IFN i media

Karin Rebas skriver på ledarsidan att "kruxet är att lägre ingångslöner verkar vara en av de mer effektiva åtgärderna att ta till för att få in fler lågutbildade och nyanlända på arbetsmarknaden". Hon hänvisar till forskning av Andreas Bergh, IFN: "hans analys visade att länder med stora arbetsmarknadsgap inte präglas av bristen på utbildningssatsningar eller ren rasism, utan snarare av höga lägstalöner, starka fackförbund och generösa sociala skyddsnät. "

Arbetet skriver i en nyhetsartikel att Lars Calmfors, IFN, och ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska menar att "höga löneökningar är bra för sysselsättningen och exporten på kort sikt. Och låga löneökningar skulle vara dåliga för att det skulle slå både mot sysselsättningen och exporten".

Inom migrationsforskning talar man om push- och pullfaktorer, skriver Forskning & Framsteg. Tidningen  skriver om forskning av Andreas Bergh och Therese Nilsson, IFN: "... dåliga samhällsinstitutioner är en viktig pushfaktor. Korruption, politisk instabilitet och dåligt företagsklimat driver bort människor, och på samma sätt attraherar länder med låg korruption, politisk stabilitet och bra företagsklimat migranter."

I en ledare frågar DI för vems skull finns Riksbanken? Tidningen hänvisar till att Lars Calmfors, IFN, förordat "löneökningar på runt 3 procent. Hans argument var att låga löneökningar riskerar att stärka kronan och därmed slå mot exportindustrin. Och med dagens räntenivåer har Riksbanken då inte något verkningsfullt motmedel". DI avslutar: "Att be den marknad man intervjuar om inflationsförväntningar att rätta sig i ledet är att ta ytterligare ett steg från uppdraget. Det är ett helt bakvänt resonemang."

Länstidningen östersund skriver om höjda skatter på bensin och diesel: "De med minst alternativ får ta smällen." Tidningen intervjuar Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN. Hon förklarar att ifall "konsumenterna har alternativ så kommer de inte gå med på att bära skatten. Då kommer företaget antingen att klara det eller gå i konkurs, det beror helt på hur konkurrensutsatt bransch det är".

Affärsvärlden citerar DI: "EXPERTER PÅ LÖNTAGARNAS SIDA: Både Konjunkturinstitutet och professor Lars Calmfors [IFN] ställer sig på löntagarnas sida och varnar för låga löneökningar i avtalsrörelsen. (DI)"
 

DI skriver att "Konjunkturinstitutet, KI, och nationalekonomiprofessor Lars Calmfors [IFN] varnar samfällt för alltför låga löneökningar". Tidningen har intervjuat Per Skedinger, IFN, som förklarar att "i den här avtalsrörelsen måste lärare och sjuksköterskor få de största löneökningarna".

Tidningen Ingenjören refererar ett SNS-seminarium där Lars Calmfors, IFN, deltog. Ämnet var den kommande avtalsrörelsen. Calmfors citeras: "Lite högre löneökningar skulle kunna lyfta inflationen och göra realräntan lägre, vilket skulle gynna exportindustrin."

Svenskt Näringsliv skriver på sin hemsida med anledning av ett SNS-seminarium där Lars Calmfors, IFN, deltog: "De svenska lönekostnaderna har stigit snabbt de senaste åren. Christer Ågren [vice vd SN] är kritisk mot att de fackliga förhandlarna tar sikte på en inflation som inte finns." SN skriver att Calmfors "betonade att det på lång sikt är bättre med lägre löneavtal för att på så sätt öka sysselsättningen och minska jämviktsarbetslösheten".

Mattias Karlsson, politisk redaktör på Trelleborgs Allehanda svarar på en tidigare publicerad krönika. Det handlar om huruvida "möjligheterna till en bättre välfärd ökar, i takt med att befolkningen blir större". Mattias Karlsson hänvisar bl.a. till Assar Lindbeck , IFN och Stockholms universitet: "I ett samhälle finns alltid ett visst behov av enkla tjänster, men med en onödigt stor låglönesektor kommer inte längre att finnas skattebasen för generella välfärdstjänster på nuvarande nivå."

Landsorganisationen skriver om den kommande avtalsrörelsen och citerar Lars Calmfors, IFN: "... Calmfors sa ... att han tycker att det mest intressanta som sägs i kongressrapporten är det som skrivs om den ekonomiska politiken. 'Jag gillar LOs klara målformulering men gillar inte regeringens mål om EUs lägsta arbetslöshet 2020. Det som sägs om lönepolitiken är inget nytt.'"

"Med nuvarande minusränta finns goda skäl för högre löneökningar till svenskarna enligt Lars Calmfors [IFN]" skriver bland andra Veckans Affärer. På ett SNS-seminarium förklarade Calmfors att "med nuvarande minusränta finns goda skäl för högre löneökningar till svenskarna".

Affärsvärlden skriver om ett seminarium på SNS där Lars Calmfors, IFN, deltog. Calmfors "ser goda argument till att jämviktssysselsättningen på lång sikt gynnas av lägre löner. På kort sikt kan dock sysselsättningen i nuvarande konjunkturläge gynnas av lite högre löneökningar, snarare än för låga",

Yle Nyheter skriver om forskning om könsroller. Studier av tre IFN-forskare nämns: Martin Ljunge om människors attityder till könsroller – som han konstaterar mer beror på utbildning, ålder och födelseland än kön. Johanna Rickne och Olle Folke har studerat hur kvinnor och utrikesfödda representeras i svensk kommunpolitik.

I ett reportage från ett seminarium på Economicum i Helsingfors citeras Per Skedinger, IFN. Skedinger har tillsammans med Roope Uusitalo, University of Jyväskylä, och Petri Böckerman, TTT och University of Turku, skrivit en rapport och jämfört anställningstryggheten i företag i Sverige och Finland.

Dow Jones Newswire skriver om forskning av Roger Svensson, IFN, och Andreas Westermark, Riksbanken, Europeiska centralbanken kämpar med att få fart på inflationen. "Kanske är det dags för ECB prova något radikalt, något som myndigheterna på medeltiden använde sig av –  myntindragningar, där gamla mynt växlades in mot nya mot en avgift (recoinage).

Per Skedinger, IFN, har tillsammans med Roope Uusitalo, University of Jyväskylä, och Petri Böckerman, TTT och University of Turku, skrivit en rapport och jämfört anställningstryggheten i företag i Sverige och Finland.  Roope Uusitalo intervjuas för SVT:s finska redaktion bland annat om att attityden är positivare i Sverige än i Finland till äldre som jobbar kvar.

Sundsvalls Tidning skriver om Jan Björklunds sommartal och fokuseringen på bostadspolitik. ST skriver: "Det finns inget kvar av den Bertil Ohlinska hållning som enligt Assar Lindbeck [IFN] och DN:s ledarsida i tisdags, i tidigt 60-tal hindrade Socialdemokraterna att avskaffa den hyresreglering som införts under kriget."

SvD ledarsida skriver om när "statliga verk ges eller tar i uppdrag att 'sprida kunskap', glider det lätt över i regeringspropaganda". Exemplet som presenteras är nedsatta socialavgifterna för unga. I artikeln hänvisar till forskning av Johan Egebark, affilierad till IFN, och Niklas Kaunitz.

Tidskriften Entreprenör skriver om det nyinrättade Arbetsmarknadsekonomiska rådet som leda av Lars Calmfors, IFN. I kvartetten/rådet ingår även Per Skedinger, IFN. "Uppgiften är att få arbetsmarknaden att fungera bättre" skriver tidskriften.

Magnus Takvam, politisk kommentator på norsk tv, skriver om problemen med att jämföra skolresultat. "Ett exempel på forskning och felkällor är det finska skoleundret. Många minns den sensationella resultat finländska eleverna fick i den första PISA-undersökningarna... Vad var den finska lösningen? I korthet: Finlands unika kulturella och politiska historia, inte de moderna skolreformer som många försökte motivera framgång. Skolan forskaren Gabriel Heller Sahlgren [affilierad till IFN] är en av många som har påpekat detta."

Hur börsraset påverkar oss i Sverige skriver Metro. Tidningen har intervjuat Lars Calmfors, IFN. Han förklarar att "fallet på Stockholmsbörsen påverkar svenskarnas förmögenhet. Det kan också leda till att vi handlar mindre rent generellt och att vi får en sämre tillväxt".

I ett inlägg på SVT Opinion skriver Torbjörn Sjöström,  vd Novus, om den opinionsundersökning som utförts av Yougov och som anger SD som största parti. Han hänvisar till forskning och ett inlägg av Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet, som sammanfattar Yougov-studien: ”Poängen här är dock att detta inte säger något om kvaliteten på undersökningarna. Det går inte att dra sådana slutsatser av ett utfall.”

I ett inlägg på DN debatt skriver tre folkpartister att det inte räcker med vad Jan Björklund föreslagit för att få igång bostadsbyggandet. De hänvisar till forskning av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN. Skribenterna menar att "partiledningens förslag bevaras tudelningen av hyresmarknaden."

Det finns många skäl till varför den amerikanska centralbanken inte bör höja räntan i september, skriver Seeking Alpha. Skribenten hänvisar bland annat till forskning av Andreas Bergh och Magnus Henrekson, IFN. I studien "Government Size and Growth: A Survey and Interpretation of the Evidence" visar de att när staten växer så minskar BNP-tillväxten.

"Det måste finnas plats för fler i det svenska samhället" skriver Trelleborgs Allehanda i en ledare. Skribenten pekar på lokala protester mot att det byggs flyktingboenden men även andra bostäder. Assar Lindbeck, IFN, citeras: "att bostadsmarknaden och arbetsmarknaden har en insider/outsider-karaktär, det vill säga att skillnaden mellan att ha en egen bostad eller inte är väldigt stor, liksom att ha ett jobb eller inte."

I en artikel skriver BizWest, Colorado, om att "tillverkningsindustrin varit och fortsätter att vara det som främst driver amerikansk produktivitet." Tidningen refererar till Bureau of Economic Analysis, men också till IFN: "I genomsnitt ger ett nytt jobb i till erkningsindustrin 1,6 ytterligare arbetstillfällen i lokala tjänsteföretag".

I en ledare skriver Per Gudmundsson om de nya ekonomiskpolitiska förslag som Ulf Kristersson, M, presenterade på torsdagen. I den expertpanel som kommenterade förslagen ingick Lars Calmfors, IFN. Han "kritiserade visserligen tanken på ytterligare ett jobbskatteavdrag – ... – men hade å andra sidan en lång lista med moderata reformer som han gillade."

Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet, intervjuas om en opinionsmätning gjord av Yougov i vilken SD är landets största parti. Öhrvall anser att" resultaten ska tas med en nypa salt, men noterar att SD har en positiv trend i mätningarna".

"Metro slår idag fast att Sverigedemokraterna är Sveriges största parti. Det väcker ont blod i sociala medier" skriver Dagens Media. Tidningen skriver om företaget Yougov som utfört opinionsundersökningen och citerar Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet. Han förklarar att i ett tidigare fall "medgav [Yougov] att det var fel i undersökningen".

Danska Finans/JYllands-Posten har intervjuat Christian Bjørnskov, Aarhus universitet och affilierad till IFN, om en studie som publicerats i IFN:s workingspaper-serie. Det handlar om ekonomisk frihet och huruvida denna frihet kan mildra ekonomiska kriser.

Det kan bli mycket dyrare för skattebetalarna när staten och privata företag går ihop för att finansiera stora projekt. Det menar Riksgäldens chef Hans Lindblad. Ekot tar upp frågan och intervjuar Åsa Hansson, IFN. Hon håller inte helt med Hans Lindblad och säger att en blandning av privat och statlig finansiering kan vara bra i vissa fall.

I en krönika på ledarsidan i SvD skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, om aktivt förvaltade fonder som "ofta anses ge högre avkastning på grund av kunniga, aktiva placerare". Han menar att detta är ett missförstånd: "... mer aktivt förvaltade fonder generellt sett [ger] inte högre avkastning". Bergh avslutar: "Ett första steg för den utskällda fondbranschen skulle kunna vara att öppet erkänna att aktiv förvaltning inte ger högre avkastning, och istället fundera på miljö, etik och andra mervärden att erbjuda spararna."

I en ledare författad av Svend Dahl, Liberala Nyhetsbyrån, konstateras att "för den som vill se en generös flyktingpolitik är jobbfrågan central". Dahl förklarar att "en av grunderna för svensk arbetsmarknad har varit tanken att företag som bara kan erbjuda enkla jobb ska slås ut, för att på så sätt uppmuntra framväxten av mer avancerade jobb". Han hänvisar till Andreas Bergh, IFN, som konstaterat att det "fungerade länge relativt väl. Med stor invandring från fattiga länder slår det aktiva motverkandet av låglönejobb dock tillbaka".

I en gästkrönika på ledarsidan skriver Karin Rebas, generalsekreterare Bertil Ohlin-institutet, om "att vara duktig" och GP:s politiska redaktör Alice Teodorescu som möttes av föraktfulla kommentarer efter sitt sommarprogram. Rebas hänvisar till forskning av Gabriel Heller Sahlgren, IFN, och skriver: "Den svenska skolkulturen med en stor andel eget arbete kan missgynna minoriteter och elever från svåra förhållanden."

Nu är det dags för Konjunkturinstitutet att ge sin syn på hur mycket staten egentligen behöver spara i ladorna, skriver TT i en artikel som publiceras i 30-talet tidningar. Lars Calmfors, IFN, intervjuas och säger bland annat att "de flesta ekonomer gör bedömningen att det är osannolikt att vi skulle behöva en så stor buffert".

Forte finansierar forskning "för människors hälsa, arbetsliv och välfärd". I senaste numret av Forte Magasin presenteras forskning av Martin Ljunge, IFN. Han har studerat i vilken mån moral och etik förs över från föräldrar till barn. Han har kommit fram till att familjen är avgörande för att forma moraliska och omtänksamma individer. Ljunge har dessutom kunnat slå fast att individer med hög tillit till samhället i högre utstäckning har kvalificerade jobb, ett högre entrepenörskap och bättre hälsa.

I en ledare skriver NT om Gabriel Heller Sahlgrens rapport ”Invandringen och Sveriges resultatfall i Pisa”. NT skriver: "Han påtalar att extra resurser till skolor med stor andel barn med flyktingbakgrund möjligtvis kan vara ett tänkbart stöd ... Utan att helt göra huvudmannaskapet statligt kanske en del av problemlösningen kan vara att öronmärka skolpengen till kommunerna så att åtminstone den ekonomiska grunden för skolan är lika var du än råkar bo i landet?"

Gabriel Heller Sahlgren skriver i Spectator utifrån rapporten ”Invandringen och Sveriges resultatfall i Pisa”. Han förklarar: "Vi vet nu att ungefär en tredjedel av Sveriges nedgång i Pisa försvinner när vi tar hänsyn till förändrad elevdemografi till följd av invandringen." Med tanke på reaktionerna på rapporten skriver Heller Sahlgren: "Så nästa gång du läser en artikel om sjunkande svenska skolresultat och invandring inte nämns, så vet du att  journalisten inte gjort sitt jobb ordentligt – eller har en ideologisk agenda. Eller bådadera."

I en krönika pån Svenska Dagbladets ledarsida skriver Pernilla Ström om arbetstidsreglering. Som utgångpunkt tar hon att Magnus Henrekson, IFN, tidigare påtalat att extrajobbande studenter slår sina betydligt mer högutbildade och kvalificerade föräldrar när det gällde att kvittera ut högst timlön. Anledningen är  "att studenter premierades extra för att de jobbade just de lördagar och söndagar när de faktiskt ville och kunde jobba, det vill säga när de inte hade undervisning". Pernilla Ström påpekar att en debatt om arbetstiderna är minst lika relevant i dag.

I en gästkrönika i Västerbottens-Kuriren skriver Marcus Bohlin, Sundsvalls Tidning, att det svenska skattesystemet är förlegat. "Det tycks de flesta experter vara ense om. Exakt hur ett nytt skattesystem ska se ut finns det däremot inte mycket till samsyn om." Han fortsätter: "Ett förslag som har varit på tapeten och som bland annat har diskuterats av nationalekonomen Andreas Bergh, [IFN] ... är att sänka skatten på arbete och höja den på konsumtion".

Dagens sommarvärd är Magdalena Gerger, vd och koncernchef för Systembolaget, förklarar SVT Jämtland. Hon presenteras även som ledamot i Ingenjörsvetenskapsakademien och Institutet för Näringslivsforskning (IFN)."Jag vill gärna berätta om min egen resa – både privat och i arbetslivet – och även mitt samhällsengagemang" säger Gerger inför programmet.

I en artikel i ETC förklaras vad skattetryck är. I detta sammanhang nämns Assar Lindbeck, Stockholms universitet och IFN: "När skattekvoten var som högst i början på 1990-talet motsvarade de offentliga utgifterna nästan 70 procent av BNP. Detta togs av exempelvis professor Assar Lindbeck som bevis för att vi hade ett ”skattetryck” på 70 procent".

Den 29 juli publicerades ett inlägg av Gabriel Heller Sahlgen, IFN, på DN Debatt. Ämnet var invandrarelevers skolresultat. Efter ett flertal kommentarer har en slutreplik av Heller Sahlgren publicerats. Han förklarar att "elever med invandrarbakgrund når sämre resultat ... Att fortsätta ifrågasätta detta faktum hjälper ingen – det är dags att ta ut huvudet ur sanden och i stället utforma lösningar som kan förbättra situationen på allvar".

Med anledning av en artikeln i DN och en rapport av Gabriel Heller Sahlgren, IFN, ("Invandringen och Sveriges resultatfall i Pisa") intervjuas utbildningsminiter Gustav Fridolin. Han förklarar att "den konstaterar det vi redan vet, att kunskapssänkningen inte kan förklaras med flyktingmottagningen. Det hade så klart varit väldigt enkelt om det var så, men om vi tog bort alla som växer upp i ett hem där man inte pratar svenska så kvarstår 70 procent av de snabba sänkningarna. Det är tydligt att vi har ett systematiskt problem i den svenska skolan och det kan inte förklaras med flyktingmottagandet".

"Allt fler ekonomer och skatteforskare tycker att det svenska skattesystemet är förlegat och måste reformeras" förklarar Ekonomiekot. Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas. Bergh förklarar att "Skatteplaneringen kommer att öka, missnöjet med ett krångligt och allt mer otidsenligt skattesystem kommer att öka och på sikt kommer det kunna leda till ökat fusk och svartarbete,"

En text av Karin Rebas, Liberala nyhetsbyrån, publiceras i Hallandsposten och Eskilstuna-Kuriren. Hon skriver, på tal om integration in i det svenska samhället,  "att avfärda duktighet med förakt är något som den trygga medelklassen kan unna sig ..." Rebas hänvisar till forskning av Gabriel Heller Sahlgren, IFN, som visar "ett samband med den svenska skolkulturen med en stor andel eget arbete – något som kan missgynna minoriteter och elever från svåra förhållanden".

The Detroit News citerar, med anledning av ett anförande av Hillary Clinton, en rad skribenter i andra media. Tidningen hänvisar bland annat till National Review och forskning av Alexander Ljungqvist,  med flera. Ljungqvist är affilierad till IFN och har kommit fram till att privatägda företag investerar mer än börsnoterade företag, vilket innebär att de senare investerar för lite.

"Den svagaste av Gabriel Heller Sahlgrens spekulationer är att det går att dra direkta slutsatser av korrelationen mellan ökad invandring och minskade ämneskunskaper i svensk skola" skriver socialpsykologen Robin Färdig. Texten är en replik på ett tidigare inlägg av Gabriel Heller Sahlgren.

Skolvärlden skriver att "LR och Skolverket drar inga stora växlar på den forskningsrapport och artikel på DN debatt som pekar ut invandring som ett viktigt skäl till Sveriges ras i PISA-rankningen". Den åsyftade artikeln är skriven av Gabriel Heller Sahlgren, IFN.