IFN i media

I en ledare skriver Anna Norling om "en gubb-klubb", dvs. att män är i majoritet i alla kommunfullmäktigeförsamlingar i tidningens spridningsområde. Hon hänvisar bland annat till forskning av IFN-forskarna Johanna Rickne och Olle Folke: En intressant undersökning kom förra året och handlar om vad som hänt efter Socialdemokraternas 'Varannan damernas'. Den visar att sannolikheten för en kommunpolitiker att avancera i sitt parti är lägre för kvinnor än för män. Samt att anledningen dels handlar om att kvinnor till större del tar ansvar för familjen – men också att manliga maktstrukturer sätter stopp."

IFN-forskaren Tino Sanadaji skriver i Axess magasin nr 2 2013 att ekonomiska argument för fri invandring inte håller. "Slutsatsen från forskningen är att invandring kan vara en vinstaffär eller förlustaffär beroende på invandrares utbildning och grad av integration på arbetsmarknaden". Han menar att obegränsad rörlighet över gränser omfördelar tillgångar och politisk makt från existerande till nya ägare och utmanar principen om medborgerlig äganderätt.

I en ledarkommentar att statsministern styr uruselt i minoritet, SD växer och blockpolitiken håller på att lösas upp. Dagens Arena hänvisar bland andra till IFN-forskaren Assar Lindbeck och förklarar att denne "upplyser om att de ekonomiska ramverk som vi fick på 1990-talet var ansvariga då, men de är för hårda och oansvariga i dag."

I en krönika skriver Olof G. Hedengren att "mycket av det offentliga utredningsväsendet i Sverige är helt onödigt eller åtminstone inriktat på fel eller mindre viktiga frågeställningar". Han föreslår att det tillsätts en ny ”Lindbeckkommission”.

Forskning & Framsteg skriver om forskning av bland andra Therese Nilsson som är affilierad till IFN: "Svåra epidemier brukar medföra brist på arbetskraft, vilket innebär ökade löner och högre levnadsstandard. Men det mönstret bröts när den spanska sjukan drabbade Sverige, enligt en ny studie."

IFN-forskaren Andreas Bergh tar i en krönika upp frågan om att svenska myndigheter anlitar PR-konsulter. "Mest omtalad blev kanske en debattartikel för vilken Arbetsförmedlingen betalade 150 000 kronor, trots att konsulterna misslyckades med att få den publicerad i Dagens Nyheter" skriver Andreas Bergh. Han förklarar att "alla erfarna konsumenter vet ... [att] när det är misstänkt svårt att göra prisjämförelser gäller det att vara vaksam mot risken att betala överpris. Det borde alla som köper konsulttjänster för skattemedel också veta."

I en ledarkommentar i Barometern refereras till Daniel Waldenström som är affilierad till IFN. Han har gästat Kalmar för att presentera en konjunkturrapport. Tidningen skriver att forskning visar att kunskaper om skattesystemet hänger samman med hur man ser på systemet i termer av legitimitet.

I danska Børsen skriver Gunnar Viby Mogensen att man i Danmark missar att studera och ta intryck av svenska reformer av välfärdsmodellen. Han hänvisar till två böcker skrivna av IFN-forskare: "Den svenska tjänstesektorn" med Henrik Jordahl som redaktör samt "Varför går det så bra för Sverige?" av Magnus Henrekson och Andreas Bergh.

I en ledarkommentar hänvisar Karin Pettersson till Assar Lindbeck, IFN: "I en tid när till och med ekonomer som Assar Lindbeck säger att man måste inse att den politik som var nödvändig på 90-talet är rent oansvarig i dag, väljer Social­demokraterna att fortsätta huka inför Anders Borg. Vi ska fortsätta spara, fast det vi borde göra är att satsa."

I en ledarkommentar hänvisar Anna Dahlberg till Assar Lindbeck. Hon skriver bland annat att "Alliansen må framstå som trött och idélös. Men Socialdemokraterna har inte svaren på de problem som Sverige står inför."

I en krönika på ledarsidan skriver Paulina Neuding om klass och politik. Hon citerar Magnus Henrekson, IFN, och Daniel Waldenström, affilierad till IFN.

I en ledarkommentar om skolpolitik hänvisar Svante Säwén, politik redaktör, till forskaren Jonas Vlachos, affilierad till IFN: " ... att friskolor rättar de nationella proven generösare än de kommunala skolorna gör. Alla ska säkerligen inte dras över en kam här heller. Men klart är att hela systemet uppmuntrar betygsinflation ..."

IFN-forskaren Henrik Jordahl intervjuas i Veckomagasinet, Handelsbankens TV. Titeln är "Staten och kapitalet". Han svarar på frågan om vad som händer med företag när de privatiseras. Han förklarar bland annat att de privatiserade företagen blir mer lönsamma och mer effektiva.

I Ekonomisk Debatt nr 1 2013 diskuterar IFN-forskaren Niclas Berggren behovet av en skattereform. Han förklarar att efter 1980- och 90-talets skatteföreningar har undantagsreglerna, eller särbehandlingen av olika grupper, åter blivit fler. Är detta ett problem, frågar Niclas Berggren och svarar: "Ja, enligt min mening finns det mycket som talar för att graden av generalitet bör vara hög vid varje given skattekvot."

I en huvudledare skriver Maria Ludvigsson om "den 20 år gamla men ständigt aktuella Lindbeckkommissionen".
Hon förklarar att enligt Assar Lindbeck själv, kommissionens ordförande och IFN, har ungefär hälften av förslagen genomförts, och lika många återstår.

Magnus Henrekson, IFN, skriver i ett debattinlägg att Stefan Fölster (DI 13/2) har fel i en av sina förklaringar till underinvesteringar i bostäder, nämligen att det inte skulle vara förmånligt att spara i Sverige. "Skattesystemet har gjort det exceptionellt förmånligt att spara och hushållssparandet är numera högt" skriver Magnus Henrekson och fortsätter: "Men den förmånliga skatten gäller endast i placeringar i bankernas fondprodukter och noterade värdepapper."

Blir det inte mer lönsamt att starta och driva företag i Sverige är det sannolikt få elever som kommer att riskera anställningstrygghet för ett osäkert karriärval som företagare, skriver Johan Eriksson i en ledare i Norrbottens Kuriren. Han hänvisar till ett debattinlägg i Dagens Nyheter skrivet av IFN-forskarna Magnus Henrekson och Tino Sanandaji.

Behövs det kompletterade valutor som bara är giltiga i närområdet och som gynnar lokal handel samt bidrar till lägre klimatpåverkan,frågar sig Miljö & utveckling. Tidningen har bland andra talat med IFN-forskaren Henrik Horn som instämmer i att koldioxidutsläppen måste minskas radikalt men är skeptisk till att lokala valutor skulle ha en positiv miljöpåverkan och kallar forslagen politiskt utopiska.

I ett blogginlägg för Dagens Arena skriver Eric Rosén om LO-rapporten ”Makteliten” med underrubriken ”klyftorna består”. Han citerar bl.a. Daniel Waldenström, affilierad till IFN, från Magasinet Arena (nr 6, 2012): ”Rättvisedimensioner, när det blir väldigt stora skillnader, spelar roll. Det kan till och med leda till revolutioner om det går allt för långt med orättfärdig ojämlikhet, konstaterade Daniel Waldenström ..."

Det vore en dålig idé att minska det svenska flyktingmottagandet. Människors vilja att röra sig har fört mänskligheten framåt, anser välfärdsforskaren Andreas Bergh. Och han tror inte alls att man flyr till Sverige för att leva på bidrag.

I en ledare skriver Anders Lindberg om "alla dessa ­ekonomer" på 90-talet. Han nämner IFN-forskaren Assar Lindbeck som en. Lindbeck ledde en kommission som kom fram till "att journalister borde ­läsa mer ekonomi och att den ­offentliga sektorn måste privatiseras. Helt opolitisk ­vetenskap, med andra ord." Huvudproblemet med ekonomerna i början av 90-talet, menar AB, "var inte bara vad de sa utan kanske främst hur de påverkade det ­politiska samtalet. De skapade en bild av att politik är som ­vetenskap. Att det finns en ­sanning ..." Tidningen avslutar: "I dag minns ingen 90-talets ekonomer. De gapade över för mycket och försvann. 'A-ekonomi' lades ner 2011. Kanske något att fundera över på landets statsvetenskapliga ­institutioner."

Författarna till boken Migrationen kraft svarar IFN-forskaren Tino Sanadaji på hans kritik av deras forskningsresultat (DN 2013-01-24)

Den debatt om migrationens konsekvenser för landets ekonomi som inleddes med att IFN-forskaren Tino Sanandaji skärskådade boken Migrationens kraft, avslutades med en replik från samma forskare. Han skriver: "Författarna ifrågasätter mina 'värderingar' eftersom jag påpekat deras faktafel i boken. En av mina värderingar är ärlighet. De som av principiella skäl stödjer fri invandring bör vara ärliga om vad konsekvenser är för välfärdsamhället."

I en ledarkommentar skriver Smålandsposten, med hänvisning till IFN-forskaren Tino Sanadajis artiklar om invandringens ekonomiska effekter: "Invandring behöver inte alls vara bra för ekonomin. Likt barnet i H. C. Andersens saga som säger att kejsaren är naken, yttrade nationalekonomen Tino Sanandaji i går de förlösande orden."

I en ledarkommentar skriver Johan Rudström om vinst i välfärden: "Numera är det mest vänstern som tror utan att veta – nämligen att privata välfärdsbolag minskar på personalen för att maximera vinsten. Men varför skulle de göra det, frågar sig nationalekonomiprofessorn Magnus Henrekson. Då får de inga kunder och det strider mot alla marknadsekonomiska principer."

DN skriver i en artikel att löneskillnaderna mellan ung och gammal är rekordstora. Den slutsatsen anser Björn Lindgren, expert på arbetsmarknadsfrågor, bl.a. bygger på en slarvig genomläsning av rapporten. Han stödjer sitt resonemang bland annat på ett working paper av IFN-forskaren Per Skedinger.

I en ledarkommentar skriver Widar Andersson om det debattinlägg om invandringen ekonomiska konsekvenser som IFN-forskaren Tino Sanandaji skrev i Dagens Nyheter 2013-01-24. Widar Andersson menar att "för att Sverige ska bli ett mer framgångsrikt invandrarland tycks det kort sagt vara ett faktum att det behövs en arbetsmarknad som vi inte riktigt har".

Dagens Opinion refererar till DN-debatt och ett inlägg av IFN-forskaren Tino Sanandaj som "anser att underlaget till Centerpartiets kritiserade idéprogram inte håller att bygga politik på".
Dagens Opinion skriver: "På DN Debatt tar Tino Sanandaji upp underlaget från debattören Johan Norberg, som Centerpartiets idégrupp ska ha inspirerats av, bland annat av boken Migrationens kraft, som Johan Norberg skrev tillsammans med debattören Fredrik Segerfeldt. En av de mest omdiskuterade punkterna i Centerpartiets föreslagna idéprogram är förslaget om fri invandring."
 

IFN-forskaren Tino Sanandaji skriver på DN-debatt om Centerpartiets idéprogram, som bl.a. har inspirerats av debattören Johan Norberg. "Med tanke på att idén om fri invandring har gjort resan från ungdomsförbund och tankesmedjor till partipolitiken är det intressant att granska det intellektuella underlaget för Centerpartiets förslag."Han reder ut vad som är faktafel i Johan Norbergs bok Migrationens kraft. Tino Sanandaji menar att Centerpartiet är i en självförvållad kris genom att "lansera en radikal libertarianism, inspirerad av bland andra Johan Norberg".

Med anledning av en debattartikel om invandringens nationalekonimiska effekter, skriven av IFN-forskaren Tino Sanadaji i Dagens Nyheter 2013-01-24, arrangerade Studie ett i P1 ett samtal mellan Tino Sanadaji och Johan Norberg. Den senare är författare till den bok som förespråkar fri invandring och som Tino Sanadaji menar innehåller en rad faktafel.

I en ledare diskuteras vilka belägg det finns för att sänkta lägstalöner är ett sätt att skapa jobb åt fler nyanlända och invandrare. Ledarskribenten skriver: "I min ledare lutade jag mig mot en ESO-rapport där andemeningen är att de flesta invandrargrupper etablerar sig över tid på arbetsmarknaden. Tino Sanandaji gräver djupare i den bilden och påpekar att det är ett stort gap mellan europeiska och utomeuropeiska invandrare och att somalier sticker ut... Det är möjligt att jag här var för positiv i min beskrivning. Somalier har det tuffare på arbetsmarknaden än andra och mönster kan ändras över tid."

I Kommunalarbetaren online refereras en debatt om vinster i välfärdssektorn som arrangerades av SNS och där Magnus Henrekson, IFN, deltog. I artikeln sägs bl.a. att han "är övertygad om att privata företag behövs för att det ska ske förändringar i verksamheterna, som gynnar brukarna. Det blir inget förändringstryck om kommunen har monopol, menar han." Magnus henrekson citeras: "Vinsten kan aldrig bli så hög för det är den offentliga sektorn som sätter prislappen."

I en ledare i Svenska Dagbladet skriver PJ Anders Linder om Stefan Lövéns första år som (S)-ledare. I detta sammanhang förklarar han att "förnyelsetrycket på regeringen har minskat". Han skriver: "Tänk om all den tid som regeringspartierna lägger på att bekämpa försämringar för företagandet kunde läggas på fortsatta förbättringar! Det finns gott om lovande tankar att bygga vidare på: Braunerhjelm/Eklund/Henreksons förslag till ett ramverk för innovationspolitiken ..."

Professor Magnus Henrekson, vd för IFN, skriver i en debattartikel i DI att det är positivt att skatten på sparande sänkts "men de skevheter som missgynnar finansiering av nya företag måste rättas till om de kommande decennierna ska bli lika lyckosamma för Sverige som utvecklingen var efter 1990-talskrisen".

Artikeln finns endasttillgänglig i papperformat.

De senaste 20 åren har svensk välfärd förändrats i grunden, skriver Vetenskapsradion i introduktionen till detta program där IFN-forskarna Henrik Jordahl och Joacim Tåg deltar. "Att vi låter privata företag driva skattefinansierad skolverksamhet med vinst gör Sverige närmast världsunikt. I det här är sista programmet i Vetandets Världs serie om den ekonomiska vetenskapen ska vi gräva djupare i frågan om vinster i välfärden."

Det finns stor potential för ett enklare skattesystem i Sverige. I vårt förslag utgår vi från en enhetlig inkomstskatt på 25 procent i kombination med en bredare skattebas, till exempel i form av slopade ränteavdrag, skriver tre ekonomer i Dagens Nyheter. En av dessa är Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, Uppsala universitet och affilierad till IFN.

IFN-forskaren Henrik Jordahl säger i en intervju att Sveriges ekonomi och sysselsättning blir allt mer beroende av tjänster: "Sett över tid är det en väldigt tydlig trend att tjänstesektorn ökar. När det är ekonomisk kris går strukturomvandlingen ännu fortare."

I en artikel i Arbetet intervjuas bland andra IFN-forskaren Per Skedinger "kring lägstalönerna". Tidningen skriver: "Enligt honom har det stor betydelse för sysselsättningen hur lägstalönen förhåller sig till genomsnittslönen i branschen. Och även i detta avseende har lägstalönerna utvecklas olika på de fyra LO-områdena."

Det har blivit enklare att anställa tidsbegränsat och samtidigt har vi ett forsatt starkt skydd för fasta anställningar. Det är därmed svårt att få samma flexibilitet med fast anställda som visstidsanställda, säger IFN-forskaren Per Skedinger till ABC Nyheter i ett inslag om unga på arbetsmarknaden.

Økonomi- og indenrigsminister Margrethe Vestager ville ønske, hun kunne lege med, når svenskerne inden længe sænker selskabsskatten. Når svenskerne efter nytår sænker selskabsskatten til 22 pct., udløser det ikke nogen rød-hvid modreaktion. Til gengæld udløser det en grøn en af slagsen.

IFN-forskaren Gabriel H Sahlgren intervjuas om sin forskning i tidningen Arbetsliv. Gabriel H Sahlgren har med hjälp av en stor paneldatabas kartlagt effekterna av pensionering på individers hälsa. "Han menar att reformer som stärker de ekonomiska incitamenten att vi ska arbeta längre än till 65 kan vara mycket samhällsekonomiskt lönsamma."

IFN-forskaren Niclas Berggren skriver på Brännpunkt om Professor Alvin Roths forskning. Roth är en av 2012 års mottagare av Nobelpriset i ekonomi. Han har bland annat utvecklat effektiva system med byteskedjor för njurtransplantationer. Niclas Berggren lyfter även fram ett svenskt förslag som skulle ge en viss ersättning när en donation genomförs efter ett dödsfall.

I samband med ett block om utbildning och jobbsäkande publicerar Metro foto och ett citat av skolaforskaren Jonas Vlachos, Stockholms universitet oh affilierad IFN. I citatet säger Vlachos att ”det tycks inte finnas någon koppling mellan vad eleverna lär sig i kärnämnena och vilka betyg de får.” Jonas Vlachos forskning ¨tergav nyligen bland annat i Norrköpings Tidningar.

I ett debattinlägg hänvisar Marina Andersson, S-debattör, till forskning från IFN [och IFN-forskaren Johanna Rickne]: ” Samhällsnyttan av att varannan damernas infördes har enligt Institutet för näringslivsforskning/Stockholm gett att den generella kompetensen ökat hos de män som blev kvar i kommunfullmäktige.”

I ett inlägg om förslaget att RUT-avdraget även ska omfatta läxhjälp för gymnasieelever hänvisar Lars Berglund (V) bland annat till IFN-forskaren Jonas Vlachos inlägg tidigare i veckan i Svenska Dagbladet.

Fler än hälftenav de företag Sydsvenskan talat med uppger att resultatet försämras på grund av valutaeffekter. Hittills i år handlar det om uppemot 150 miljoner kronor. Det motsvarar flera hundra tjänster, skriver tidningen. IFN-forskaren Lars Oxelheim intervjuas oxch påpekar bland annat att "även företag som har hela sin verksamhet och försäljning innanför Sveriges gränser påverkas".

I en ledare citeras bland andra IFN-forskaren Johanna Rickne från ett uttalande i Veckans Affärer. Ämnet är kvotering; varannan damernas: ”... ute i kommunerna där man hade stått emot kvinnors inträde innan ledde ’varannan damernas’ både till fler kvinnor, en ökad mångfald och man fick en ökad kompetens hos männen”.

IFN-forskaren Daniel Waldenström citeras: ”Det stora när man tittar på ökade inkomstskillnader i Sverige är ökade kapitalinkomster i toppen. Till stor del handlar det om vinster av aktieförsäljningar, i viss mån fastigheter, alltså avkastning på finansiella tillgångar, särskilt aktieägande. Det är det som gör att vi har en yttersta topp som har dragit ifrån.”

Frågan är om du blir friskare och gladare av att gå i pension? Nättidningen Driva eget refererar till forskning av IFN-forskaren Gabriel H Sahlgren som "har kartlagt hur pensionärer i åldern 50-69 år från 11 europeiska länder upplever sin hälsa ...".

På Brännpunkt skriver IFN-forskaren Jonas Vlachos om regeringef förslag att utvidga rut-avdraget till läxhjälp. Han menar att förslaget är problematiskt från både effektivitets- och likvärdighetssynpunkt.