IFN i media

Ledaren i Smålandsposten diskuterar ungdomsarbetslöshet i samband med debattartikeln i DN Debatt (2013-07-06) skriven av Magnus Henrekson och Tino Sanandaji.

Läs mer

Niclas Berggren och Therese Nilsson, IFN, har undersökt hur ekonomisk frihet hänger ihop med tolerans. Forskningen refereras i magasinet Neo: "Resultatet av Berggrens och Nilssons studie är att inställningen till homosexuella tycks påverkas positivt av ekonomisk frihet."

Widar Andersson i Folkbladet diskuterar ungdomsarbetslöshet i samband med debattartikeln i DN Debatt (2013-07-06) skriven av Magnus Henrekson och Tino Sanandaji, båda IFN, och Socialdemokraternas förslag kring detta ämne. 

Läs mer

I en ledare i Östgöta Correspondenten diskuteras ungdomsarbetslöshet, som var ett hett ämne i Almedalen. Ledaren hänvisar till en debattartikel på DN Debatt (2013-07-06) skriven av Magnus Henrekson och Tino Sanandaji, båda IFN.

Läs mer

Ledaren i Svenska Dagbladet tar upp ämnet sociala spelregler och etikett i synnerhet bland ungdomar. Tidningen nämner en debattartikel i DN (2013-07-06) skriven av Magnus Henrekson och Tino Sanandaji, båda IFN.

Läs mer

I en replik på DN Debatt bemöter Anna Bjereld resonemangen i Magnus Henreksons och Tino Sanandajis debattartikel i DN (2013-07-06) angående icke-kognitiva kompetenser hos ungdomar.

Läs mer

Ledaren i Norrköpings Tidningar diskuterar en debattartikel i DN Debatt (2013-07-06) av Magnus Henrekson och Tino Sanandaji, båda IFN, kring ungdomsarbetslöshet och bristande mjuk kompetens.

Läs mer

I en ledare kommenterar Peter Wolodarski statstminister Fredrik Reinfeldts tal i Almedalen. Han hänvisar bland annat till Assar Lindbeck, IFN, och Lindbeckkommissionens arbete "som gav upphov till flera av de förändringar som omvärlden nu betraktar som föredömen". Wolodarski avslutar: "Från Almedalen hördes emellertid få nya tongångar från Reinfeldt. Han höll fast vid sin jobbpakt och arbetslinje och ställde samma retoriska frågor till Stefan Löfven som han brukar. Den här statsministern låter sig inte störas, vare sig av några professorer eller pågående revolutioner."

Jonas Sjöstedt bemöter i en slutreplik Pär Holmbergs inlägg i Brännpunkt (5/7) angående förbud mot vinstuttag inom vård, skola och omsorg.

Läs mer

I en nyhetstext refererar DI en debattartikel i DN av skriven av Magnus Henrekson och Tino Sanandaji (2013-07-06). "Bristande självdisciplin, oförmåga att passa tider och en dålig inställning kan påverka vara en bidragande orsak till att så många unga saknar jobb."

Magnus Henrekson och Tino Sanandaji, båda IFN, skriver på DN Debatt om behovet av icke-kognitiva kunskaper såsom självdisciplin, motivation, uthållighet och punktlighet för att unga ska få jobb. De menar att exempelvis en utbyggd förskola, fler sommarjobb och ökade krav på eleverna i skolan kan ge denna kunskap.

Pär Holmberg, IFN, svarar Jonas Sjöstedt, Västerpartiet, (Brännpunkt 4/7) som menar att vinstuttag bör förbjudas för privata företag inom vård, skola och omsorg. Pär Holmberg menar att det i praktiken är ett slag i luften: "En sådan lag får knappast någon större effekt på vinstuttagen, eftersom det är lätt för en koncern att flytta vinsten från ett bolag där vinstuttag är förbjudna till ett annat bolag inom samma koncern där vinstuttag är tillåtna."

SvD har frågat de 25 högst rankade svenska ekonomerna om det finansiella ramverkets framtid. En majoritet menar att Sverige bör använda mer resurser till att stärka Sverige i stället för att låta statsskulden krympa ytterligare. SvD skriver att i den krets som ifrågasätter det nuvarande överskottsmålet återfinns Magnus Henrekson, IFN.

I en ledare skriver Smålandsposten om det Almedalsseminarium med Harvardprofessorn Niall Ferguson och Assar Lindbeck, IFN, som arrangerades av Svenskt Näringsliv. "Lindbeck har en favorit i epoken 1940-1970, då man gjorde sin plikt och krävde sin rätt. Ferguson, som regelbundet utpekas som marknadsliberal, gjorde en rapp poäng om att Lindbecks favoritmodell oundvikligen åtföljs av en bidragsberoende och ohållbar lillasyster, vilket perioden 1970-1990 onekligen var."

Kan väst återfå sin konkurrenskraft? var frågan på ett seminarium som anordnades av Svenskt Näringsliv i Almedalen. Harvardprofessorn Niall Ferguson var huvudtalare och Assar Lindbeck, IFN, kommenterade.
Att BRICS-länderna springer om Europa och Nordamerika i ekonomisk utveckling "är förstås en positiv utveckling för världsekonomin som helhet, vilket professor Assar Lindbeck framhöll under seminariet" kommenterar SvD.

Harvardprofessorn Niall Ferguson var huvudtalare och Assar Lindbeck, IFN, kommenterade under ett Almedalsseminarium om västs konkurrenskraft som arrangerades av Svenskt Näringsliv. Fergusons budskap var, menar DN, att Sverige är ett bra land som inte har råd att slappna av. "... det gäller att vårda sina framsteg. Assar Lindbeck poängterade att hotet mot västvärlden inte består i att andra kontinenter blir rikare, utan att vi själva glömmer konkurrenskraftens betydelse för vårt eget välstånd."

I en nyhetsartikel skriver DN om det seminarium med Harvardprofessorn Niall Ferguson som Svenskt Näringsliv arrangerades och där Assar Lindbeck, IFN, kommenterade. "Det är frestande att bli självgod för ett land som har nått Sveriges framgångar med ekonomin. Men historien visar att det är nödvändigt att ständigt gå vidare om man inte ska tappa sin position. För svensk del återstår mycket när det gäller integration av utlandsfödda vilket visas av oroligheterna i Husby, menar Harvardprofessorn Niall Ferguson."

Vad kan väst lära av sin egen historia för att vinna tillbaka sin konkurrensförmåga? Detta diskuterades i Almedalen på Svenskt Näringslivs seminarium med Harvardsprofessorn Niall Ferguson och nationalekonomen Assar Lindbeck, IFN. Tidninen skriver: "Assar Lindbeck menar att det faktum att andra kontinenter blir rikare inte är ett hot. Det verkliga hotet är när vi glömmer konkurrenskraftens betydelse för välståndet."

I en artikel skriver DI om det så kallade överskottsmålet som innebär att den offentliga sektorn ska går med överskott på 1 procent av BNP i snitt över en konjunkturcykel. "Nu är regeringen attackerad från två håll: Socialdemokraterna, som anser att regeringen bryter mot målet ... och en lång rad ekonomiska bedömare som anser att man bör överge målet". Di hänvisar bland annat till att Assar Lindbeck, IFN, ingår i den senare gruppen.

Efter 40 år är Ingvar Kamprad på väg till Sverige igen. Expressen har bland annat intervjuat Åsa Hansson, IFN och Magnus Henrekson, IFN. "Om han inte hade lämnat Sverige, med de skatteregler vi hade då, så hade han aldrig kunnat bygga Ikea. Han hade inte haft medel för att kunna expandera och göra världens största företag av sitt slag. Det hade inte varit möjligt," förklarar Magnus Henrekson.

I en ledarkommetar skriver Maria Ludvigsson om Nybyggarkommissionen som betår av Agneta Dreber, Göran Persson och Olle Wästberg. 2014 ska dessa presentera förslag på reformer för att bryta bostadsbristen. "Agneta Dreber påminde, utan att nämna själva elefanten, om Lindbeckkommissionen. Även Olle Wästberg hängde på kopplingen till Assar Lindbeck och citerade dennes koncisa beskrivning av svensk bostadspolitik: ”Den är en 70 år lång pågående katastrof.”

I en debattartikel skriver docent Lena Flyckt, m fl, att enligt prognoserna kommer det att bli allt svårare att få psykiatrisk vård. Författarna hänvisar till Assar Lindbeck, IFN, som "har sammanställt siffror från Kungliga Vetenskapsakademiens granskning och kommit till slutsatsen att svensk psykiatriforskning länge har varit eftersatt. Sammanfattar man alla publicerade vetenskapliga artiklar med högt genomslag ligger svensk psykiatriforskning under genomsnittet i världen, inräknat utvecklingsländer".

Det är inte offentliga stimulanser som kan stärka Europas ­ekonomier. Tvärtom är det strukturreformer som krävs för att företagen ska kunna investera och bidra till att få ned skulderna, skriver Urban Bäckström, vd för Svenskt Näringsliv på DN Debatt. Han påpekar att Sverige är en ljuspunkt i det euroepsika sammahnget och att vändningen här "hänföras till de mycket omfattande ekonomiska reformer som genomförts i Sverige sedan mitten av 1980-talet. Detta har nyligen på ett övertygande sätt visats av ekonomerna Andreas Bergh och Magnus Henrekson i deras bok ”Varför går det bra för Sverige?”.

Expressens politiska redaktör Anna Dahlberg skriver i en krönika om den svenska bostadspolitiken och förklarar att "Nestorn Assar Lindbeck har uppgivet kallat den för "en 70 år lång katastrof" och han är i gott sällskap." Anna Dahlberg förklarar att "alla utomstående experter som granskar svensk ekonomi" rekommenderar att "regeringen borde ta ett samlat grepp om bostadspolitiken och utöver hyresregleringen även gradvis ta bort avdragsrätten för bolåneräntor samt återinföra fastighetsskatten."

Andreas Bergh skriver i en krönika som publiceras i Sundsvalls Tidning, HelaGotland, Gefle Dagblad, Eskilstuna Kuriren samt i Dalarnas Tidningar: "I Sverige, liksom i de flesta rika länder, var klyftorna som lägst runt 1980. Sedan dess har de ökat, oavsett vilken regering som suttit vid makten." Han förklarar att Sverige har mindre klyftor än de flesta andra länder. Men, menar Andreas Bergh, det är "oroväckande att stora grupper idag står utanför arbetsmarknaden och inte får del av den annars ganska goda ekonomiska utvecklingen".

I ett ledarstick kommenterar Helsingborgs Dagblad den rapport om privat kontra offentlig arbetsförmedling som Richard Öhrvall, IFN, skrivit för SNS. "Formen för utförandet är, enligt studien, inte avgörande. Något att tänka på för både politiker och de inblandade förmedlingarna."

SvD Näringsliv intervjuar Henrik Horn, IFN, om "historiens största frihandelsavtal som är på väg att ta form".  Det här är politiskt mycket känsliga frågor som ska förhandlas, säger Henrik Horn till tidningen. Enligt honom finns det  olika skäl till att frihandelsavtal möter motstånd, bland annat regionala eller bilaterala avtal, som det nu aktuella, som hotar att underminera de mer generella avtal som finns inom ramen för WTO.

Esbris tidning Entré har intervjuat Maryann Feldman, årets mottagare av Global Award för Entrepreneurship Reserach. I intervjun förklarar hon bland annat att "många rädda för globaliseringen. De ser inte den regionala potentialen". Entré skriver: "Maryann Feldman lägger stor vikt vid vad hon kallar ”regional champions”. De är en slags regionala superentreprenörer som bygger kluster samtidigt som de bygger sina företag."

I en ledarkommentar på Corren.se handlar det om Ungdomsbarometern som visar att 35 procent av ungdomar i åldern 15-24 år inte tar vilket jobb som helst hellre än att gå arbetslösa. Skribenten hänvisar bland annat till Magnus Henrekson, IFN, som menar att dagens skola inte uppmuntrar till uthållighet, pålitlighet och förmåga att passa tider. "Detta är givetvis ett stort problem. Men just därför blir ett betyg från ett första jobb som kan visa på att man är just uthållig, pålitlig och kan passa tider, så mycket viktigare" skriver Corren.se.

Tino Sanandaji, IFN, och Mattias Hallberg, ordförande för Sveriges elevkårer, samtalar i TV4:s morgonsoffa om ungdomsarbetslösheten. Programledaren frågar om problemet är avsaknad av jobb, dålig matchning på arbetsmarknaden - eller ren lathet? Tino Sanandaji svarar bland annat att grupper av unga som saknar mjuka kompetenser som krävs på arbetsmarknaden, dvs. de har dålig uthållighet och är dåliga på att passa tider. Att det blivit så här beror på att vuxensamhället inte på bästa sätt förberett unga för arbetslivet.

Jonas Vlachos som är affilierad till IFN menar att de långa antagningsköerna till vissa friskolor "bidrar till segregationen i skolsystemet". Han menar i första hand att "eftersom skolorna är offentligt finansierade så ska också alla ha lika tillgång till dem". Han vill att vi i Sverige ska få samma system som i USA där skolor med offentligt finansiering lottar in i elever. "Samma system, där lotten får avgöra i stället för kötiden, vill han se för svenska friskolor på grundskolenivå" skriver SvD.

I Morgonekot P1 samtalar Magnus Henrekson, IFN, och Ann-Kristin Steen, studierektor, om varför det finns en grupp unga som vare sig har arbete eller studerar. Magnus Henrekson menar att det är för stort fokus på teoretisk utbildning. Att vuxenvärlden allt för länge talat om för unga att teoretisk utbildning är det enda rätta, samtidigt som det är svårt att rekrytera till exempelvis äldreomsorgen där det inte krävs högskoleutbildning.

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas i SvD Näringslivs serie #mittförstajobb. Han förklarar att samtidigt som arbetslösheten når rekordnivåer i Europa tar inte  ungdomar i de drabbade länderna vilka jobb som helst. Magnus henrekson menar att en del av problemet i Sverige han härledas till skolan som inte  uppmuntrar till övning i uthållighet, pålitlighet och förmåga att passa tider, något som han menar är avgörande för att klara många av de jobb där det kommer att råda arbetskraftsbrist i Sverige om några år. Exempelvis inom transportbranschen och hantverksyrken.

De fristående skolorna ger både högre betyg jämfört med nationella prov och rättar proven generösare, skriver SvD. Jonas Vlachos, som är affilierad till IFN, intervjuas och spekulerar i varför det blivit så: "Det finns ju starka incitament för alla typer av skolor att generera vad som på pappret är goda kunskapsresultat. Och den enklaste och billigaste vägen att göra det är att rätta proven generöst och att sätta höga betyg. Det är en enorm spridning mellan skolor hur man sätter betyg i förhållande till nationella prov."

P4 Jönköping har producerat ett inslag om JB Educations beslut lägga ned skolor. Man visar att det finns likheter mellan skolmarknaden och bankmarknaden. Något som kommenteras av Jonas Vlachos som är affilierad till IFN.

I en artikel i SvD Näringsliv intervjuas Magnus Henrekson, IFN, om tänkbara förklaringar till det minskande utlandsägandet på den svenska börsen. "Som utlandsinvesterare måste du se till tre saker: utdelningarna, kursutvecklingen och valutakursutvecklingen. Tycker man att kronan är historiskt hög, då är klart att man är försiktigare", säger han till SvD.

I ett inlägg på den nationalekonomiska bloggen Ekonomistas resonerar Daniel Waldentröm, affilierad till IFN, huruvisa skattesänkningar leder till fler jobb? "Att kollektivavtalens lägstalöner gör det svårt för relativt lågproduktiva arbetslösa att få ett jobb är nog inte särskilt kontroversiellt. Jobbskatteavdraget har här heller ingen effekt eftersom även om det blir mer lönsamt för arbetstagaren att skaffa ett jobb sjunker inte lönekostnaden då arbetsgivaren måste betala minimilönen + arbetsgivaravgift. (Denna kritik framfördes tidigt av Magnus Henrekson här)."

I en ledarkommentar skriver UNT om Assar Lindbeck, IFN, och Lindbeckkommissionen samt det specialnummer om kommissionen som nyligen publicerades i Ekonomisk Debatt. "Det finns dock fortfarande reformförslag från Lindbeckkommissionen kvar att genomföra" anser UNT och pekar på behovet av avveckling av hyresregleringen och förslag för att skapa en mindre stelbent arbetsmarknad. UNT menar att reformpolitik kräver en grundmurad vilja att genomföra ny politik. "Den politiska processen inför och efter att kommissioner och råd tillsätts är ännu viktigare för framgången. Här har regeringen anledning att vara självkritisk."

PJ Anders Linder skriver på SvD:s ledarsida om det växande intresset för dels Riksbankens styrränta, dels överskottsmålet i de offentliga finanserna. Han säger sig ha "svårt att se att ännu en sänkning av den redan låga räntan skulle ha avgörande betydelse för lusten att expandera och anställa i det svenska näringslivet". Vad gäller överskottmålet så hänvisar han bland annat till Assar Lindbeck som "konstaterar att tiderna förändrats och att sjukan som överskottsmålet skulle bota är kurerad". Själv menar PJ Anders Linder att det måhända är "dags för förändring, men gör det då försiktigt och till en fortsatt återhållsam regim".

Lars Oxelheim, IFN, skriver i Hufvudstadsbladet tillsammans med Pontus Engström, universitetet i Agder, om behovet av mikrofinansiering i Norden. "Om 25 procent av Nordiska Investerings­bankens kapital riktas mot mikroföretagande kan gradvis 250 000 nya företag finansieras." De menar att en sådan väg till ett framgångsrikt nyföretagande, som skapar fler jobb, kräver ett tydligt politiskt initiativ från de nordiska regeringarna. Med en ägarandel motsvarande 17,7 procent av NIB bör den finska regeringen snarast ta detta initiativ.

I en nyhetsnotis skriver TT om Friskolekommitténs förslag och nedläggning av skolor.  TT skriver att Jonas Vlachos, som är affilierad till IFN, "tvivlar på att ett vinstdrivande företag kan avkrävas ett löfte om långsiktighet och tvingas att följa det".
Notisen publiceras i närmare 40 tidningar bland annat Svenska Dagbladet, Borås Tidning, Uppsala Nya Tidning och Norrköpings Tidningar.

I P1 Morgon diskuterades EU-kommissionens beslut att införa europeiska strafftullar på kinesiska solpaneler. Det trots starkt motstånd från en majoritet av medlemsländerna - däribland Sverige. Frågan är nu om ett handelskrig mellan EU och Kina står för dörren. Samtal med Christofer Fjellner, moderat ledamot i Europaparlamentet och Henrik Horn, IFN.

Småföretagare är en grupp som politiker brukar slåss om, skriver Metro med anledning av den ESO-rapport som tre IFN-forskare presenterat: ”Jobbdynamik i svenskt näringsliv 1990 till 2009”. "Man ska inte diskriminera småföretag men generellt bör samhället ha en mer neutral hållning" säger Pehr-Johan Norbäck, IFN, till tidningen.

Rikaste femtedelen äger 87 procent av tillgångarna, skriver Aftonbladet : "Svenska folket tycker att skillnaden mellan fattig och rik ska minska rejält, visar Aftonbladet/United Minds undersökning." I sammanhanget nämner AB att Daniel Waldenström, affilierad till IFN, "är bekymrad över bristen på ny förmögenhetsstatistik". Han förklarar att "det är väldigt olyckligt. Vi kan inte få en korrekt bild av välfärdens fördelning och effekterna av regeringens ekonomiska politik".

Ekonomifakta skriver om ESO-rapporten ”Jobbdynamik i svenskt näringsliv 1990 till 2009” " som tre IFN-forskare författat: "Jobb skapas i både bra och dåliga tider. Under de senaste tjugo åren har över tre miljoner jobb skapats och nästan lika många har avslutats. Totalt har det tillkommit 200 000 nya jobb. Dessa har växt fram i privat sektor och det är framförallt mindre företag inom tjänstesektorn som har bidragit till sysselsättningsökningen. "

I en ledarkommentar skriver Ann-Charlotte Marteus att vi inte kan byta betygsystem var femte år. "Men Sverige skulle egentligen behöva en kriskommission som förutsättningslöst gick igenom alla aspekter av skolan - inklusive betygsystemet." I betygsfrågan hänvisar hon till Jonas Vlachos, affilierad till IFN, som hon menar har skrivit mycket klokt i ämnet, "har påpekat att man aldrig hör att någon lärare skulle ha sagt: 'Du får en femma, för fyrorna är slut.'"

Mångfald i näringslivet – olika typer och storlekar av företag – är centralt för jobbskapandet, förklarar IFN-forskarna Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson i en ESO-rapport som presenteras på Brännpunkt i SvD. "Det finns inte skäl att rikta stöd och åtgärder till vissa typer, exempelvis småföretag. Avgörande är i stället att undvika regelverk och institutioner som missgynnar produktivt företagande och jobbskapande".

"Multiculturalism goes wrong in Sweden" kommenterar National Review Online i samband med publiceringen av en artikel om upploppen i bland annat Husby. Det är IFN-forskarne Tino Sanandaji som menar att vare sig finansiella åtstramningar eller islam ligger bakom uppploppen.  Det handlar istället om "multikulturalism" förhindrar integration. "Swedes have developed a deep sense of collective guilt and consequently lack the cultural self-confidence to integrate immigrants."

"Om vi har ett regelverk som tenderar att gynna de små företagen så riskerar vi att hämma de stora företagens utveckling. I det långa loppet får vi en snedförskjutning med för många småföretag och för få stora, effektiva företag som kan driva utvecklingen framåt" förklarar Lars Persson, IFN, i en intervju med anledning av en ESO-rapport som han författat tillsammans med Fredrik Heyman och Pehr-Johan Norbäck.

Tidningen Entreprenör skriver om ESO-rapporten ”Jobbdynamik i svenskt näringsliv 1990 till 2009” som författats av tre IFN-forskare: "mindre företag bör inte särbehandlas, visar en ny rapport. Regelverk och institutioner bör istället vara så neutrala som möjligt. Tidningen citerar Lars Persson, IFN: ”Det är svårt att identifiera vilka företag som kommer att skapa jobb i framtiden”.