IFN i media

Vi har ett system i dag som är djupt orättvist. Elever med samma prestationer får olika betyg för att de går på olika skolor, säger Magnus Henrekson till Nyheter24. Henrekson ser en utveckling som har gått från att förmedla kunskap till att ge höga betyg.

Niklas Ekdal hänvisar till Magnus Henreksons opponering på Regerigens budget vid Nationalekonomiska föreningens senaste möte. ”De grupper som framför allt har ökat sitt knegande till följd av jobbskatteavdraget är, enligt Henrekson, studenter och pensionärer som fått kraftiga marginaleffekter. De verkligt arbetslösa är paradoxalt nog mindre flexibla, eftersom de riskerar bidragen med tillfälliga påhugg, och tvingas in i sökandet efter färdigpaketerade 38-timmar-i-veckan-jobb-mellan-nio-och-fem som blir allt sällsyntare i tjänstesamhället. ”

Efter 1930-talskrisen växte den svenska bilindustrin fram, ur 1970-talskrisen utvecklades den högteknologiska verkstadsindustrin. När konjunkturen vänder och optimismen kommer tillbaka den här gången blir tjänsteföretagen de nya snabbväxarna. Intervju med Fredrik Sjöholm, forskare och programchef för forskningsprogrammet Globaliseringen och företagen.

Kina är ett av världens mest ojämlika länder och missnöjet jäser bland de kineser som inte får ta del av landets nyfunna välstånd. Situationen kan lätt bli explosiv. Det skulle även drabba västvärlden som drar nytta av den kinesiska tillväxten, skriver forskarna Fredrik Sjöholm och Johanna Rickne i en debattartikel på Brännpunkt.

Ungdomsarbetslösheten ökar mer i Sverige än i övriga EU-länder enligt färsk statistik från EU. Det beror på att det är lätt och billigt att säga upp unga här menar docent Per Skedinger från IFN.

Socialtjänsten i Stockholm får nu i uppdrag att alltid pröva om andra utför tjänsterna bättre. Den offentliga kärnkompetensen blir att stå för utvärdering och kvalitetskontroll, skriver Stockholms socialborgarråd Ulf Kristersson (M) på DI Debatt. Kristersson skriver även att ”Valfrihet inom offentligt finansierade tjänster kräver strama regelverk. Magnus Henrekson vid Institutet för Näringslivsforskning visar att det är oacceptabelt att skolor som själva sätter sina betyg kan generera större skolpeng utan seriös kontroll av att det går rätt till.”

Regeringens jobbskatteavdrag har beskyllts för många saker. För att vara slöseri och ge mest åt dem med höga inkomster. För att missgynna stora grupper och öka klyftorna i samhället. Det var därför intressant att ta del av ekonomiprofessor Magnus Henreksons resonemang igår, skriver Tobias Lindberg i en signerad ledarartikel.

Regeringens jobbskatteavdrag ska få folk att jobba mer. Men risken är att det blir motsatt effekt, att många väljer att jobba mindre istället. Det fjärde steget i jobbskatteavdraget är felkonstruerat, menar Magnus Henrekson, vd på Institutet för Näringslivsforskning.

Om Anders Borgs presentation av budgeten på Nationalekonomiska föreningens möte där Magnus Henrekson, vd för IFN, var opponent.

Tjänster är betydligt viktigare för Sveriges ekonomi än vad statistiken visar, enligt en ny rapport från Institutet för Näringslivsforskning. Att utgå från SCB:s tillväxtmått kan liknas vid att segla till havs med ett sjökort från 30-talet, skriver forskarna Harald Edquist och Henrik Jordahl som varnar för att stödåtgärder till industrin ges på felaktig grund i en debattartikel på Brännpunkt.

Statliga garantier har gjort ägare till finansiella företag alltför riskbenägna. Så länge de inte kan gå i konkurs hjälper det inte med att sätta tak för bonusar, skriver Helena Svaleryd, IFN, på DI Debatt.

Intervju med Daniel Waldenström inför EU-ländernas enade front för att försöka driva igenom hårda regleringar för bankbonusar vid G20-mötet i Pittsburgh nästa vecka.

Belöningar: Banknestorn tror på människor, inte bonusar. Rikard Westerberg har intervjuat Jan Wallander och hänvisar till Daniel Waldenströms forskning.

Är det värsta krisen över eller har vi mer framför oss? Den frågan delar inte bara analytikerkåren. Även de akademiskt skolade nationalekonomerna är oense."Man ska vara väldigt försiktig och inte alls säga att problemen är över", säger Magnus Henrekson professor vid Institutet för Näringslivsforskning.

"Jobbskatteavdraget till trots är inkomstskatten och arbetsgivaravgiften fortfarande anpassade efter industriföretag och industriarbetare. Sänkt skatt på arbete skulle lindra lågkonjunkturen genom att ge tjänsteföretagen bättre möjligheter att växa och investera". Detta skriver Henrik Jordahl och Roger Svensson i en debattartikel i Dagens Industri.

Krönika som hänvisar till både Daniel Waldenströms artikel i Ekonomisk debatt (nr5, 2009) om bonusar och Magnus Henrekson och Jonas Vlachos debattinlägg på DN om betygsinflationen i gymnasieskolan.

I sju decennier har IUI, det vill säga dagens IFN, varit en respekterad forskningsinstitution som analyserat problem av vikt för det svenska näringslivet. Genom decennierna har hundratals svenska nationalekonomer skolats. Flera av dem har sedan blivit inflytelserika professorer eller ledande samhällsprofiler, som Jan Wallander, Bengt Rydén och Lars Wohlin” skriver Peter Wolodarski i en signerad ledare om Anders Borgs stabs akademiska kompetens.

PJ Anders Linder hänvisar till Per Skedinger och hans slutsats i forskningsgenomgången Effekter av anställningsskydd (SNS, 2008) i en signerad ledare. ”Enligt Skedinger är det dessutom tydligt att ett starkt anställningsskydd minskar dynamiken i ekonomin, vilket rimligen betyder att utvecklingskraften försvagas”.

Debattartikel, signerad Pär Gustafsson (ordf.) och Patrick Krassén (vice ordf.), Liberala studenter, som hänvisar till Magnus Henreksons (DN Debatt 11/1) kritik kring att Las inte längre uppfyller sitt ursprungliga syfte om att skydda anställningstryggheten.

Forskarna Magnus Henrekson och Jonas Vlachos väckte nyligen liv i debatten om betygsinflation genom att i en debattartikel i DN konstatera att andelen elever som gick ut gymnasiet med 20,0 i slutbetyg ökade 28 gånger mellan åren 1997 och 2007. Det rör sig fortfarande om ett litet antal elever, men forskarna talar om inflation och pekar på stora skillnader mellan skolor.

Sydsvenskan rapporterar att 19-årige Isak Sarac har gått ut gymnasiet med högsta betyg i alla ämnen. Vad är så speciellt med det, kan man undra. Magnus Henrekson och Jonas Vlachos visade ju nyligen (DN 17/8) att andelen elever med idel MVG har ökat 28 gånger på tio år.

En växande kinesisk ekonomi är den bästa garanten för en återgång till ökad miljöhänsyn i den kinesiska inrikespolitiken. Motverka de protektionistiska strömningar som gör sig gällande inom EU och underlätta på så sätt kinesisk export och tillväxt, skriver Johanna Rickne, doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Fredrik Sjöholm som är chef för forskningsprogrammet "Globaliseringen och företagen" vid IFN och professor i internationell ekonomi vid Örebro universitet.

Ledare som hänvisar och argumenterar utifrån Henrik Jordahls forskning kring statligt och privat ägande.

Ekonomen Per Skedinger, på det oberoende Institutet för Näringslivsforskning, har forskat kring lägstalönerna i Europa och Sverige. Han ser ett tydligt mönster i vilka grupper som påverkas av lönegolvet på arbetsmarknaden.

Forskarna Magnus Henrekson och Jonas Vlachos vid Institutet för Näringslivsforskning varnade nyligen i en debattartikel för hur andelen elever som går ut med högsta betyg i alla ämnen – 20.0 – var 28 gånger större 2007 än tio år tidigare.

På debattplats i Dagens Nyheter på måndagen skrev professor Magnus Henrekson och fil dr Jonas Vlachos vid Institutet för Näringslivsforskning om hur andelen elever som går ut med högsta betyg i alla ämnen – 20.0 – var 28 gånger större 2007 än 1997.

Institutet för Näringslivsforskning uppger att mellan åren 1997 och 2007 ökade andelen examinerade gymnasieelever med MVG i alla ämnen med 170 procent.

Under rubriken ”Konkurrens om elever ger orättvisa gymnasiebetyg” (DN Debatt 17/8) slår forskarna professor Magnus Henreksson och fil. dr Jonas Vlachos, verksamma vid Institutet för Näringslivsforskning, larm om inflation i höga gymnasiebetyg.

"Den stora orättvisan handlar inte om betygsinflation utan om utbildningskvalitet. Köps mer likvärdiga betyg till priset av enkelspårighet och centralstyrning blir alla förlorare". På ledarsidan följer Dagens Nyheter upp gårdagens debattartikel av Magnus Henrekson och Jonas Vlachos.

"Gymnasiebetygen skenar. Allt talar för att skolor konkurrerar om elever med höga betyg. Men betygsinflationen måste stoppas, annars riskeras tilltron till skolan". Detta skriver Svenska Dagbladet på ledarsidan angående en debattartikel signerad Magnus Henrekson och Jonas Vlachos.

Allt fler elever går ut gymnasiet med högsta betyg, trots att elevernas resultat inte ökar i en internationell jämförelse. Magnus Henrekson intervjuas i ett nyhetsinslag.

Betyder höga gymnasiebetyg samma sak överallt, eller är vissa skolor generösare för att kunna locka fler elever? Det är kanske dags att erkänna att vi inte längre har ett system med jämförbara avgångsbetyg, skriver Magnus Henrekson och Jonas Vlachos från Institutet för Näringslivsforskning på DN Debatt.

Artikel om att Helena Svaleryd, fil dr och forskare vid IFN, föreslås som en av två nya ledamöter i Finanspolitiska rådet.

Att uppnå energieffektivisering och en övergång till förnybar energi med en djungel av styrmedel och subventioner till hushållen – som regeringen försöker göra – är fel väg att gå. En enklare och billigare lösning är att höja momsen på el, fossila bränslen och fjärrvärme. Hushållens investeringsbeslut placeras då där de hör hemma: vid köksbordet och inte vid ett konferensbord i Rosenbad, skriver forskarna Sven-Olof Fridolfsson och Thomas P Tangerås vid Institutet för Näringslivsforskning.

Cecilia Aronsson ger varje dag VA:s syn på näringslivets viktigaste händelser. Denna gång handlar det om studien om bonusprogrammens nytta, skriven av Joakim Bång och Daniel Waldenström vid Handelshögskolan och Institutet för Näringslivsforskning.

Hanne Kjöller kommenterar Folkpartiets ekonomisk-politiska seminarium i Visby.

Statligt ägda företag blir i genomsnitt mer lönsamma och effektiva när de privatiseras, enligt en rapport skriven av docent Henrik Jordahl på Institutet för Näringslivsforskning på uppdrag av näringsdepartementet.

Fler lärlingar ska knäcka Sveriges notoriskt höga ungdomsarbetslöshet, hoppades Jan Björklund vid partiets ekonomisk-politiska seminarium i Visby där professor Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning, medverkade.

Den amerikanska centralbanken Federal Reserve, FED, beslutade nyligen att behålla styrräntan på rekordlåg nivå. Förhoppningen är att den låga räntan ska stimulera ekonomin, men frågan är om räntan kan vara för låg, trots att det är lågkonjunktur? Samtal med Magnus Alvesson, ekonom på Swedbank och Daniel Waldenström, docent i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning.

Forskarna är inte eniga om en fet bonuscheck till vd är bra eller dålig. Risken är att bonus leder kortsiktiga beslut för att driva upp vinsten. Samtidigt är företag med hög bonus mer vinstrika.

Politikerna måste göra genomgripande förändringar för att minska ungdomsarbetslösheten, skriver Urban Bäckström, Svenskt Näringsliv och Anna-Stina Nordmark Nilsson, Företagarna, på Di Debatt. Artikeln hänvisar till Per Skedingers rapport till Globaliseringsrådet.

Trots insikter om vilka reformer som behövs för att avhjälpa den rekordhöga ungdomsarbetslösheten avstår regeringen från att handla skriver Johnny Munkhammar (M), Maria Rankka, Timbro och Niklas Wykman, MUF på DI Debatt. Artikel hänvisar till forskning från både Assar Lindbeck och Per Skedinger, forskare vid IFN.

Kvaliteten i svenska skolsystemet räcker inte. Det behövs striktare kunskapskontroll, både i kommunala skolor och friskolor. Annars får Sverige svårt att klara global konkurrens, säger professor Magnus Henrekson vid Institutet för Näringslivsforskning.

Den signerade ledaren kommenterar och lyfter fram slutrapporten från Globaliseringsrådets kansli och författarna däribland Helena Svaleryd, fil dr och forskare på IFN.

Riksbankens expansiva penningpolitik kan sluta i en rejäl baksmälla. Ingen centralbank har erfarenhet av att hålla så låga räntenivåer som dagens. Det är som att flyga med en pilot som har läst teorin, men inte tagit några flygtimmar, skriver Roger Svensson, docent i nationalekonomi.

Turordningsreglerna i las måste avskaffas. Nya arbetsmarknadslagar som premierar kompetens framför anställningsår, återinförd fastighetsskatt, enhetlig moms, slopad värnskatt, avgifter på högre utbildning, höjd ersättning från a-kassan. Det är några av huvudförslagen i slutrapporten från statens globaliseringsråd. Rapporten sammanfattas i en debattartikel skriven av fil dr Helena Svaleryd, forskare på IFN, med flera.

En företagsbaserad tillväxt har de bästa förutsättningarna att lyfta sysselsättningen och därmed häva en kommande sysselsättningskris, skriver entreprenörskapssforskarna Pontus Braunerhjelm och Magnus Henrekson.

"Kina är världens största marknad för personbilar och har extremt hög tillväxt. Att få bättre tillgång till den kinesiska marknaden än andra ickekinesiska konkurrenter vore en stor fördel för Saab och för övriga delar av svensk bilindustri." skriver Anders Åkerman i en debattartikel.

Kan man förutspå hur enskilda individer eller hela samhällen kommer att agera ekonomiskt? Till exempel om miljonbonusar gör toppchefer mer lojala mot de företag som anställt dom? Det är frågor som ställs i vetandets värld där bland andra Daniel Waldenström från IFN deltar.

Att vara smart kan leda långt i yrkeslivet. Men rätt personlighet kan leda ännu längre, enligt en ny studie. Det är forskarna Erik Lindqvist och Roine Vestman vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och New York University som jämfört svenska mäns resultat vid mönstringen med senare yrkeskarriär.