IFN i media

I en ledare skriver Barometern om lärlingsutbildning. Tidningen konstaterar att "många decenniers propaganda för teoretisk utbildning och nedvärdering av praktisk kunskap har bidragit till att skapa dagens stora diskrepans mellan utbildningsval och vad som de facto efterfrågas och belönas, som ekonomen Magnus Henrekson [IFN] har skrivit. Att bygga upp ett lärlingssystem kan således visa sig vara den enkla delen. Den svåra, men helt avgörande, är att förändra attityder till arbete och utbildning som har odlats under decennier."

Västervikstidningen skriver i en ledare, med anledning av att KD håller kommun- och landstingsdagar med start på fredag, bostadspolitik. Tidningen hänvisar till att "trots insatser för småhusägare går nybyggnationen trögt och faktum är att den släpat efter befolkningsökningen ..." Västervikstidningen fortsätter: "Många borgerliga företrädare menar att bostadskrisens lösning istället ligger i att avreglera hyresmarknaden. Förslaget får stöd av den prominente (och tidigare socialdemokratiske) ekonomiprofessorn Assar Lindbeck [IFN]."

Tino Sanandaji, IFN, skriver en replik på DN Debatt om invandring. "I en artikel på DN Debatt (21/3) menar nätverket 'Oss alla' att reella samhällsproblem i själva verket är myter. Men främlingsfientlighet bekämpas knappast på det sättet. Vilket samhällsproblem har lösts av att det sopas under mattan" skriver Tino Sanandaji. Han hänvisar till andra forskare och nationalekonomer, bland andra Assar Lindbeck.

Andreas Bergh, IFN, är en av deltagarna i en diskussion om vad som händer med oss om vi inte behövde jobba för vår överlevnad? Vad skulle hända med samhället och solidariteten om arbetsplikten lyftes ifrån oss? Diskussionen förs i P1 OBS. Deltar gör även Cecilia Paulsson, Roland Paulsen, Åke Pettersson och Anna Lyrenäs.

Ola Andersson, IFN, intervjuas  av Motivation.se om matchning mellan person, organisationskultur och incitament och förklarar att med rätt kombination så skjuter produktiviteten i höjden. "Nationalekonomen Ola Andersson har i en ny uppsats lagt fram empiriska bevis för att prosociala personer blir betydligt mer produktiva om de matchas med en prosocial kultur, medan individualistiska personer istället blir mindre produktiva. 'Vi finner att treenigheten person, organisation och incitament är extra viktig', säger Ola Andersson".

Den 19 mars var Iftikan Hussain på IFN och presenterade sin senaste forskning: "Not Just Test Scores: Parents' Demand Response to School Quality Information". I detta sammanhang intervjuades han av Svenska Dagbladet. I intervjun framkommer det att det svenska och engelska utvärderingsystemen i skolan inte kan jämföras rakt av.  Iftikan Hussain förklarar bland annat att det i England varit viktigt att skolinspektioner sedan 2005 betygsatt skolor, vilket lett till att skolor med dåliga resultat tappar elever.

Nu kräver allt fler kräver allt mer i lön, men räcker skattepengarna till? undrar UNT i en nyhetsartikel. Henrik Jordahl, IFN, är en av de som intervjuas. Han håller med om att om vården fortsätter finansieras på samma sätt som den finansieras i dag kommer det skapa problem. Han förklarar dock att "höjda skatterna innebär också problem. Det kommer behövas andra typer av reformer".

Under valåret kommer Richard Öhrvall, SCB och IFN, att skriva en statistikblogg på SvD:s webbplats. Bloggen lanserades med en intervju med Richard Öhrvall där man förklarar att han i bloggen kommer att svara på "alla statistiska frågor om supervalåret". Han får frågan hur svenska politiker förhåller sig till statistik och svarar: "Sådär. Man använder ofta den siffra som ger stöd för den egna politiken, så är det. Och ibland en siffra som kanske inte är den mest intressanta. Det gör det svårt för väljarna."

Det finns  problem med det antirasistiskanätverket "Oss alls" ambition att försvara en generös flyktinginvandring i ekonomiska termer, skriver Barometern i en ledare. Tidningen hänvisar bland annat till Assar Lindbeck och Magnus Henrekson, IFN, och skriver: "... försvaret för ett generöst och reglerat asylmottagande måste präglas av moraliska ställningstaganden och inte av ekonomiska. I annat fall kommer man långt från kärnfrågan: Nämligen att man ska öppna dörren för den förföljde som är på flykt".

Fientliga bud som verktyg för strukturomvandling fungerar inte, skriver Sophie Nachemson-Ekwall på DN Debatt den 18/3. Daniel Wiberg, gästforskare på IFN, replikerar och skriver: "Förutom att Volkswagens bud på Scania troligen inte kan klassas som fientligt tycks en viss förvirring råda kring både de svenska och de utländska ägarnas ansvar och intresse i Scania."

Nu ska forskare ta reda på varför människor engagerar sig politiskt och vad som får dem att hoppa av, berättar P4 Stockholm. Richard Öhrvall, som är affilierad till IFN, berättar om ett nytt forskningsprojekt där politiker kontaktas redan innan de valts: "Sedan ska vi följa dem under mandatperioden för att se om deras uppfattningar bekräftas eller om de upptäcker att det är helt annorlunda än vad de hade tänkt sig."

Andreas Bergh, IFN, skrev i en krönika i SvD att Pensionsmyndigheten bättre borde informera om att ökad tillväxt ge högre pensioner. I tidningen ledarblogg publiceras en replik från Pensionsmyndigheten samt svar från Andreas Bergh.

I ett debattinlägg i Smålandsposten skriver Marie Sohlberg (M), kommunlapåolitiker i Tingsryd, att "det är dags att avliva myterna och osanningarna om LOV. Politikerna har fortsatt kontroll över skattemedlen, i avtalen kan politiken ställa tydliga krav och företagen har sedan ansvar för att leva upp till dem". Hon hänvisar till forskning från IFN: " Enligt IFN har kommuner och landsting möjlighet att sänka kostnaderna med 6-12 procent genom att släppa in privata företag i välfärden."

"För Centerpartiet är det en självklarhet att unga ska kunna jobba oavsett var i Sverige de bor och det borde vara alla politikers ambition" skriver Andreas Håkansson, (C) i Växjö.  Han hänvisar till tv-programmet Rakt på där bland andra Magnus Henrekson, IFN, intervjuas. Håkansson argumenterar mot att man, enligt honom, i programmet uppmuntrade ungdomar att lämna landsbygden.

I en krönika på ledarsidan skriver Andreas Bergh, IFN, om att svenska skattebetalare borde få bättre information om tillväxten i ekonomin för att bättre förstå förutsättningarna för deras pension. "Sverige har ett pensionssystem där ekonomisk tillväxt spelar en avgörande roll ... Ska inte Pensionsmyndigheten informera om detta?" undrar Andreas Bergh och skriver:  "Politik som främjar arbete, utbildning, innovationer och investeringar, kan genom ökad tillväxt ge högre pensioner. Om kommunikatörerna på Pensionsmyndigheten inte tror sig kunna förklara detta på ett begripligt sätt, har de tyvärr inkompetensförklarat sig själva."

Chansen finns om valrörelsens tyngdpunkt blir ekonomi, valfrihet och skatter, skriver GP i en ledare.Tidningen menar att Magdalena Andersson (S) gjorde bort sig grundligt när hon kritiserade regeringen för att ha spenderat i lågkonjunktur. "Den av alla högt respekterade nationalekonomen Assar Lindbeck [IFN] kallade Anderssons utspel för "skämtlynne".

Lönedumpning är ofta snarare en farhåga än en realitet – i en aktuell studie visades till exempel att den fria rörligheten inom EU inte har inneburit den låglönekonkurrens många har varnat för, skriver Barometern i en ledare. Tidningen hänvisar till en artikel i Axess av Magnus Henrekson, IFN, och menar att det finns "skäl att ifrågasätta idéerna om arbetskraftsinvandring som styr dagens regelverk. Någon generell brist på arbetskraft råder det knappast ..."

PM Nilsson skriver i en ledare i DI att triangulering också kan beskrivas som ökad samsyn, och att skolan är ett område där detta behövs. Han välkomnar den växande samsynen i skolpolitiken bland annat vad gäller storleken på klasser. Han hänvisar till forskning av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, som "menar att det finns ett gediget forskarstöd för att mindre klasser leder till bättre resultat".

Allt pekar på att nästa statsminister heter Stefan Löfven. Men det blir ingen lätt uppgift att få ihop en fungerande koalition, skriver Affärsvärlden. Magnus Henrekson, IFN, intervjuas om inrikespolitiska utmaningar. Han förklarar att vad Sverige behöver är bland annat sänkt ägarbeskattning som öppnar för fler entreprenörer samt reformer för en fungerande bygg- och bostadsmarknad.

Tre fjärdedelar av alla företag i Sverige är familjeföretag och antalet ökar, skriver UNT och intervjuar bland andra Carl-Magnus Bjuggren, IFN. Han menar att familjeföretag anses vara mer långsiktiga och något mer försiktiga än andra typer av företag, skriver tidningen. "Det kan göra att familjeföretag har lättare att bygga långsiktiga relationer med exempelvis finansiärer, anställda och kunder. Samma egenskaper kan också bidra till att de följer en något långsammare tillväxttakt, åtminstone på kort sikt" säger Bjuggren.

I en replik på DN-debatt skriver Johanna Rickne, IFN, Karl Wennberg HHS och Ratio samt Tomas Hjelström, HHS, att den pm som Elisabeth Thand Ringqvist, vd för organisationen Företagarna bygger sitt debattinlägg på är "behäftad med så många felaktigheter att ett sådant uttalande inte har någon grund". Rickne, Wennberg och Hjelström påpekar bland annat "svårigheten att slå fast ett orsakssamband med den metod som används". De menar att det är "viktigt att statistiska analyser är väl genomarbetade så att vi inte felaktigt tillskriver skillnader i olika företags prestanda till ledningens könstillhörighet".

I en nyhetsartikel skriver DI att enligt färsk EU-statistik är det över tio länder som är före Sverige i löneligan, bland dem Norge och Slovenien. Daniel Waldenström, Uppsala universitet och affilierad till IFN, intervjuas och förklarar bland annat att man bör vara försiktig med att dra för höga växlar på EU-statistiken. Han menar att det inte är helt klart vad som döljer sig bakom siffrorna.

Magnus Henrekson, IFN, är en av de intervjuade i Ekonomiekots lördagsintervju om framtidens arbetsmarknad. Vad är det egentligen som efterfrågas på arbetsmarknaden, och hur väl stämmer det överens med ungdomars framtidsdrömmar, frågar programledaren Pär Ivarsson.

I en ledare skriver Byggindustrin om de olika utredningar om byggbrist som gjorts under innevarande mandatperiod. Skribenten förklarar att Assar Lindbeck, IFN, utredde orsakerna till 1960-talets bostadsbrist och redan då föreslog att regleringen skulle tas bort. Men så skedde inte: "Facit av detta ser vi tydligt. Vi kommer att se det ännu tydligare nu när vi är på väg att lösa alla de mindre problemen kring bostadsbyggandet. Hyresregleringen och dess konsekvenser kommer att stå mitt i landskapet som en bergtopp."

I ett debattinlägg skriver Fil. dr Stig Tegle att vården blir både dyrare och sämre med vinstdrivande företag. Han hänvisar till en amerikansk studie i ett inlägg som är ett svar på en ESO-rapport om äldreomsorg av Henrik Jordahl, IFN, och Mats Bergman som nyligen publicerades. Jordahl och Bergman menar att äldreomsorgen lämpar sig relativt väl för privatiseringar.

"En ny sajt som ska underlätta skolvalet vilseleder" skriver Lärarnas Nyheter som bland andra talat med Konas Vlachos, som är affilierad till IFN. Det handlar om hemsidan grund­skolekvalitet.se  som lanserats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Friskolornas Riksförbund och Svenskt Näringsliv för att hjälpa i valet mellan skolor. Vlachos påpekar "att de skolor som är hårda i rättningen av nationella prov och i betygsättningen missgynnas i en sådan här jämförelse".

Lärarförbundets tidning menar att  "valfrihetsreformerna har ökat kunskapsklyftorna. Men frågan är om de också ligger bakom de försämrade resultaten i Pisa." Tidningen skriver om rapporten Välfärdstjänster i privat regi med Henrik Jordahl, IFN, som redaktör. Till Lärarnas Tidning säger han bland annat att det är långsökt att valfrihetsreformerna skulle vara en orsak till Sveriges ras i Pisa. "Det finns inte stöd för det. Om något ser man en liten positiv vinst på elevernas resultat."

Veckans Affärer skriver: ”'För 100 år sedan skulle Ingvar Kamprad kanske blivit rikast i Småland. Nu är han en av de rikaste i världen', konstaterar Daniel Waldenström, som forskar kring ekonomisk ojämlikhet." Daniel Waldenström är verksam vid Uppsala universitet och affilierad till IFN. VA frågar honom bland annat i vilken utsträckning de växande klyftorna i Sverige förklaras av inhemska politiska faktorer respektive globala trender inom teknologi och ökad handel. Han svarar: ”En oerhört svår och viktig fråga. Tvingas jag gissa skulle jag säga ungefär hälftenhälften."

"Jens Spendrup hävdade att det saknades kompetenta kvinnor. Men forskare hävdar tvärtom att kvalificerade kvinnor får stå tillbaka för medelmåttiga män" skriver Veckans Affärer och hänvisar till rapporten ”Könskvotering: den medelmåttige mannens kris” av Johanna Rickne och Olle Folke, IFN. "Forskarna kommer fram till att kvotering av kvinnor leder till högre kompetens – hos männen."
 

Peter Wolodarski skriver i en krönika om politikern och akademikern Bertil Ohlin. Han använder Assar Lindbecks memoarer som utgångspunkt:  Lindbeck hade utrett och föreslog att S-regeringen skulle ta bort prisregleringar, tullar och andra handelshinder. Analysen  väckte stort motstånd från bönder. "FP-ledaren Bertil Ohlin, vars mål var att bilda regering med Centerpartiet, blev orolig. Han ringde upp Assar Lindbecks chef på Industriens utrednings­institut och försökte stoppa en planerad bok av Lindbeck om jordbrukspolitiken, eftersom den skulle störa relationerna med Centerpartiet” inför valet 1968".

"Om de borgerliga partierna stod fast vid den konservativa och klassiskt liberala tanken att individen har ett eget ansvar för sitt liv, att man måste anstränga sig för att komma någonstans, då skulle inte Alliansen laborera med nystartszoner, förorda normkritik och genuspedagogik i skolan eller hota med könskvotering till bolagsstyrelser. Sådana åtgärder bygger på vänsteridéer ..." skriver Marika Formgren på ledarplats i HelaGotland. Hon noterar att Magnus Henrekson, IFN, har påpekat att bristande icke-kognitiva egenskaper bidrar till att ungdomar har svårt att få jobb.

"Ingen expert- och proffstyckargrupp är starkare opinionsbildare och rådgivare än landets national- och chefekonomer. För om statsvetarna kommenterar politiken så är nationaekonomerna med och utformar den" skriver Dagens Samhälle.

Riksdagsledamot Stefan Svanström (KD) skriver om marknadshyror i ett inlägg i Aftonbladet. Han hänvisar till Assar Lindbeck, IFN, om vad hyresregleringen inneburit: "... att byggandet av hyresrätter hållits tillbaka med bortåt 1,5 procent av BNP per år de senaste 20 åren".

Ekonomijournalisten Cecilia Garme är gästkrönikör på Europaportalen.se och skriver om boken Europaperspektiv – om EU och de globala obalanserna. Hon förklarar att IFN-forskarna, och författare till ett kapitel i boken, Magnus Henrekson och Tino Sanandaji ger "intressanta råd till Europas politiker. Satsa på superentreprenörerna ...!" 

Vad gör en regering när den har ett växande problem på halsen som den inte vågar presentera en lösning på? Jo, den begraver frågan i en utredning - allrahelst med ett leveransdatum långt bortom valdagen, skiver Expressen i en ledare. Kommentaren avslutas: "Assar Lindbeck [IFN] har träffande kallat bostadspolitiken för 'en 70 år lång katastrof'. Det är bedrövligt att inte ens en borgerlig regering vågar ändra på den saken."

Danska Avisen skriver om den ESO-rapport om äldreomsorg, författad av Henrik Jordahl, IFN, och Mats Bergman, som presenterades den 20 februari. Slutsatsen av deras studie är, skriver tidningen, "at der ikke er "systematisk" belæg for, at privatiseringen af ældreplejen har ført til lavere kvalitet i plejen af de ældre".

På ledarplats konstarerar Smålandsposten att när Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO [Henrik Jordahl, IFN är en av författarna] betraktar privatiseringarna är slutsatsen "att äldreomsorgen lämpar sig förhållandevis väl för privatiseringar. Inget pekar på att privata aktörer snålar in på kvaliteten för att öka sin vinst. Snarare finns stöd för att påstå motsatsen".

Tidningen Entreprenör skriver om den ESO-rapport om privatisering av äldreomsorg som Henrik Jordahl, IFN, är av författarna till: "Äldreomsorgen lämpar sig förhållandevis väl för privatisering. Enligt de flesta tillgängliga kvalitetsmåtten i äldreomsorgen levererar privata aktörer något bättre än kommunala aktörer, men personaltätheten är något högre hos kommunala aktörer. Diskussionen landar i vilka kvalitetsmått som ska värderas högst" säger Henrik Jordahl till tidningen.

"Mycket står på spel när europeerna håller val till Europaparlamentet den 22-25 maj 2014" skriver Lars Oxelheim, IFN, tillsammans med tre andra akademiskt verksamma. Med utvecklingen i Ukraina som ett exempel pekar de på vikten av en gemensam utrikespolitik för EU:s medlemsländer.

Henrik Jordahl, IFN, skriver på Brännpunkt i SvD tillsammans med Mats Bergman, Södertörns högskola, om privatisering inom äldreomsorg: "Anekdotiska skräckexempel har använts som argument för att omsorgen borde bedrivas enbart i offentlig regi – eller i vart fall inte av vinstsyftande företag. Vår bedömning är dock att äldreomsorgen lämpar sig förhållandevis väl för privatiseringar."

Pensionärsorganisationen SPF:s tidning Veteranen skriver om den debattartikel av Henrik Jordahl, IFN, m fl som publicerades i SvD 2014-02-20. "Upprätthåll en överkapacitet i omsorgen, och placera äldre där kvaliteten är högst, inte där det finns plats" refererar tidningen debattinlägget. rännpunkt. Veteranen låter Håkan Tenelius, Näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, kommentera diskussionen om kvalitet i omsorgen.

The Standards som ges ut i Hong Kong skriver om den studie hur man bäst mäter entreprenörskap som publicerats av Magnus Henrekson och Tino Sanadaji, IFN. Tidningen skriver att deras studie visar att: "some economies - despite being very open and competitive - nevertheless appear to be less entrepreneurial than less-developed ones. In fact, from 1996 to 2007, adjusted on a per-capita basis, Hong Kong has created more self-made billionaires than any other place. The free market is where opportunities are to be found. But the more competitive and robust the market is, the harder one needs to fight and the rewards are also much bigger."

I senaste numret av Ekonomisk debatt (1/2014) skriver Olle Folke och Johanna Rickne, IFN, samt Torsten Persson om personval. I en ledare kommenterar Bohuslänningen och konstaterar att forskarna kommit fram till att partierna på kommunal nivå är lyhörda för personvalsresultatet. Tidningen avslutar med ett förslag: Inom alla partier förekommer mygel och manipulation när listor sätts och uppdrag fördelas. Det byggs allianser mellan personer och grupperingar. Mer genomslag för personvalet skulle kunna motverka detta, då det leder till större öppen konkurrens mellan kandidaterna.

En notis från TT om en debattartikel författad av bland andra Henrik Jordahl, IFN, publicerades i närmare 40 tidningar. I notisken kunde man bl.a. läsa att en återgång till offentligt monopol inom äldreomsorgen inte är en lösning. "Dagens system fungerar relativt väl men är långt ifrån färdigbyggt."

Den överdrivna budgetoron är kanske, men bara kanske, bra för Moderaterna. Men ängslig kamrerspolitik kan bli förödande för Sverige, skriver Sydsvenskan i en huvudledare. Tidningern fortsätter: "Men är underskottet ett stort problem för Sverige? Nej, det är det inte. Häromdagen satt den ansedde ekonomiprofessorn Assar Lindbeck [IFN] i TV och kluckade av skratt över att S jämfört underskottet i Sverige med budgeteländet i Grekland och Italien."

I ett debattinlägg på Brännpunkt skriver riksdagsledamoten Stefan Svanström (KD) om hyresmarknaden. "Expertisen är ... allt mer enig om att det inte finns något alternativ till att lätta på hyresregleringen så att privata investerare får den avkastning de kräver för att investera i fler hyresrätter. Enligt nationalekonomen Assar Lindbeck [IFN] kan det handla om bortåt 1,5 procent av BNP – cirka 50 miljarder kronor per år – som underinvesterats i hyresbostäder de senaste 20 åren."

I en ledare skriver PM Nilsson om landets ekonomiska politik: "I går kom skiftet. Anders Borg och Fredrik Reinfeldt meddelade att Sverige nu går mot ljusare tider och att det därmed är slut på stimulanspolitiken." DI skriver: "I sak har regeringens stimulanspolitik varit riktig under den långa internationella lågkonjunkturen. Socialdemokraternas kritik har varit orimlig, eller ”humoristisk” som Assar Lindbeck sa i söndags."

I en ledare kommenterar Helahälsingland.se den senaste tidens opinionssiffror. Tidningen lägger in en brasklapp: "Nu ska man ha i minnet att det var innan nationalekonomen Assar Lindbeck [IFN] kallade S-retoriken om det "katastrofala budgetunderskottet" för stor humor och avfärdade partiets skrämselpropaganda med att Sverige har sunda finanser. Mätningen gjordes också innan partiledare Stefan Löfven blev svaret skyldig i söndagens Agenda ..."

I en ledare skriver DN om Moderaterna och deras förslag att höja vissa skatter. "Socialdemokraternas bullriga retorik om att Sverige ligger i farozonen för att bli Europas nästa Grekland är redan hårt ansträngd. Ordvalet har fått intern kritik, och i en intervju i helgen kallade professor Assar Lindbeck [IFN] S-kampanjen mot regeringens ekonomiska politik för ett skämt ... Vad som återstår att se är dels om Socialdemokraternas aggressiva strategi står pall fram till valet, dels om nya Moderaternas modell för trovärdighet har hunnit bli förbrukad."

Arbetarbladet skriver att "Moderaterna har studerat opinionen, och torde ha kommit fram till att det här med skattesänkningar inte är något som man kommer kunna vinna valet 2014 på." Därför, menar tidningen, har Anders Borg sagt att det nog kan bli tal om skattehöjningar framöver. S kritik av regeringens att tidigare skattesänkningar är ofinansierade är "ett område som riskerar bli till ett Socialdemokratiskt problem, eftersom bland annat ekonomen Assar Lindbeck [IFN] nu hårt kritiserar Socialdemokraterna för att vilseleda väljarna när man angriper regeringen rörande budgetunderskottet".