IFN i media

I en op-ed på Svenska Dagbladets ledarsida skriver Henrik Jordahl, IFN, om "att svenska väljare litar på vallöften, i alla fall när det gäller löften att fylla deras plånböcker". Forskarna har studerat vad som hände när Socialdemokraterna 1994 föreslog besparingar i stödet till småbarnsfamiljer men i valrörelsen 1998 gjorde helt om och lanserade maxtaxa i förskolan. Resultatet är "ett tydligt mönster av framåtblickande plånboksröstning".

Mårten Blix, gästforskare på IFN intervjuas i Dimension/DI om digitaliseringens effekter på samhället. ”Hur samhällsekonomin påverkas av digitaliseringen avgörs av hur politiker och makthavare väljer att agera” säger Blix.

Tobias Lindberg skriver på ledarsidan i Helsingborgs Dagblad om den ökande kostnaderna i samband med den flyktingström som Sverige nu upplever. "Det är svårt att se hur det skulle skada att höja utgiftstaket något och låna lite till." Lindberg hänvisar till vad Lars Calmfors, IFN, skrivit i DN  om att  kan regeringen också tänkas "fuska" genom att betala ut en del av nästa års anslag redan i år. "Lite välvilligt skulle det i så fall kunna ses som en budgetteknisk vit lögn för att värna en gammal sanning."

När Jan Björklund blev utbildningsminister valde han att behålla de kritiserade kursbetygen. Nu har partiet ändrat sig, skriver Dagens Arena som intervjuat Jonas Vlachos, Stockholms universitet och som är affilierad till IFN. Valchos förklarar att har en elev varit svag i början och sedan lär sig, kommer han eller hon alltid ha med sig det svaga betyget ...De tidiga kursbetygen speglar kunskaperna en elev har med sig in i skolan snarare än ut."

"I oktober, bara två dagar efter att Dells ledning tog bolaget från börsen, informerade företaget om en av de största teknikförvärven någonsin" skriver NYT. Tidningen hänvisar till forskning av bland andra Alexander Ljungqvist som är affilierad till IFN (även intervju med Ljungqvist). I studien sägs att företag undviker aktiemarknaden för att slippa det kortsiktiga tryck som en börsnotering innebär. Anledningen är att kortsiktigheten kan undergräva företagens resultat på längre sikt.

Alexander Ljunqvist, New York University och affilierad till IFN, är med författare till en studie om att företagsledare allt oftare ser en börsintroduktion som ett hinder och därför väljer att hålla företag i privat ägo. Ljungqvist intervjuas i New York Times och förklarar att den ständigt ökande regelbördan är en av anledningarna till detta.

Debattören Göran Greider skriver ETC om kiostnaderna för det svenska flyktingmottagandet. I sin argumentation hänvisar han till att "till och med en mainstreamekonom som Lars Calmfors [IFN] går ut och säger det klart och tydligt: ”Man borde bryta igenom utgiftstaket och acceptera lite större underskott.”

Om den svenska skolans fall och möjligheter att åter bli en kunskapsskola skriver Gabriel Heller Sahlgren, som är affilierad till IFN. Han skriver "de arbetsmetoder som progressivismen betonar, och som spreds som en löpeld i svenska skolor framförallt från och med mitten på 1990-talet, kan vara kraftigt negativa för resultaten i kunskapsbaserade prov. Dessa metodförändringar framstår som den enda utbildningspolitiska förklaringen till kunskapsförfallet som både finner stöd i forskningen och är plausibel givet tidslinjen för raset."

"De ökande hyrorna kan nu kopplas direkt till Alan Kellys försök att införa hyresreglering" skriver Irish Independent. Tidningen skriver att "historien är densamma överallt där hyresreglering har prövats" och hänvisar till ett uttalande av Assar Lind[beck] som sagt att hyreskontroll är den mest effektiva metoden att förstöra en stad, bombning undantaget".

Lars Calmfors, IFN, skriver i en krönika på ledarsidan i DN att "regeringen kan frestas att använda årets outnyttjade budgeteringsmarginal för flyktingkostnader som egentligen hänför sig till nästa år. Men det är bättre att höja taket än att kringgå det".

Varför vill inte Magdalena Andersson höja utgiftstaken, när kostnaderna för migrationen rusar i höjden, undrar krönikören Göran Eriksson.I detta sammanhang nämner Eriksson Lars Calmfors, IFN, som har "argumenterat för att utgiftstaket kan behöva höjas, och att det borde införas en undantagsklausul i budgetlagen med innebörden att taken får överskridas i extraordinära situationer".

I en text om kostnaderna för den svenska flyktingmottagningern, från nyhetsbyrån Bloombergs, refererar Herald Democrat till Lars Calmfors, IFN, som sagt att "det är bättre att höja taket än att kringgå det".

Om tiggeri skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, i Arena. "Grundfrågan är vilket stöd vi är beredda att ge via skattsedeln till människor som inte kan försörja sig och som inte är svenska medborgare, men som likväl befinner sig i landet för att tigga och leta arbete." Bergh skriver att en minimistandard "är en idé som många finner tilltalande ... Kanske enas vi i ett första skede om att tillgång till vatten, bajamajor och någonstans att tälta är vad det offentliga erbjuder alla i Sverige, oavsett hur aktivt man söker arbete".

"Vi har nu ett unikt tillfälle att låna till stora investeringar i infrastruktur" skriver Nils-Eric Sandberg i en ledare. Han skriver att så blir det kanske. "En förklaring ligger i den extremt generösa bidragsgivningen, en annan i den fackliga löneregleringen som utestänger flyktingarna från arbete. Andreas Bergh ... [IFN] har visat i en översikt att av 30 industriländer ligger Sverige på 29:e plats vad gäller arbetslöshet bland invandrare."

Skolledaren har intervjuat Gabriel Heller Sahlgren som är affilierad till IFN. Han förklarar att "fler elever med utländsk bakgrund förklarar de försämrade svenska Pisa-resultaten". Men han resonerar även om det finns andra förklaringar – den svenska skolkulturen till exempel.

ETC skriver att ett flertal sakkunniga ser flyktingsituationen "som en fantastisk möjlighet". Tidningen hänvisar till Jonas Vlachos, som är affilierad till IFN: "... att kriserna mycket väl skulle kunna lösas ... genom att Europeiska Centralbanken (SCB) finansierade de initiala flyktingkostnaderna genom gratislån i proportion till olika länders mottagande."

"Tunga namn inom den akademiska världen tycker att politikerna borde se över hela skattefrågan inom bostadssektorn och inte låsa sig vid ränteavdragen. Framför allt är det bättre att återinföra fastighetsskatten i stället för att göra det dyrare att låna pengar, tycker Lars Calmfors" enligt SR.

Recensionstidskriften Respons skriver om boken Välfärdsgapet – EU:s sociala utmaning, Europaperspektiv 2015. En av bokens redaktörer är Lars Oxelheim som är affilierad till IFN. "Boken är ett mycket värdefullt tillskott till litteraturen på området"  skriver Repons.

"Rejält irriterande" skriver Anne-Marie Lindgren i en ledare om att rut-avdraget ska utvidgas inom ramen för  flyktingöverenskommelsen mellan blocken. Lindgren anser samtidigt att man måste kunna diskutera "nya sanningar": "... som en tanke från ekonomen Jonas Vlachos [affilierad IFN] att EU ska finansiera flyktingkrisen med sedelpressarna. Normalt är det inget att rekommendera, men dagens drastiskt annorlunda situation kanske innebär att gamla sanningar inte längre håller."

I en intervju med finansminister Magdalena Andersson undrar SvD Näringsliv: varför inte bara höja utgiftstaket? Tidningen hänvisar till att "både Vänsterpartiet och Lars Calmfors [ifn], tidigare ordförande för regeringens finanspolitiska råd, ville under onsdagen riva upp taket".

Läget för Sverige är så ansträngt att statens utgiftstak behöver höjas och större underskott accepteras. Det förklarar Lars Calmfors, IFN, för Dagens Industri. Han varnar för konsekvenserna om ansvaret för de ökade migrationskostnaderna stjälps över på kommunerna.

Antalet anställda inom svenska teknikföretag i Sverige minskar. DI skriver att "ekonomer varnar nu för att regeringens arbetslöshetsmål blir svårt att nå". Tidningen har talat med Lars Calmfors, IFN: "Klart att det är negativt för svensk sysselsättning och det är negativt för regeringens arbetslöshetsmål om storföretagen finner det mer lönsamt att expandera utomlands än i Sverige”.

När kostnaderna för en anställning av en person över 65 år ökar, får färre över 65 år jobb, skriver Dalarnas Tidningar och hänvisar till uttalanden av Lars Calmfors, IFN. "Finansminister Magdalena Andersson (S), med en ekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm, torde inte heller hon ha problem att se dessa samband. Men hon har trots detta valt att införa en särskild löneskatt för äldre" skriver tidningen i en ledare.

Skolverket är en av de aktörer som drivit tesen om att kamrateffekter är viktiga för lågpresterande elever, skriver Anna Sandström på SvD:s lerdarsida. Hon fortsätter: "Men nu har verkligheten kommit ikapp Skolverket. Forskaren Gabriel Heller Sahlgren [affilierad till IFN] konstaterar i sin senaste publikation ... att skolvalet har ökat kvaliteten i skolan utan att ha effekter på likvärdigheten."

Maria Borelius skriver i en krönika i Dagens Industri att en Lindbeckkommission om immigration och integration bör tillsättas, för att slippa "den politiska kohandeln". Hon föreslår att ”arbetet [ska] ledas av en ekonom med integritet och kreativitet. En Klas Eklund eller en Magnus Henrekson som får plocka sitt dreamteam …”

Det fria skolvalet har anklagats för att bidra till ökad segregation när vissa skolor väljs framför andra, skriver Alice Teodorescu i en ledare i GP. Hon citerar Gabriel Heller Sahlgren, som är affilierad till IFN: ""Även om skolvalet har ökat skolsegregationen, vilket inte är helt säkert, finner forskningen att skolvalet och konkurrensen har ökat kvaliteten i skolan totalt sett utan att ha negativa effekter på likvärdigheten."

Ingenjören reder ut hur åsikterna går isär om New Public Management i högskolan. Författaren citerar en ledare Ekonomisk debatt #6/2015 med rubriken "Till försvar för New Public Management".  Författare är Fredrik Andersson, rektor vid Ekonomihögskolan i Lund och affilierad till IFN.

Daniel Rubenson, Ryerson University och affilierad till IFN, skriver tillsammans med två kollegor ett inlägg om det kandensiska valet  i Washington Posts blogg The Monkey Cage. "Många i media misstolkade opinionsundersökningarna och vilseledde sin publik. Detsamma kan hända i USA ... i synnerhet vad gäller Donald J. Trump" skriver Rubenson med flera. De pekar på att media dels lägger alltför stor vikt vid undersökningar som gjorts flera veckor innan ett val trots att väljarnab estämmer sig i sista minuten, dels misslyckas att uppskatta "strategisk röstning".

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i Kommunalarbetaren. Han är bekymrad över att LO-förbundens samordning brutit samman. "Det finns en risk att man tappar kontrollen över de samlade löneökningarna" förklarar han.

Dagens Samhälle hänvisar i "Debattsvepet" till en artikel av Martin Ljunge, IFN, om handel med flyktingkvoter som publiceras på Brännpunkt i Svenska Dagbladet.

Martin Ljunge, IFN, skriver på Brännpunkt om möjligheten att kunna hjälpa så många flyktingar som möjligt genom att införa handel med flyktingkvoter. "Med handlingsbara kvoter kan flyktingar tas emot där den samhälleliga kostnaden är lägst. Med kvoter som kan bytas uppnås även ett självbestämmande som inte tillåts med tvingande kvoter."

I en ledare skriver Skaraborgs Allehanda med flera om rapporten ”Ett politiskt villospår” (Timbro) som författat av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN. Han har gått igenom forskningen kring så kallade kamrateffekter. "Slutsatsen är entydig: Forskningen ger inte stöd för Fridolins och Ekströms åsikt [som gått till  angrepp mot skolvalet].

Valdeltagandet i det just avslutade kanadensiska valet var det hösta sedan 1993 – 68,5 procent. Daniel Rubenson, affilierad till IFN, kommenterar: "Det var en intressant kampan. Många observatörer trodde att människor skulle ha tröttnat efter många veckors kampanj, men så var inte fallet."

Skolvärlden skriver om en rapport författad av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, och publicerad av Timbro. Frågan är om det fria skolvalet  försämrar elevernas resultat. "Det finns en rad negativa effekter av det fria skolvalet som samtliga måste diskuteras", kommenterar skoldebattören Per Kornhall i tidningen.

"Det finns inget forskningsstöd för att resultaten i den svenska skolan försämras för att elever har möjlighet att byta skola" skriver Johan Ingerö, Timbro, på DN Debatt. Han stödjer sig på forskningsrapportne "Ett skolpolitiskt villospår - Kamrateffekter och utbildningspolitiska implikationer för Sverige" som Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, författat.

I SvD Näringsliv skriverAndreas Cervenka skriver att "Riksbankens experiment med minusränta riskerar att bli lika effektivt för att få upp inflationen på lång sikt som att värma rymden med ett tomtebloss". Han hänvisar till en debattartikel av Mårten Blix, gästforskare på IFN, och Magnus Henrekson, IFN.

Johanna Möllerström, som är verksam i USA och affilierad till IFN, skriver på ledarsidan i SvD att "ur ett ekonomiskt perspektiv har öppnare gränser i princip bara positiva konsekvenser för världens fattiga". Möllerström citerar Dani Rodik, Harvard University, kommer fram till att en exempelvis en svensk Sverige bryr sig mer än fem gånger så mycket om andra människor i Sverige, jämfört med människor i till exempel Syrien.

I en krönika på ledarsidan i DN skriver Lars Calmfors, IFN, om den kritik som genom åren riktats mot Nobelpriset i ekonomi. Han välkomnar "att ekonomipriset gradvis vidgats så att också närliggande insatser i statistik, ekonomisk historia, statskunskap och psykologi belönats". Samtidigt förklarar Calmfors att nu när priset finns och fungerar bra "är det svårt att se några goda skäl att lägga ner priset".

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, "myntade för sju år sedan begreppet flygplatsbok" förklarar Håkan Tribell i en artikel om boken No Ordinary Disruption, som han menar är en på många sätt typisk flygplatsbok. Andreas Bergh har förklarat att en flygplatsbok bl.a. har en bra titel och en lång undertitel som ofta sammanfattar hela boken samt att boken vid närmare granskning ofta bygga på en antingen trivial eller felaktig tes.

The Local har översatt Mårten Blix debattartikel i Dagens Nyheter om automatiseringen i arbetslivet. Mårten Blix är gästforskare på IFN.

SVT:s Livekollen har "inte funnit någon forskning som talar för eller emot påståendet att flyktingar stannar kvar i lägren i krigets närområden om man förbättrar villkoren där", skriver SVT Nyheter. Forskning från IFN, av Andreas Bergh och Therese Nilsson, är en av de källor som anges.

På lång sikt kommer den teknologiska utvecklingen att leda till högre välstånd, men vägen dit kan bli stökig, skriver Mårten Blix, gästforskare på IFN, på DN Debatt. Han föreslår fyra åtgärder för att minska nackdelarna med den nya teknologin. Ett av dessa är minska kostnader för att anställa genom att sänka skatten på (mänskligt) arbete.

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i en krönika på SvD ledarsida om problemet med att hemlösa olovandes bor på privata ägor och inte avhyses därifrån. Han anger ett antal alternativa löningar men förklarar att "inga av handlingsalternativen är lättsmälta. Men de flesta är bättre än att låta äganderätten urholkas".

Förtidsröstningen fungerar inte som den ska inför valet den 19 oktober, meddelar kanadensiska CBC News. En av de som intervjuas är Daniel Rubenson som är affilierad till IFN. Rubenson förklarar bland annat att om någon redan före valdagen ses som klar vinnare så lockas färre väljare att rösta på valdagen.

Vem får årets ekonomipris till Alfred Nobels minne, undrar DN i en nyhetsartikel. "I förhandsspekulationerna talas det om britten Richard Blundell eller amerikanerna John List och Charles Manski. Men även svenske Assar Lindbeck [IFN och Stockholms universitet] tillhör de som nämns."

Riksbanken borde erkänna att inflationen mätt med KPI har blivit ett för torftigt mått på prisimpulser i ekonomin, skriver Magnus Henrekson, IFN, och Mårten Blix, gästforskare IFN, i ett inlägg på Brännpunkt. De menar att det vore ett misstag att inte börja höja räntan.

Väljarundersökningar visar att Tories har blivit det ledande partiet för invandrare, skriver Peter Loewen och Daniel Rubenson (affilierad till IFN). De har genomfört en opinionsundersökning som visar att även nya kanadensare har en negativ inställning till niqab – en viktigt valfråga i Kanada som går till val den 19 oktober.

Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, skriver i en krönika att "oavsett om det gäller flyktingmottagning eller andra tjänster så finns det för och nackdelar med konkurrensutsättning och privatisering". Vlachos förklarar "att klaga på att familjer och företag agerar i vad de uppfattar vara sitt eget intresse är inte politik. Det är bara gnäll!"

I ett inlägg i nättidningen Skola & samhälle skriver German Bender. TCO, att det "behövs exempelvis satsningar på lärarlöner och kompetensutveckling som redan inletts, men också åtgärder för att tydligare koppla resurser (såväl statliga som kommunala) till elevers och skolors behov och för att minska de negativa effekterna av skolvalet och skolpengen". Bender hänvisar i detta sammanhang till Jonas Vlachos, affilierad till IFN.

I en analys skriver DI om att "Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport sätter fingret på en öm punkt i den svenska ekonomin inför avtalsrörelsen 2016". Krönikören skriver också om Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet: "... Lindbeck var en av dem som under 1980-talet förklarade att 'insiders', det vill säga de med jobb, har en starkare förhandlingsposition än 'outsiders', de som står utanför arbetsmarknaden."