IFN i media

Magnus Henrekson, IFN, skriver i tidskriften Axess om att "föråldrade metoder gör att vi underskattar innovationsförmågan och inkomstökningarna i ekonomin". Han är kritisk till flera av de slutsatser Nobelpristagaren i ekonomi Edmund Phelps drar om dagens samhälle, bl.a. hans historiebeskrivning.

Henrekson slår fast att "egentligen är förutsättningarna bättre än någonsin för människor i väst att skapa sig ett gott liv, oavsett om man är en person som hela tiden söker förändring och utmaningar eller vill hitta sin mening på andra sätt. En förutsättning är dock att vi gör upp med de föreställningar som predikar misstänksamhet mot allt som andas vilja och passion för att själv och utan pekpinnar från överheten sätter det allmänna bästa framför det egna jaget"..

Vem vinner årets Ekonomipris till Alfred Nobels minne, undrar SvD Näringsliv. Tidningen intervjuar bland andra Daniel Waldenström, Uppsala universitet och affilierad till IFN. Han förklarar att Charles F. Manski är den mest troliga att vinna av Charles F. Manski, Richard Blundell och John A. List, som alla är på tapeten. Waldenström hoppas dock att britten Anthony Atkinson ska vinna för hans forskning om inkomstfördelning. SvD anger fem heta namn för priset. Ett av dessa är Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet.

I ett debattinlägg skriver Thomas Bushby, att "bruna nyanser syns alltmer även i den svenska skoldebatten". Som ett exempel på detta nämner han DN debatt den 29 juli som publicerade en artikel av Gabriel Heller Sahlgren, som är affilierad till IFN.

I en debattartikel i SvD skriver bland andra Cecilia Hermansson, forskare KTH och senior ekonom Swedbank, om att "Industrins ekonomiska råd  pekar på vikten av att behålla industrilönerna som norm för andra sektorers löner". Lars Calmfors, IFN och ordförande för Arbetsmarknadsekonomiska rådet, citeras: "... att högre löneökningstakt skulle driva upp inflationen snabbare, vilket skulle sänka realräntan med bibehållen nominell räntenivå".

I en artikel skriver Skolvärlden om att "ett av statens recept mot svenska skolans fallande resultat och minskade likvärdighet är riktade statsbidrag. Men SKL är kritisk mot bidragsformen". I detta sammanhang citeras Jonas Vlachos, affillierad till IFN, som i en tidigare intervju förklarat att det inte finns några garantier "för att kommunerna använder pengarna till ändamålet".

Skatteverket har trappat upp jakten på skatteflyktingar, skriver ETC. Tidningen citerar Daniel Waldenström, Uppsala universitet och affilierad till IFN: "Nationalekonomen Daniel Waldenström har försökt uppskatta hur mycket kapital svenskarna gömt undan. Enligt den ena metoden handlar det om 468 miljarder kronor, enligt den andra 1 295 miljarder."

Hufvudstadsbladet skriver om Gabriel Heller Sahlgren, som är affilierad till IFN. Tidningen förklarar att det enligt Heller Sahlgren "finns inga forskningsresultat för varför Finland fick så goda resultat i de första Pisa-jämförelserna". Han säger att skolresultaten är beroende av "sociokulturella faktorer samt Finlands snabba samhällsutveckling under efterkrigstiden. Den djupa recessionen på 1990-talet hade också en betydelse ..."

Gabriel Heller Sahlgren presenterade sin forskning om den finska skolan hos tankesmedjan Magma i Helsingfors. Finsk tv fanns på plats och sände samma dag ett nyhetsinslag med intervju. Heller Sahlgren förklarar att pedagogiken i finska skolor blivit mindre traditionell och att forskningen visar att detta innebär sämre resultat i t ex Pisa-tester.

YLE skrivet att det "kanske behövs en outsider för att se på orsakerna bakom Finlands ras i Pisa-rankning. Så resonerade Magma när tankesmedjan bjöd in forskaren Gabriel Heller Sahlgren", som är affilierad till IFN. Heller Sahlgren intervjuas och YLE skriver: "Enligt Sahlgren har en del av metoderna från 1990-talet som går ut på elevcentrerat arbete visat sig leda till katastrofalt resultat. 'De metoderna börjar få fotfäste och då sjunker resultaten'."

I en ledare som publiceras i HelaGotland, Nya Kristinehamnsposten och Enköpings-Posten utgår skribenten från forskning av Martin Ljunge, IFN: "Om människor i ett land litar på varandra så leder det till mer välstånd, ...Det verkar rimligt ..." Skribenten pekar på brott som han menar bör ge hårdare straff, bland annat kyrkstölder.

Labour partiets skuggminister John McDonnell har avslöjat sin radikala agenda för landets ekonomi, skriver The Telegraph. Tidningen listar hans förslag, bl.a. om att införa hyresreglering. Telegraph citerar Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, som förklarat att hyresreglering förstör en stad.

I tidningen ETC skriver Kalle Lind en krönika om Nils Bejerot "en av 1900-talets mest inflytelserika svenskar, åtminstone sett till drogpolitiken". På ett hörn i beskrivningen av Bejerots inflytande i svensk politik finns Assar Lindbeck med: "1982 lanserade Ingvar Carlsson (S) valparollen 'Rent hus med knarket'. Samma år utsågs Nils Bejerot av Timbrotidskriften Den Svenska Marknaden till landets näst viktigaste opinionsbildare efter ekonomen Assar Lindbeck."

Östra Småland skriver om Scaniakrisen och har intervjuat Florin Maican, Handelshögskolan i Göteborg och affilierad till IFN. Maican bedömer att skandalen kommer att påverka Volkswagen på personbilsmarknaden på både kort och lång sikt: "På kort sikt kommer vi att se fler reaktioner från
Volkswagens kunder som har betalat för en uppfinning som inte existerar" säger Florin Maican. "På lång sikt bör Volkswagen återfå kundernas
förtroende. Att bygga upp förtroende i en konkurrensutsatt bransch som bilindustrin tar tid."

I en krönika skriver Claes Lönegård i Fokus om den kommande avtalsrörelsen. Han liknar den vid "två storklubbar som gör upp i en direkt avgörande drabbning inför fullsatta läktare". Han citerar Lars Calmfors, IFN, på tal om dagens minuränta: "Lite högre löneökningar skulle faktiskt kunna vara bra för exporten och fördelaktiga för industrin."

Martin Ljunge, IFN, skriver i ett debattinlägg i Expressen att "värdarna för studentbostäder borde välkomna Airbnb med öppna armar. Beståndet av studentbostäder är underutnyttjat, och här finns en möjlighet att använda det bättre."

Företagsnära lönebildning diskuterades vid Svenskt Näringslivs lönebildningskonvent, skriver Dagens Handel. Tidningen förklarar att Lars Calmfors, IFN, "höll med om att företagsnära lönebildning kan fungera som ett medel för att öka produktiviteten".

Fastighetstidningen skriver om offentlig-privat samverkan och intervjuar Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, Hon menar att det är både för och nackdelar med offentlig-privat samverkan. Hon förklarar att med sådan samverkan finns "en större handlingsfrihet och mer plats för innovation".

I en ledare skriver Sakine Madon om "kirurgen Khaled Alattar på asylboendet i Boliden ska inte mötas av hinder". Hon hänvisar till Andreas Bergh, IFN: "Ytterligare en orsak till hög arbetslöshet bland utlandsfödda är, enligt ... Bergh, vår låga lönespridning och strikta anställningstrygghet. Vi behöver fler enkla jobb".

Nyhetsbyrån Direkts nyhetssammanställning publiceras i bland annat i Veckans Affärer. En nyhet är den krönika om avtalsrörelsen som Lars Calmfors, IFN, skrev i DN 2015-09-19. "Negativ styrränta talar för ett flerårigt löneavtal med förhållandevis höga löneökningar i början och låga längre fram, vilket kräver ett stort ansvarstagande av parterna" citeras Calmfors.

Anders Björnsson skriver om Johan Wennströms bok "Lärare utan frihet" (Samhällsförlaget 2014). Det handlar om "avskaffandet av det intellektuella lärandet som ett led i människoblivandet" skriver Björnsson som finner Wennströms analys "tämligen övertygande. Hans bok, som har undertiteln "När vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen", reser i sin tur en mera övergripande och generell fråga: hur nyvänsterns och nyhögerns tankefigurer i långa stycken har varit överensstämmande".

I en ledare förklarar Kristianstadsbladet att "skolresultaten i Kristianstad var bland de sämsta i landet i årskurs 6". Tidningen skriver vidare att "Kristianstad tar emot fler nyanlända elever i sina skolor än jämförbara kommuner" och hänvisar till forskning av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN: "Om PISA-mätningarnas urval begränsas till elever med svensk bakgrund försvinner 29 procent av resultatförsämringen..." 

Dalarnas Tidningar skriver i en ledare "Sverige får när regeringens skattehöjningar träder i kraft återigen världens högsta marginalskatt." Tidningen förklarar att avskaffad värnskatt "skulle göra Sverige mer attraktivt som arbetsmarknad för arbetstagare med spetskompetens". Lars Calmfors, IFN, citeras: "Flera beräkningar tyder på att en slopad värnskatt på sikt skulle finansiera sig själv till följd av positiva effekter på arbetsutbudet."

Den schwieziska tidningen Tages-Anzeiger skriver på kultursidan att de finska skolors framgångar i tidigare pisaundersökningar "baseras inte på moderna undervisningsmetoder, utan en auktoritär tradition". Tidningen baserar artikeln på forskning av Gabriel Heller Sahlgren, som är affilierad till IFN.

"Den negativa styr­räntan talar för ett flerårigt avtal med förhållandevis höga löneökningar ­ i början och låga längre fram" skriver Lars Calmfors, IFN, i en krönika på ledarsidan i Dagens Nyheter. Calmförs konstaterar även att "den höga arbetslösheten i Sverige och en minskande vinstandel jämfört med and­ra länder att det på några års sikt finns starka skäl att hålla tillbaka löneökningarna".

Fyra SSU-företrädare ger råd till regeringen på Dagens Arena: "I en tid där högerextrema alternativ växer sig starkare kan inte åtstramning fortsätta vara ledordet i svensk ekonomisk debatt." De hänvisar till Lars Calmfors, IFN, tidigare ordflrande flr Finanspolitiskarådet: "Ska man bedöma statsfinansernas hållbarhet utifrån framtida skuldmål bör det göras i termer av statsskuld netto och inte brutto.”

"Arbetsgivare pläderar för en återgång till 70- och 80-talens lönebildning. Ekonomiprofessorn Lars Calmfors [IFN] förespråkar högre snarare än lägre lönehöjningar i den kommande avtalsrörelsen" skriver Anders Eld i Arbetet.

På DN Debatt skriver Anna-Karin Hatt och Azita Shariati, Almega, att "höga lägstalöner slår mot grupper med svag ställning på arbetsmarknaden och gynnar inte integration och kompetensförsörjning. Vi har nu ett ansvar i avtalsrörelsen att inte höja nivån." Skribenterna hänvisar till forskning på IFN som "pekat på ett starkt samband mellan höga kollektivavtalade minimilöner för enklare jobb och ökad arbetslöshet bland invandrade".

I en ledare skriver Dalarnas Tidningar med flera att "Sverige får när regeringens skattehöjningar träder i kraft återigen världens högsta marginalskatt". Skribenten hänvisar till att Lars Calmfors, IFN, har bland annat skrivit: "Flera beräkningar tyder på att en slopad värnskatt på sikt skulle finansiera sig själv till följd av positiva effekter på arbetsutbudet".

"Det [är] ofrånkomligt att de kulturella egenskaper som en gång orsakat [migranternas] problem många gånger bärs upp av migranterna. Forskningen visar att en för långsam anpassning ökar risken att dysfunktionella kulturella egenheter får ett nytt och långt liv i invandringslandet, skriver Thomas Gür i Dagens Samhälle. Han hänvisar till forskning av Martin Ljunge, IFN: "... den tillit till andra männi­skor som individer ger uttryck för, uppvisar ett starkt samband med den nivå av tillit som man kan påvisa i moderns ursprungsland".

"Läget för världsekonomin är ganska oroande" förklarade Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet när han talade på fastighetsbranschens  Business Arena i Stockholm. Detta enligt Dagens Industri. Tidningen fortsätter: "Hans syn kring finansmarknadsvärderingarna som råder är att det 'inte längre går att tala om en enda, eller två bubblor. Nu måste vi snarast tala om ett 'bubbelbad'."

I ett debattinlägg skriver bland andra Ola Johansson (C), riksdagsledamot, att "vi måste reformera den destruktiva hyresregleringen". Skribenterna menar att "Redan Tage Erlander försökte avskaffa den och att som Persson m.fl. gör, hävda att den inte existerar, är rent löjeväckande. Därtill är det oseriöst när Assar Lindbeck [IFN], OECD, EU-kommissionen och IMF alla kritiserar utformningen av hyresregleringen."

Martin Ljunge, IFN, intervjuas i Neo.
Fråga: Använder yngre människor välfärdssystemen mer än äldre?
Martin Ljunge: "Ja, när det gäller sjukförsäkringen. Om vi jämför två generationer som är födda med 20 års mellanrum använder den yngre sjukförsäkringen 20 procent mer än den äldre."

I en debattartikel skriver Fredrik Segerfeldt och Rola Brentlin att "många hävdar att hela eller det mesta av skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda beror på strukturell rasism". De menar att det inte finns belägg för att rasism skulle vara huvudförklaringen till den dåliga integrationen på arbetsmarknaden. De pekar på reella problem som en överreglerad arbetsmarknad och hänvisar till forskning av  Andreas Bergh, IFN.

I ett inlägga i Dagens Samhälle skriver Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund, "att sätta etiketten 'svag' på utpekade elever och sedan placera ut dem i olika skolor är verkligen att göra dessa barn en björntjänst. I stället bör alla få relevant information om sina valmöjligheter". Hon hänvisar till forskning av bland andra Karin Edmark, IFN och Stockholms universitet.

Shon Ferguson, IFN, intervjuas i den finska finanstidningen Taloussanomat om konsekvenserna av en strejk som fackliga organisationer utlyst tills på fredag, i protest mot nedskärningar i ersättning till anställda.  Shon Ferguson tror inte att endagsstrejken kommer inte att påverka Finlands rykte eller framtida export.

I en krönika på ledarsidan skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, om Airbnb – nättjänst för uthyrare och hyresgäster som vill finna varandra. Bergh förklarar att en del av kritiken rör hyresgästerna, "problem med festande, sopor som hamnar fel och okända som inte hälsar".

Digitaliseringen innebär en mikroekonomisk revolution för företag och konsumenter. Och kraften i förändringen är missförstådd och underskattad i våra policyinstitutioner, skriver Mårten Blix, gästforskare på IFN, i Svenska Dagbladet.

På ledarsidan refererar Dala-Demokraten en debatt om den s.k. Östersundsstudien där två identiska äldreboenden (privat och kommunal) jämfördes. Studien fann att det privata alternativet lyckades bättre på åtta av tio kvalitetsparametrar. Tidningen refererar till forskning av Henrik Jordahl, IFN: "... skriver i en ESO-rapport att äldreomsorg lämpar sig förhållandevis väl för privatiseringar och konkurrens mellan olika utförare".

I sin huvudledare skriver DN om den jämtländska byn Rätan där nyanlända fått ett varmt mottagande. Detta är förstås positivt men, skriver tidningen, också ett dilemma. DN hänvisar till forskning av Johan Wennström och Özge Öner, IFN, som visar att "det finns ett starkt samband mellan hög arbetslöshet i en kommun och asyl­mottagande. Ju mer avfolkning och ju fler arbetslösa, desto fler tar kommunen emot".

Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, är ny krönikör i Fokus. Han skriver i sin första krönika om flyktingströmmen och  resursfördelningen mellan skolor. Vlachos anser att statbidrag i högre utsträckning bör viktas efter elevernas socioekonomiska och språkliga förutsättningar. "Antagningssystemet till främst friskolor bör också ses över." Vlachos skriver att "ett rimligt sätt att fördela platserna vore att låta lotten fälla avgörandet ..."

"Inför kommande avtalsrörelse räknar Riksbanken med löneökningar som överträffar vad både arbetsgivarna och facket väntar sig. Prognosen verkar inte realistisk. Men detta är vad som krävs om inflationsmålet ska kunna nås" skriver Johan Schüc k. Han refererar till Lars Calmfors, IFN, som "argumenterat för ett treårsavtal med större löneökningar under 2016 för att lyfta inflationen och gradvis komma ifrån nuvarande minusränta – mot lönerna sedan höjs mindre under 2017 och 2018".

Forbes skriver om hyresreglering: "Det som händer när hyresreglering införs är att marknaden, istället för att regleras med priset, regleras med köande."Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, citeras.

Magnus Henrekson diskuterar svensk flyktingpolitik tillsammans med Moa Bursell, forskare vid Institutet för framtidsstudier, och Håkan Sandvik, präst i svenska kyrkan. De enades om att flyktingströmmen innebär problem för Sverige. Magnus Henrekson förklarade att integrationen är svår pga att de finns få enkla jobb på den svenska arbetsmarknaden och att flyktingarna i dag är fler än någonsin tidigare.

Business Insider har sammanställt en lista med elva anledningar till att monarki är att föredra. En av dessa bygger på forskning av Andreas Bergh, IFN, och Christian Bjørnskov, affilierad till IFN. De finner att "social trust is higher in monarchies".

I en krönika på ledarsidan skriver Karin Rebas, generalsekreterare för Bertil Ohlin-institutet, "2015 tycks vara året då duktigheten gång på gång hamnar under lupp". Hon refererar till studier om skolresultat av Gabriel Heller Sahlgren, som är affilierad till IFN: "Enligt Heller Sahlgren har det ett samband med den svenska skolkulturen med en stor andel eget arbete – något som kan missgynna minoriteter och elever från svåra förhållanden".

Matilda Orth, IFN, intervjuas i Ekonomiekot om att Coop satsar för att vända den nedåtgående trenden. Hon förklarar att företaget exempelvis kan renodla sina butikskoncept för att bli mer effektiva och att slopandet av butiksnamnet Konsum signalerar något nytt, vilket kan vara positivt. 

Philip Norrman, utbildningspolitisk krönikör, skriver att "införandet av en studieavgift höjer kvaliteten och stärker drivkrafterna för att välja rätt utbildning". Han hänvisar till forskning av Andreas Bergh, IFN, som visar "att sambandet mellan studieavgift och en ökad social snedrekrytering inte existerar". 

TV4 har intervjuat Magnus Henrekson, IFN, om vad aviserade skattehöjningar kommer att innebära för sysselsättningen. Han förklarar att det "i första hand är skatt på arbete som höjs" och att "det kommer att slå mot sysselsättningen."

Offentliga Affärer skriver att "de svenska industriföretagen upprörs över att Riksbanken och nationalekonomer som Lars Calmfors [IFN] förespråkar höga lönelyft under avtalsrörelsen, visar en rundringning".

I en krönika på ledarsidan skriver Johan Rudström, att "allt tyder på att rutavdraget borde utökas i stället för att minskas". Han förklarar att Lars Calmfors, IFN, med "jämna mellanrum kritisera regeringen för att förstöra det svenska skattesystemet med olika undantag och rabatter". Men, förklarar Rudström "ställd mot väggen, ..., muttrade han till slut att ”rutavdraget kan man väl behålla”.