IFN-forskare presenterar SNS Konjunkturrådsrapport 2024 – Näringslivets produktivitetsutveckling
Sedan finanskrisen har produktiviteten i Sverige – liksom i många andra OECD-länder – utvecklats långsammare än tidigare. Men internationellt sett har den ändå varit hög. Främst har produktiviteten drivits av förbättringar i uppköpta dotterbolag till skillnad mot på 1990-talet, då produktiviteten snarare drevs av att nya produktiva företag tillkom och de mindre produktiva försvann.
Årets rapport presenteras på flera platser med början den 18 januari på SNS i Stockholm. Den är författad av fyra forskare verksamma på IFN. Ordförande för rapporten är professor Lars Persson, vice vd på IFN.
 |
Lars PerssonProfessor i nationalekonomi, vice vd på Institutet för Näringslivsforskning (IFN), IFN Senior Research Fellow, samt chef för IFN:s forskningsprogram Entreprenörskapets ekonomi. Lars är affilierad med Centre for Economic Policy Research (CEPR, London) och ifo Institute i München. |
EUROPAPERSPEKTIV 2024
Europeiska unionens djup och storlek i en tid av ofred
Den 7 februari presenterades 2024 års upplaga av boken Europaperspektiv.
Årets bok har undertiteln Europeiska unionens djup och storlek i en tid av ofred. I såväl boken som på seminariet diskuterade ledande forskare och experter hur EU ska hantera ett antal utmaningar som berör unionens djup och storlek.
Bland redaktörerna för boken finns professor Lars Oxelheim (IFN och Lunds universitet) och en av bokens författare är docent Pehr-Johan Norbäck, IFN, vars presentation direktsändes på SVT Forum.
7 MARS
Policyseminarium: Är marknadsekonomin kulturellt skadlig?
På seminariet presenteras aktuella forskningsresultat kring dessa frågor: Sänker en ökad globalisering tilliten människor emellan? Hur påverkas kvinnors livstillfredsställelse av mer marknadsekonomi jämfört med män? Talare är Niclas Berggren, IFN, och Christian Bjørnskov, Aarhus universitet och IFN. Panelen består av professor Johanna Möllerström, George Mason University och IFN; Ulrica Schenström, vd, Fores; samt Karin Svanborg-Sjövall, statssekreterare, Kulturdepartementet. Anmälan är öppen till 1 mars.
22 FEBRUARI
Boklansering: Missioner för tillväxt och innovation?
Ekonomisk turbulens, pandemi och klimatförändringar har banat väg för en industripolitikens renässans. Särskilt idén att samhället kan organiseras kring stora uppdrag (”missions”) har anammats av många beslutsfattare i höginkomstländer. Behövs missioner för att sporra innovation och ekonomisk tillväxt?
I den nya antologin Moonshots and the New Industrial Policy: Questioning the Mission Economy diskuteras dessa idéer vilka presenteras på ett seminarium i samarbete med Ratio. Redaktörer för boken är professor Magnus Henrekson, IFN, professor Christian Sandström, Ratio, och docent Mikael Stenkula, IFN. Medverkar gör även Stefan Sagebro, Svenskt Näringsliv, samt Douglas Thor, förbundsordförande Moderata Ungdomsförbundet.
Nytt ramverk för finanspolitiken
Lars Calmfors, forskare vid IFN, har författat ett nytt ramverk för finanspolitiken. Detta är en del av "Långtidsutredningen 2023" som utarbetas inom Finansdepartementet. "Det finanspolitiska ramverket består av dels budgetpolitiska regler som ska trygga de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet, dels riktlinjer (principer) för finanspolitikens användning i konjunkturstabiliseringen. Det finns skäl att göra förändringar i båda delarna av ramverket."
NY BOK
Unleashing Society’s Innovative Capacity – An Integrated Policy Framework
I boken beskrivs Sverige som ett internationellt föregångsland när det gäller att ta vara på innovationskraft och nydanande entreprenörskap. Samtidigt ställer akuta samhällsutmaningar krav på en tydlig politik framåt. 11 januari presenterade Magnus Henrekson, IFN, boken tillsammans med sin medförfattare Pontus Braunerhjelm, Entreprenörskapsforum.
ARTIKEL
Utbyggnaden av järnvägsnätet ledde till fler uppfinningar
Thor Berger och Erik Prawitz studerar i en artikel i Journal of Urban Economics hur infrastruktur kan påverka samarbete inom innovation. Genom att kombinera patentdata med den historiska utbyggnaden av det svenska järnvägsnätet finner studien att uppfinnare som fick tillgång till järnvägen var mer benägna att samarbeta med andra uppfinnare längs järnvägsnätet.
Om våra publikationer
IFN publicerar kontinuerligt allt från vetenskapliga artiklar i högt rankade internationella tidskrifter till working papers med aktuell pågående forskning. Dessutom bidrar vi i stor omfattning med kunskap och expertis i rapporter till myndigheter och viktiga organisationer.
Ny forskare
Professor Hans Grönqvist är sedan 1 februari anställd som forskare på IFN. Hans forskning handlar om arbetsmarknad, företagande och brottslighet. Han har tidigare varit gästforskare vid Harvard University, Princeton University och University College London. Hans delar sin tjänst mellan IFN och Linnéuniversitetet.
Adrian Mehic får stipendium från Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse
Mehic ska bland annat undersöka huruvida Tjernobylolyckan 1986 bidrog till att öka intresset för gröna innovationer i drabbade områden. I en annan studie ska han se på vilken effekt införandet av elsparkcyklar hade på antalet inrapporterade trafikolyckor.
30 december 2023 | ”AI kan lättare ersätta en jurist än en städare” – de här yrkena påverkas av AI
Joacim Tåg medverkar i finska Yle Areenas podd Q&AI.
Ofta framställs artificiell intelligens som ett hot mot framtidens jobb, men förändringen kommer antagligen att vara mindre dramatisk.
Lyssna (på svenska)
16 januari | Ogenomtänkt pensionspolitik skapar generationskonflikt
Johannes Hagen och Jacob Lundberg i Dagens Industri
Pensionssystemet är ett kontrakt mellan generationerna. Därför måste det fredas från politiska lappkast och kortsiktiga lösningar.
21 januari | Varning för misstagen från 1980-talets sedelpresspolitik
Daniel Waldenström i Dagens Nyheter
Den senaste Långtidsutredningen öppnar för högre budgetunderskott och ökad statsskuld. Men sådana förändringar av det finanspolitiska ramverket vilar på tvivelaktiga premisser, till exempel om tiden under pandemin. Allvarligast är att förslagen bortser från politikens kortsiktiga böjelser.
26 januari | Vad är chefen värd?
Daniel Waldenström medverkar i SVT:s Ekonomibyrån.
Världens mest förmögna personer blir allt rikare. Och vd:ar i svenska börsbolag får höjda löner, trots kärvare tider. De bäst betalda tjänar flera miljoner kronor - i månaden. Är det rimligt? Hur sätts en vd-lön?
Se programmet
3 februari | Västvärlden förlorar på att försöka härma Kina
Fredrik Sjöholm i Dagens Nyheter
Statlig industripolitik är på modet igen i både USA och Europa. Ett skäl är felaktiga slutsatser om att Kinas företagssubventioner och protektionism skulle fungera effektivt, men landet har vuxit trots och inte tack vare detta. EU gör klokt i att återgå till marknadsekonomi och frihandel.
Tredje uppgiften
Ett viktigt uppdrag för IFN:s forskare är att dela med sig av sina kunskaper och att aktivt delta i debatten. Detta görs ur ett näringslivsperspektiv. Dock representerar forskarna bara sig själva och sin egen forskning.
Alla mediainslag