IFN i media

I senaste numret av Ekonomisk Debatt är det mycket skattepolitik. En bredare kritik av regeringens reformpolitik presenteras av Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning. Han menar att jobbstrategin har varit allt för ensidigt inriktad på jobbskatteavdraget, skriver Alex Voronov i en signerad ledare.

I detta krisläge kunde man tro att Sverige skulle få en dramatisk valdebatt, med radikala krisförslag, hårda motsättningar, fack och arbetsgivare i krismöte om massarbetslösheten. Följaktligen har den senaste veckans största debattämne varit  skattesänkningar för pensionärer, skriver Martin Ådahl i en krönika om att den grupp som nu gått i pension är mer gynnade än någon generation. I krönikan hänvisar Ådahl till IFN-forskaren Daniel Waldenströms inlägg på den nationalekonomiska bloggen ekonomistas.se. ”När Östros ville sätta »pensionärerna före miljonärerna« är en majoritet av pensionärerna miljonärer.

Helena Svaleryd, docent och forskare på IFN, gästade Ekonomiekot lördag i P1 för att tala om hur arbetsmarknaden utvecklas när konjunkturen vänder.

Parallellt med den ökande globaliseringen blir de protektionistiska tendenserna tydligare. Men den allt hårdare kampen för att behålla jobben inom det egna landet kan på sikt leda till lägre sysselsättning. Det har skett fler policyförändringar i världen som försvårar utländska direktinvesteringar och vi ser att fler länder skapar institutioner som granskar utländska investeringar, säger forskaren Fredrik Sjöholm vid Institutet för Näringslivsforskning. Den dolda protektionismen är en extra svår form, menar Lars Oxelheim, eftersom den inte syns till skillnad från exempelvis tullar. Artikel om IFN:s policyseminarium Håller dörren på att stängas för utländska direktinvesteringar.

För Socialdemokraterna räcker det inte bara att kritisera regeringen och påvisa att Moderaternas jobbpolitik har misslyckats. Om man ska återvinna väljarnas förtroende krävs att Socialdemokraterna blir tydligare med hur man själv ska kunna skapa fler nya jobb. Jobben kommer att bli en valfråga, så till valrörelsen måste man komma med bra argument, skriver Hans Hjälte i ledaren där han även lyfter Magnus Henreksons kritik av jobbskatteavdraget.

Sinikka Bohlin och Ann-Kristine Johansson, S, argumenterar i en debattartikel för att elmarknaden inte fungerar som det är tänkt och att det är en fråga för hela Norden.
"I januari presenterade Sven-Olof Fridolfsson och Thomas Tangerås från Institutet för Näringslivsforskning Nordiska rådet sin undersökning, där de påpekar behovet av t ex större öppenhet av prisutvecklingen på den nordiska elbörsen Nordpool."

Många namnunderskrifter har också samlats in. Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har granskat det nya systemet och är mycket kritisk. Systemet tvingar folk att välja strategiskt snarare än den skola de vill ha, menar han.

Ett av syftena med regeringens jobbskatteavdrag var att det skulle leda till fler jobb. Men det har inte fungerat och nu kommer kritiken från kanske lite oväntat håll i form av professor Magnus Henrekson. Intervju med Magnus Henrekson om jobbskatteavdragets effekter.

Borg verkar vara mer intresserad av Moderaternas förnyelse än av förnyelsen av svensk ekonomi. Med ett halvår kvar till valet börjar det bli dags att utvärdera alliansregeringens insatser. Borgs paradnummer är jobbskatteavdraget, nyligen utdömt av professor Magnus Henrekson, men finansministern drar sig för att avveckla värnskatten, som i praktiken är en skatt på högre utbildning, skriver Per T Ohlsson i en längre artikel.

Regeringens skattesänkningar på löneinkomster har lanserats som en strategi för att minska utanförskap och jobb. I själva verket är syftet med skattesänkningarna att bereda väg för lägre löner och för ett myrsteg för myrsteg allt mer privatfinansierat samhälle. Jobbargumentet höll så länge en god konjunktur levererade jobb, skriver Widar Andersson i en ledare där han kommenterar Magnus Henreksons uppmärksammad rapport om regeringens jobbstrategi.

I januari presenterade Sven-Olof Fridolfsson och Thomas Tangerås från Institutet för Näringslivsforskning Nordiska rådet sin undersökning, där de påpekar behovet av t ex större öppenhet av prisutvecklingen på den nordiska elbörsen Nord Pool, skriver Ann-Kristine Johansson (S) och Sinikka Bohlin (S), Riksdagsledamöter och ledamöter i Nordiska rådets svenska delegation, i en debattartikel.

Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning, konstaterar att jobbskatteavdraget inte har sänkt några arbetskostnader utan blivit en ren inkomstförstärkning för dem som har jobb, skriver Katrine Kielos i ledaren.

En politiskt enig utbildningsnämnd i Stockholm beslutade i höstas att avskaffa de upptagningsområden som tidigare legat till grund för antagningen till stadens grundskolor. I stället ska folk rangordna sina önskemål och eleverna ska i första hand ges tillträde till sina förstahandval. Systemet gynnar taktikval och dess konsekvenser är helt oförutsägbara för den enskilde. Familjer som inte taktikväljer utan verkligen anger sina sanna önskemål riskerar att drabbas hårt. Dessutom har många rektorer inte förstått hur systemet fungerar och om inte kaos ska utbryta till hösten bör beslutet rivas upp, skriver Jonas Vlachos, forskare vid IFN, i en kritisk debattartikel.

Eva-Lena Ahlqvist citerar Magnus Henrekson i en kritisk ledare om Svensk Handels vd:s agerande i avtalsrörelsen och kommentar om låglöneträsket i handeln: ”Värt att notera är också att extraknäckande ungdomar tjänar 200 kronor i timmen på söndagsjobb i handeln och snabbt kan få ihop 39 000 kronor skattefritt enligt den kritik som Magnus Henrekson har riktat mot jobbskatteavdraget".

Det är en rejäl salva mot regeringens så kallade jobbpolitik som avlossas av Magnus Henrekson, chef för Institutet för Näringslivsforskning: Jobbskatteavdraget har inte lett till ökad sysselsättning och inte minskat vare sig långtidsarbetslöshet eller ungdomsarbetslöshet. De eftersatta investeringarna i infrastruktur, inte minst kollektivtrafik, och omläggningen av fastighetsbeskattningen som ökat stelheterna på bostadsmarknaderna har dessutom försvårat sysselsättningstillväxten i de expansiva storstadsregionerna.

Nativiteten måste sjunka och de äldre bli fler. Om vi vill undvika konflikter om krympande naturresurser måste befolkningstillväxten, även i industrivärlden, begränsas. Diskussionen borde nu handla om hur vi på ett demokratiskt sätt kan genomföra reformer så att människor på frivillig väg väljer att skaffa så få barn som möjligt, skriver Magnus Henrekson, Cecilia Boldemann, Stig-Olof Holm och John Tempel på DN debatt.

Artikel om hur svenska exportföretagen ökar antalet anställda i Kina samtidigt som personalen i Sverige minskar och kopplingen däremellan; ”Andra bedömare är inte övertygade om att jobben flyttat till Kina: – Det är farligt att göra den kopplingen. I stället handlar det om två olika saker: att Kina blivit mer intressant för svensk produktion, samtidigt som det skett en allmän minskning av industrijobb i Sverige, säger Fredrik Sjöholm, professor och programchef vid Institutet för Näringslivsforskning.”

Den nordiska elbörsen Nord Pool bör kunna synas i sömmarna. Det vore naturligt att en sådan granskning möjliggörs i alla nordiska länder. Det menar docenten i nationalekonomi Thomas Tangerås som deltog i Nordiska rådets möte i Köpenhamn i slutet av januari.

Långt innan unionen blev av fanns ropande röster i öknen. Ekonomiprofessorn Assar Lindbeck var en. ”Problemet med Europa är att det råder låg rörlighet för arbetskraften. Det finns inte heller några transfereringssystem mellan länderna, annat än för bönder. Detta är ett starkt skäl att vara skeptisk till EMU, inte bara för Sveriges del utan för hela Europas. Jag tycker valutaunionen är ett högriskprojekt för Europa och jag skulle inte ha prioriterat detta projekt om jag hade tillfrågats”.
Så lät Assar Lindbeck i Ekonomisk Debatt 1997. Synd att ingen riktig potentat lyssnade ordentligt på honom, skriver Per Hansson i ledaren.
 

SvD har granskat några av argumenten för och emot RUT-avdraget, t.ex. att svartjobben i branschen försvinner. Men det finns inga siffror som visar att den svarta arbetsmarknaden kring hushållsnära tjänster minskat på grund av att rut-avdraget införts.
– Det ligger i sakens natur att man inte vet hur den svarta sektorn påverkas säger Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning. 

Maria Eriksson skriver om tjänstesektorn och IFN:s jubileumsbok IFN/IUI 1939-2009. Sju decennier av forskning om ett näringsliv i utveckling: ”2006 bytte Industriens Utredningsinstitut (IUI) ut sin symbol med ett par rykande industriskorstenar till en växande planta och fick namnet Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Bytet signalerade inte bara hur IUI hade förändrats, utan ännu mer den utveckling från industrination till tjänstesamhälle som Sverige genomgått i modern tid och som utgör fonden i jubileumsboken. Henrik Jordahl, ansvarig för IFNs forskningsprogram Tjänstesektorns ekonomi, som tillkom i och med namnbytet, skriver bland annat om hur Erik Dahmén, dåvarande chef för IUI, redan på 1950-talet påtalade servicenäringarnas ökade betydelse i högt utvecklade industriländer”.

Slutreplik i debatten om LAS och ungdomsarbetslösheten. Per Skedinger menar att gapet i skydd mellan fasta och tidsbegränsade anställningar i Sverige blivit för stort. Erfarenheterna från länder som följt en lika ensidig reformstrategi, med fortsatt starkt skydd för fast anställda, visar att antalet tidsbegränsat anställda ökat, men inte den totala sysselsättningen, och att det främst är ungdomar och invandrare som får stå för den ökade flexibiliteten. Detta talar, enligt Skedinger, för att det är hög tid att luckra upp skyddet för fasta anställningar.

Olle Schmidt, Europaparlamentariker (FP), och Carl B Hamilton, finanspolitisk talesman (FP), argumenterar för ett svenskt eurodeltagande; ”till exempel hävdar professorn i nationalekonomi Assar Lindbeck att de långsiktiga effektivitetsvinstema för Sverige av att gå med i eurosamarbetet väger tyngre än stabilitetsproblematiken”.

Den mer eller mindre uttalade kärnan i nationalekonomen Henreksons resonemang är att tillväxt och nya försörjningsmöjligheter uppstår där samhället kan utvecklas i samklang med krafterna i människors spontana samverkan. Där politisk handlingskraft sätts in för att motarbeta det spontana, där uppstår egentligen bara ett stillastående dödläge, skriver Per Dahl, politisk chefredaktör, i huvudledaren.

Under rubriken Håller regeringens jobbstrategi? presenterar chefen för Institutet för Näringslivsforskning tio fullmatade sidor om jobbskatteavdrag, socialförsäkringar, tjänstesamhälle, lönebildning, bostadsmarknad och infrastruktur. Med mera. Det klagas på att akademiker inte deltar i samhällsdebatten, men den kritiken drabbar då inte Henrekson. Hans uppsats är ett inlägg i minst ett halvdussin debatter, skriver PJ Anders Linder i en signerad ledare.

Regeringens jobbstrategi räcker inte. Jobbskatteavdraget beräknas ge 75 000 fler arbetstillfällen, när det saknas mellan 500 000 och 600 000 jobb. Betydligt bredare insatser behövs, anser professor Magnus Henrekson, chef vid Institutet för Näringslivsforskning.

Regleringen och hur vi valt att organisera vår arbetsmarknaden ger inget bra utgångsläge för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Och det blir inte bättre av att TCO framställer forskningen på ett snedvridet sätt, skriver Per Skedinger på Brännpunkt.

Magnus Henrekson argumenterar på DI Debatt för att det krävs mer än jobbskatteavdraget för att långsiktigt öka sysselsättningsgraden: ”Det krävs ett batteri av åtgärder för att skapa en tillväxt med bas i den inhemska tjänstesektorn... Det måste på så många sätt som möjligt göras mer attraktivt att starta, driva och expandera företag och eftersträva förvärvsinkomster istället för andra inkomster”

Artikel om Magnus Henreksons kritik av jobbskatteavdragets effekter på sysselsättningen: ”Henreksons slutsats är att jobbskatteavdraget inte har lett till lägre reservationslöner. Resultatet är att sysselsättningen har ökat hos fel grupper… Det är inte fler lågutbildade i yrkesverksam ålder som fått jobb, inte heller innan den ekonomiska krisen slog till 2009."

Helena Svaleryd intervjuas i ett inslag om hur partistödet ser ut i kommuner och landsting. I takt med at de politiska partierna tappar medlemmar, så får medlemsavgifter också allt mindre betydelse i förhållande till partistödet som ökat i flera kommuner.

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering kritiserar att det svenska jobbskatteavdraget aldrig har utvärderats, och ifrågasätter effekten i dagens krisläge. Konjunkturinstitutet gör detsamma. Och nu kommer Magnus Henrekson, IFN, och ifrågasätter hela regeringens jobbstrategi och inte minst jobbskatteavdraget i en uppsats i tidskriften Ekonomisk Debatt, skriver Göran Färm, Europaparlamentariker (S), på ledarsidan.

Enligt statistik från Eurostat har Sverige den fjärde högsta ungdomsarbetslösheten i EU. Per Skedinger, forskare på Institutet för Näringslivsforskning, anser att starkt anställningsskydd och höga minimilöner bidrar till den höga ungdomsarbetslösheten.
 

Finanskrisen betyder, at vi ser en global kamp om jobbene. Den kamp bør Danmark ruste sig til ved at synliggøre sig som investeringsland - også sammen med resten af Norden. Desuden skal vi gøre mere for at bekæmpe protektionisme internt i EU. Vi har alt at vinde, skriver Lars Oxelheim i en krönika i Berlinske Tidende.

Allt fler länder ändrar sin politik för att hindra eller stoppa utländska förvärv av inhemska företag. Sverige måste förena sig med andra frihandelsländer för att förhindra en ökande och förödande global protektionism, skriver professor Fredrik Sjöholm, på DI debatt.

President Bush främsta ekonomiska rådgivare, professor Edward Lazear, oroas över att USA spenderar för mycket pengar, skriver Olle Zachrison med anledning av det seminarium som IFN anordnade i samband med Lazears besök hos institutet.

Den nordiska elbörsen Nord Pool bör kunna synas i sömmarna. Det vore naturligt att en sådan granskning möjliggörs i alla nordiska länder. Det menar docenten i nationalekonomi Thomas Tangerås.

En myndighet bör under inga omständigheter tillåtas att bedriva näringsverksamhet, där den själv beviljar tillstånd eller bedriver tillsyn. Det skriver docent Henrik Jordahl i en ny rapport, som skrivits på uppdrag av Konkurrensverket.

Per Gudmundson skriver i en signerad ledare om en forskningsstudie som mätt de politiska preferenserna hos akademiker inom ett olika samhällsvetenskaper. Studien som publicerats i Finnish Economic Papers (2/2009) är gjord av IFN-forskaren Henrik Jordahl tillsammans med Niclas Berggren och Charlotta Stern.

Den nordiska elbörsen Nord Pool bör kunna synas i sömmarna. Det vore naturligt att en sådan granskning möjliggörs i alla nordiska länder. Det menar docenten i nationalekonomi Thomas Tangerås, skriver ERA, ledande branschtidning inom elmarknaden.

Håkan A Bengtsson kommenterar i sin ledare Daniel Waldenström kapitel i SNS konjunkturrådsrapport "Råd till en finansminister”.

Den amerikanske professorn Josh Lerner tilldelas det prestigefyllda svenska Global Award for Entrepreneurship Research 2010. Pristagaren passar på att ge en ordentlig känga åt världens regeringar.

Fem frågor till Josh Lerner, Harvardprofessor, som fått entreprenörskapsforskningens Nobelpris, Global Award for Entrepreneurship Research, på 1 miljon kronor av Tillväxtverket, Institutet för Näringslivsforskning och Entreprenörskapsforum.

Harvard-professorn Josh Lerner tycker att världens regeringar stöttat helt fel företag under krisen. Istället för att stötta nya, fräscha idéer har man pumpat in miljarder i ”hopplösa fall” som GM, menar pristagaren till ”entreprenörsforskningens Nobelpris”.

Den politiska kapplöpningen om jobben tillsammans med protektionism runt om i världen ställer nya krav på det nordiska samarbetet. Det som nu krävs är ett ökat samarbete mellan de nordiska regeringarna för att förhindra en utbredning av förtäckt protektionism i det godas namn, som medför att regionen marginaliseras i kampen om arbetstillfällena. Det menar Lars Oxelheim, professor i ekonomi i en debattartikel som publicerats i tidningar i flera av de nordiska länderna.

Den nordiske strømbørsen, Nord Pool, bør kunne gås etter i sømmene. Det er naturlig å legge til rette for en slik granskning i alle de nordiske landene, sier foreleser i nasjonaløkonomi, Thomas Tangerås etter Nordisk råds møte i København. Men staten kan ikke granske statseide Nord Pool, skriver Nordensnyheter.no.

David Cameron had the right idea with his airbrushed poster, according to researchers who have found that the public are more likely to vote for good looking politicians. Artikel om studie gjord av bland andra Henrik Jordahl.

Kalmar län, liksom många andra små regioner, har halkat efter under de senaste tjugo årens globalisering. Detta enligt Fredrik Sjöholm, som är programchef för Institutet för näringslivsforskning, som föreläste på Regionförbundets regiondagar 2010 idag.

Debattartikel som argumenterar mot Skatteverket och Skatterättsnämnden beslut om att el från vindkraftskooperativ ska uttagsbeskattas hänvisar till en rapport skriven av Thomas Tangerås, programchef för IFN: s forskningsprogram Elmarknadens ekonomi.

Thomas Tangerås diskuterar hur den nordiska elmarknaden fungerar.

Myrdalspriset utdelas varje år av Swedbank för bästa artikel under året i Nationalekonomiska Föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt. I juryn ingår professor Bertil Holmlund, professor Hans Wijkander, redaktör Gunnar Örn och chefekonom Cecilia Hermansson.