utsatta för AI

Fyra forskare vid IFN – Malin Gardberg, Fredrik Heyman, Martin Olsson och Joacim Tåg – har i en ny rapport undersökt hur generativ AI påverkar arbetsmarknaden. Det är inte fabriksjobben som står i cen…
Ekonomikanalen EFN
25 september 2025

SNS: Hemligheten till ökad produktivitet

Hög produktivitet och snabb innovation inom näringslivet är grunden för framtidens jobb, ekonomisk tillväxt och ytterst den gemensamma välfärden. I vår nya rapport presenterar vi nycklarna till framti…
Dagens Industri
24 september 2025

AI kommer slå hårdast mot kvinnor – och deras löner

Generativ AI håller på att stöpa om världens arbetsplatser i en rasande takt. Frågan är vilka som hamnar utanför i denna sköna nya värld. 1990-talets omvälvningar på arbetsmarknaden skapade nya vägar…
Dagens Nyheter