IFN i media
Här hittar du ett urval av artiklar, reportage och inslag som rör forskare och forskning relaterad till IFN.
Nya sedlar avgör eurodebatten
Andreas Bergh skriver om hur de nya svenska sedlarna påverkar diskussionen och möjligheterna för ett svenskt Euromedlemskap. Beslutet att införa nya sedlar innebär emellertid också att frågan om svenskt euromedlemskap torde vara avgjord för mycket lång tid framöver. Vem tror att svenska folket skulle rösta ja till att ersätta porträtt av folkkära svenskar med eurosedlarnas pelare, broar och fönsterkarmar?
Det behövs verklig mångfald i välfärden
I 20 år har Sveriges politiker talat flitigt om valfrihet och mångfald i skola, vård och omsorg. Samtidigt som dessa marknader växer har mindre och nischade aktörer hamnat i kommunernas och koncernernas skugga. Menar politikerna allvar med att det behövs fler utförare, tjänster och inriktningar är det tid att lämna retoriksalongerna och skapa förutsättningarna som gör mångfalden möjlig, skriver IFN-forskaren Johanna Rickne, tillsammans med Andreas Linderyd, Handelshögskolan vid Åbo Akademi och Anna Ardin, Sektor 3.
Därför går det bra för Sverige
"Sverige växte snabbast i världen från 1870 till mitten av 1960-talet. Under denna tid gick Sverige från att vara ett fattigt bondesamhälle med usel levnadsstandard för de allra flesta - nästan en fjärdedel av befolkningen utvandrade till Amerika i hopp om ett bättre liv.Efter första världskriget började välståndet sprida sig till allt fler grupper och under 1950- och 60-talen exploderade tillväxt och välstånd och VC, PV (Volvos första storsäljare) och TV blev allmängods.", skriver Magnus Henrekson i en debattartikel i Radikalt Forum.
Replik: Elområde fyra får betala för försummelserna
Det nya systemet med elområden bygger i praktiken på att ett område utformats så att det genom kraftiga prishöjningar ska bära kostnaden för flaskhalsarna, och de andra områdena får relativa prissänkningar, skriver Gustaf Lorentz i en kritisk replik till Pär Holmbergs debattartikel i DI den 20 april 2012.
Borg pressad sänka bolagsskatten
Bolagsskatten har sänkts kraftigt runt om i Europa de senaste åren. Finansminister Anders Borg måste sänka den svenska skatten för att inte halka efter. Det säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi.
Konsumenter vinner på fler elområden
Svenska Kraftnäts uppdelning av Sverige i fyra elområden fick hård kritik i medierna, särskilt av elkonsumenterna. Men enligt en ny rapport är elkonsumenterna och skattebetalarna de grupper som tjänar mest på reformen, skriver IFN-forskaren Pär Holmberg i en debattartikel i DI.
Hur tungt väger Borgs budget?
I dag presenterar regeringen sin vårbudget. Alliansen har redan flaggat för satsningar på arbets- och bostadsmarknaden – men det är inte tillräckligt, enligt ekonomer som SvD Näringsliv talat med. IFN-forskaren och välfärdsforskaren Andreas Bergh intervjuas i artikeln.
Women and Children First? Not Anymore
The idea that women and children should be helped off a sinking ship first died with the Titanic. Intervju med IFN-forskaren Mikael Elinder kring hans och Oskar Erixsons uppmärksammade forskningsrapport om vilka som överlever och räddas vid större fartygskatastrofer.
Every Man for Himself?
It has mostly been “every man for himself” in 18 maritime disasters spanning three centuries, according to a recently released study by Mikael Elinder and Oscar Erixson at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.
Hur fungerar jobbpolitiken?
"Har regeringens jobbpolitik levererat vad den lovade? Har de sänkta arbetsgivaravgifterna för ungdomar minskat ungdomsarbetslösheten? Den politiska debatten är resultatinriktad. Regeringen vill kunna visa på effekter av den förda politiken. Oppositionen vill istället framställa politiken som effektlös. Det leder till en del snåriga debatter." Detta skriver Andreas Bergh i en krönika som bland andra publicerats i Gotlands Tidningar.
Women and children first
Bloggen Free exchange uppmärksammar IFN-forskaren Mikael Elinders forskningsrapport om vilka som överlever vid större fartygskatastrofer. Mikael har tillsammans med Oskar Erixson vid Uppsala universitet undersökt de sociala normerna i samband med räddningsinsatserna på Titanic och alla andra större fartygsolyckor under modern tid.
Titanic - Undergångens undantag
Titanics förlisning för exakt 100 år sedan var unik. Inte bara på grund av fartygets storlek och antalet döda, utan också för vilka som överlevde. I Godmorgon Världen berättar Mikael Elinder att den etablerade sanningen att kvinnor och barn räddas först inte alls är en sann beskrivning av verkligheten.
Kommunskandaler över hela landet
Det kommunala bolaget lät pengarna rulla. Nu rullar också huvudena. Hela styrelsen i det kommunägda företaget i Norrköping avgår efter avslöjandet att deras byggprojekt kostar nära 60 miljoner kronor, dubbelt så mycket som planerat. Docent Andreas Bergh ser ett klart mönster i alla de skandaler som drabbar kommunala bolag. Det handlar om korruption, misskötsel och bristande kontroll.
Malmö är en del av Europa
"Malmö börshus största sal är nästan fullsatt av åhörare. Dessa är så entusiastiska att de i kaffepausen skyndar sig tillbaka för att vara på plats när det börjar igen - de vill inte missa en minut av fortsättningen!". Så inleds ledaren i Kvällsposten där man skriver om det femtonde Europaseminariet arrangerat av de svenska universitetens nätverk för Europaforskning i ekonomi, juridik och statskunskap där professor Lars Oxelheim medverkar.
Doldisar tar hand om våra pengar
Pensionsjättarna förvaltar ett kapital som motsvarar hela börsens värde. Trots det är de anonyma, och granskas inte i samma utsträckning som andra storbolag. Direktörerna tjänar många miljoner på våra pensioner. Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning, anser att pensionskapitalets dominans försvårar för ett långsiktigt ägande. Försäkringsbolagen och andra institutioner mäter sin framgång relativt, det vill säga genom att jämföra med hur det går mot andra institutioner.
Godisfusioner lämnar ingen plats för Gävle
"Påskens godisfrossa närmar sig och numera gnuggar ett fåtal storbolag händerna. Det är resultatet av en fusionskarusell som har snurrat allt snabbare de senaste åren. Godismarknaden har blivit ett spel om varumärken och förloraren är Gävle vars anrika godisproduktion flyttas." I artikeln intervjuas bland andra Lars Persson.
Vilken diet skulle lyckopolitikerna ge oss?
Under gårdagens seminarium ”Bör staten maximera lycka?” arrangerat av Institutet för Näringslivsforskning (IFN) ställdes frågor om lyckan och politiken. Det handlade om statens eventuella skyldighet och förmåga att skapa medborgerlig lycka och om skiljelinjen mellan dem som tror på politikens oändliga möjligheter och dem som inte gör det.
Oklara jobbeffekter av riskkapitalism
Riskkapitalbolagens uppköp av företag påverkar inte sysselsättningen mer än marginellt, däremot minskar arbetslöshetsrisken i företagen de första åren efter uppköpet. Det visar ny svensk forskning. Nationalekonomen Joacim Tåg på Institutet för Näringslivsforskning, IFN, forskar om effekter av riskkapitalbolagens så kallade buyouts – uppköp av etablerade företag.
Riskkapital tryggar anställning
Anställda i företag som köps av riskkapitalbolag löper lägre risk att få sparken, enligt en ny studie. Specialståltillverkaren Ovako – med 1 200 anställda i Hofors – har ökat antalet anställda med sju procent sedan riskkapitalbolaget Triton tog över som ägare. 850 000 personer arbetar i svenska riskkapitalägda företag globalt, varav cirka 180 000 i Sverige. Sju procent av de anställda i den privata sektorn i Sverige arbetar i riskkapitalägda bolag. De svenska riskkapitalägda bolagen omsätter 250 miljarder kronor. Det motsvarar åtta procent av BNP. Det är forskarna Martin Olsson och Joacim Tåg på Institutet för Näringslivsforskning som ligger bakom denna studie.
Säkrare att jobba på köpt bolag
Tvärtom vad många tror är det bra för anställningstryggheten att bli uppköpt av ett riskkapitalbolag. I vart fall om man ska tro en ny studie från Institutet för Näringslivsforskning av Martin Olsson och Joacim Tåg.
Recension: Varför går det bra för Sverige?
Svensk ekonomi har ibland liknats vid en humla, den ska inte kunna flyga enligt modellerna, men likväl flyger den. Utifrån den liknelsen har Andreas Bergh och Magnus Henreksson försökt att förklara hur svensk ekonomi kan fungera så väl som den gör. Klas Hjort har läst deras nyutkomna bok.
Faktakoll: Inga nya jobb med sänkta socialavgifter?
Sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga – en dyr reform utan effekter på sysselsättningen. Det hävdar S nya ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson i SVT:s Agenda. Men stämmer det att reformen inte haft några sysselsättningseffekter? SvD:s Faktakollen har granskat påståendet genom att bland annat fråga Per Skedinger.
Instegsjobb lönar sig
Att ta ett arbete inom en privat servicebransch är att etablera sig på arbetsmarknaden och möjliggöra en positiv inkomstutveckling. De som jobbade i någon av branscherna detaljhandel, hotell och restaurang samt städ 1999 hade tio år senare 20-30 procent högre förvärvsinkomst än de som vid samma tidpunkt var arbetslösa. Men en förutsättning för att dessa branscher ska kunna utgöra denna trampolin in på arbetsmarknaden är att ingångslönerna inte är för höga. Detta visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv där man refererar till forskning av docent Per Skedinger.
Finansskatten är ett missfoster
Sverige borde bli mindre av kapitalexportör och mer av inhemsk investerare. Det sade professor Assar Lindbeck på onsdagen vid ett seminarium om offentliga investeringar anordnat av Socialdemokraterna.
Sänkta ingångslöner
Per Skedinger uttalar sig i ett inslag på TV4-nyheterna angående Folkpartiets förslag om sänkta ingångslöner för unga.
Är det bra att inkomstklyftorna ökar?
Den ökade inkomstspridningen de senaste decennierna i Sverige förklaras till stor del av att två sätt att tjäna pengar har blivit betydligt vanligare: Aktievinster och vältajmade bostadsaffärer. Den som köper sin första bostadsrätt vid rätt tillfälle gör enorm nytta för sin privatekonomi. En lyckad så kallad bostadskarriär är för många betydligt viktigare för privatekonomin än beslutet att arbeta extra på helgerna eller att läsa ännu ett år vid högskola eller universitet.I stället för att diskutera om det är bra eller dåligt att inkomstskillnaderna ökat borde vi kanske fråga om det är rätt skillnader som har ökat skriver Andreas Bergh.
Varannan damernas med herrar som för
Under de senaste tjugo åren har andelen män i kommunalpolitiken minskat från 76 procent till 55 procent. Men på toppositionerna fortsätter männen att dominera. Enligt den senast tillgängliga statistiken utgjorde män 65 procent av förstanamnen på partiernas kommunala vallistor - och 73 procent av ordförandeposterna i landets kommunstyrelser. Johanna Rickne och Olle Folke visar i sin forskning att män, under de senaste 20 åren, haft större sannolikhet att stiga i den politiska hierarkin, både genom att bli omvalda och genom att tilldelas specifika politiska uppdrag.
Elområden viktiga för en effektivare elmarknad
Kraftnätet var inte mera effektivt före elområdesreformen, men reformen har tydliggjort potentiella brister i kraftnätet. Behovet av differentierade stamnätavgifter torde minska efter införandet av elområden. Vi föreslår därför att kompensera förbrukarna i söder genom att utjämna de geografiska skillnaderna i effektavgiften, skriver IFN-forskarna Pär Holmberg och Thomas Tangerås i en replik på DN Debatt.
Reinfeldt lär straffas för vårdföretagens brister
Newsmillredaktör: Moderaternas ovana att gå armkrok med riskkapitalisterna inom vårdbranschen kan bli oppositionens bästa kort i valet 2014. I artikeln refereras till nationalekonomen Andreas Bergh och hans bok Den kapitalistiska välfärdsstaten.
Klassificeringen som många tjänar på
Många parter tjänar på att klassa människor som funktionshindrade, enligt Per Skedinger.
Arbetsförmedlingarna har mål för hur många personer som ska komma ut i arbete. Om de klassar vissa arbetssökande som funktionshindrade så att de kan placeras i anställningar med lönebidrag uppfyller de lättare målen. Arbetsförmedlingarna kan också få mer resurser om de klassar människor som arbetshandikappade, förklarar Per Skedinger, docent i nationalekonomi på Institutet för Näringslivsforskning, IFN.
Kritik mot Astras val
Han är näringslivselitens egen renässansmänniska, som klarar såväl lastbilar, läkemedel som telekomsektorn. Beskedet att Leif Johansson tar klubban i Astra Zeneca möts med en del skeptiska kommentarer. Magnus Henrekson, professor vid Institutet för Näringslivsforskning, applåderar inte heller. Han anser att det är viktigt att inte bara vara en duktig företagsledare, utan att det måste finnas goda kunskaper om verksamheten.
Trollhättan nästan som Grekland
Var tredje ung person i Trollhättan saknar jobb – det är nästan som i Grekland. Nu börjar fler och fler inse allvaret. Europa är på väg att förlora en generation till arbetslöshet.
Konsulterna tar stor plats
Maud Olofsson skrev som näringsminister en debattartikel i Dagens Industri där slutsatser på detaljnivå överensstämmer med McKinsey-rapporten. Roger Svensson, docent och forskare på Institutet för Näringslivsforskning, beskriver den aktuella rapporten ”Översyn av statliga riskkapitalaktörer” i tidningen och menar att ”Rapporten visar stor osäkerhet i siffermaterialet, förklarar inga slutsatser och hänvisar inte till några vetenskapliga studier”.
Medlemmarnas lön ska sättas individuellt
Svenskt Näringsliv har tagit initiativ till att sammanställa forskningen om lönespridningens koppling till företagens effektivitet. Glädjande, tycker Ledarnas ordförande Annika Elias, som däremot inte delar uppfattningen att hela ansvaret för förändring ligger på de fackliga organisationerna. Det är docent Fredrik Heyman, Institutet för Näringslivsforskning, som har gjort en genomlysning av den forskning som finns om hur löneskillnader påverkar företagets lönsamhet, de anställdas löner och ägarnas avkastning.
Björklund är fördomsfull mot riskkapitalbolag som äger skolor
Gunvor Engström och Cecilia Nykvist från Friskolornas riksförbund: Att riskkapitalbolag skulle vara dåliga ägare, som Jan Björklund menar, är en illa underbyggd fördom. Det visar forskning som menar att riskkapitalbolag, till skillnad från börsnoterade bolag, kan arbeta mer långsiktigt. Artikeln hänvisar till IFN-forskaren Joacim Tåg.
Vetenskapen kan inte ersätta idéerna
De politiska diskussionerna om konkurrensutsättning, fria skol- och vårdval och välfärdsföretag fick näring när SNS 2011 gav ut Konkurrensens konsekvenser. I det senaste numret av Ekonomisk Debatt skriver Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi på Institutet för Näringslivsforskning, förtjänstfullt om SNS-rapporten.
Dags plocka fram en liberal klassanalys
Att klasstrukturer bestått i ett Sverige med 67 procentiga marginalskatter och fullt utbyggd välfärdsstat tyder på vänsterpolitikens begränsningar. Vi borde därför våga ge den liberala klasskampen en chans, skriver nationalekonomerna Tino Sanandaji och Adam Cwejman, LUF.
Regeringen lägger miljoner på privata utredare
Regeringen lägger allt mer pengar på privata konsulter för utredningar som traditionellt gjorts inom staten. Forskare och politiker häpnar. Möjligheten till insyn minskar och frågetecken reses kring konsultföretagens opartiskhet, skriver Veckans Affärer. – Det känns lite som en beställningsprodukt, säger docent Roger Svensson på Institutet för Näringslivsforskning.
Miljoner till hemlig utredningstjänst
När regeringen har bråttom gör näringslivets superkonsult McKinsey grundjobbet. Det handlar om delvis sekretessbelagda rapporter och om stora belopp - 50 miljoner kronor sedan 2009. Roger Svensson, docent och forskare på Institutet för Näringslivsforskning, beskriver rapporten ”Översyn av statliga riskkapitalaktörer” som en beställningsprodukt och säger att han aldrig har sett något liknande.
Kortsiktighet hotar EU:s sammanhållning
EU:s stats- och regeringschefer samlades i måndags till toppmöte kring det ekonomiska läget och finanspaktens utformning. Man missade då tillfället att vidga fokus på krispolitiken trots en massarbetslöshet i flera EU-länder. Arbetslösheten är nu hela 23 procent i Spanien och 19 procent i Grekland. Fjorton av EU:s tjugosju medlemsländer har dock kunnat skönja en ökad sysselsättning. Det föreligger därmed en polarisering som på kort sikt hotar slita isär Europa, skriver IFN-forskaren professor Lars Oxelheim m.fl. i en debattartikel.
Därför går det bra för Sverige
Det är inte det minsta konstigt att det går mycket bättre för Sverige i dag än för 20 år sedan. Tvärtom ligger det helt i linje med vad man har haft anledning att vänta sig. Denna viktiga poäng underbyggs med hårda data och den färska forskningens kraft av Andreas Bergh och Magnus Henrekson i den mycket läsvärda boken Varför går det bra för Sverige? (Fores/Ivrig förlag).
Jakten på den smarta staten
Sverige är ett tydligt exempel på att höga skatter och en stor offentlig sektor går att kombinera med god ekonomisk utveckling. Samtidigt är det uppenbart att den svenska ekonomiska utvecklingen sedan 1990-talskrisen till stor del är beroende av att vi under denna period har krympt vår offentliga sektor. Det visar nationalekonomerna Andreas Bergh och Magnus Henrekson i sin bok "Varför går det bra för Sverige?"
Blågul forskning tappar höjd
Intervju med Magnus Henrekson med anledning av AstraZenecas nedläggning av forskningen i Södertälje. Ekonomiprofessor Magnus Henrekson säger att det har gått så långt att framtiden nu finns i andra industrier. Henrekson tror att framtiden för Sveriges näringsliv snarare finns i tjänstesektorn om utvecklingen fortsätter.
Grunden lades på 90-talet
Långsiktig ekonomisk tillväxt behöver inte vara något som per automatik tär på ändliga resurser, eller något som skulle vara oförenligt med en hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv. De visar ekonomerna och forskarna Andreas Bergh och Magnus Henreksson förtjänstfullt i sin bok "Varför går det så bra för Sverige – om sambanden mellan offentlig sektor, ekonomisk frihet och ekonomisk utveckling".
Den smarta staten
Sverige är ett tydligt exempel på att höga skatter och en stor offentlig sektor går att kombinera med god ekonomisk utveckling. Samtidigt är det uppenbart att den svenska ekonomiska utvecklingen sedan 1990-talskrisen till stor del är beroende av att vi under denna period har krympt vår offentliga sektor. Det visar nationalekonomerna Andreas Bergh och Magnus Henrekson i sin bok "Varför går det bra för Sverige?
Hoten mot EU:s sammanhållning
Seminarium och debatt om dynamiken mellan arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism inom EU. Arrangerat av Europaperspektiv 2012. Medverkande är bland andra arbetsmarknadsforskaren Per Skedinger från IFN.
Vem blir trygg av LAS?
Det blev en bred diskussion om trygghet och anställningsskydd när boken "Jobben kommer och går – behovet av trygghet består" presenterades i veckan. Enligt Per Skedinger, forskare på Institutet för Näringslivsforskning, är ett av problemen med LAS att reglerna hämmar den frivilliga rörligheten på arbetsmarknaden.
Tillit skapar tillväxt. Tillväxt skapar tillit.
Widar Andersson skriver i en krönika om Andreas Berghs och Magnus Henreksons nya bok ”Varför går det bra för Sverige?”: Det riktigt intressanta med Berghs och Henreksons bok är att de samtidigt slår fast att en mängd stora och genomgripande reformer av den offentliga ekonomin har kunnat genomföras utan att välfärdsstaten beskurits och försvagats. En välfärdsstat av det slag som vi svenskar lever med bidrar till ekonomisk tillväxt framförallt därför att medborgarna känner tillit till välfärdsstaten
Förbered framtiden
Varför går det bra för Sverige? Den intressanta frågan ställer IFN-forskarna Andreas Bergh och Magnus Henrekson, båda väl ansedda nationalekonomier, i en bok för den gröna och liberala tankesmedjan Fores.
Europaforskare varnar för ond spiral
EU-ländernas skuldsättning är inte det enda problemet som måste lösas, skriver IFN-forskaren och professorn Lars Oxelheim tillsammans med en grupp Europaforskare i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Samtidigt som den fria rörligheten och de gemensamma yttre gränserna i EU ifrågasätts allt mer, väntar enligt debattörerna en demografisk kris i Europa och enligt EU-kommissionens beräkningar kommer arbetskraften i EU att minska med ungefär 60 miljoner personer.