IFN i media

I en ledare (ursprung Widar Andersson, Folkbladet) skriver Karlskoga-Kuriren om Gabriel Heller Sahlgrens rapport "Invandringen och Sveriges resultatfall i Pisa". Ledaren inleds: "Det krävdes en ung doktorand från London School of Economics i samarbete med Institutet för Näringslivsforskning för att få upp några beforskade siffror om sambanden mellan asylinvandring och Pisaresultat på bordet."

I en ledare skriver Petter Bergner, Mittmedia,  om Gabriel Heller Sahlgrens rapport ”Invandringen och Sveriges resultatfall i Pisa”. Han "kritiserar ett för långt gånget elevinflytande och en för svag styrning. Han efterlyser omfördelade resurser ..." Artikeln avslutas: "Auktoritet, styrning. Receptet luktar onekligen ganska folkpartistiskt."

Hallandsposten skriver i en ledarkrönika att "den svenska skolan behöver helt enkelt mer struktur – och mindre eget arbete och 'demokratifrämjande' satsningar på elevinflytande". Skribenter anser att "föräldrar som fortfarande inte kan kommunicera på svenska – hur ska de hjälpa sina barn med skoluppgifterna? Vardagen blir ostrukturerad. Det är klart att sådana elever inte tjänar på den allt mer individanpassade undervisningen eller elevinflytandets påverkan på lektionerna."

National Review Online skriver om kvartalskapitalism: "Kritiker av kvartalskapitalism har pekat på forskning av ekonomerna John Asker, Joan Farre-Mensa, och Alexander Ljungqvist" (NYU och affilierad till IFN). "De tycker att privatägda företag investerar mer än liknande börsnoterade företag, vilket innebär att börsnoterade företag investerar för lite".

I en ledare kommenterar Sydöstran Gabriel Heller Sahlgrens rapport ”Invandringen och Sveriges resultatfall i Pisa”. Tidningen förklarar att "det svenska skolsystemet är inte rustat för flyktingvågen. Sahlgren anser att den svenska skolpolitiken måste läggas om. Det är lätt att hålla med".

”Invandringen och Sveriges resultatfall i Pisa” är författad av Gabriel Heller Sahlgren. Karlskoga Tidning publicerar en ledare av Erik Hagströmer (SNB): "Att prestationsskillnaden mellan elever med svensk och utländsk bakgrund är större i Sverige än OECD-snittet går knappast att skylla på att det svenska språket skulle vara särdeles svårgripbart. Föga förvånande består OECD:s kritik främst i att kvalitén på undervisningen i klassrummen måste höjas, vilket forskning visar underlättas av strukturerad och lärarledd undervisning."

DN skriver i en ledare men anledning av ett inlägg på DN Debatt av Gabriel Heller Sahlgren, IFN. Tidningen skriver att även Skolverket pekat på sämre skolresultat för nyanlända elever. "Både Heller Sahlgren och Skolverket har rätt: En förändrad elevsammansättning förklarar inte att resultaten har försämrats – trenden är kraftigt negativ för elever med svensk bakgrund också – men det visar varför de har försämrats så snabbt."

I en ledare kommenterar NT en IFN-rapport av Gabriel Heller Sahlgren. Tidningen menar att han presenterar några intressanta slutsatser: "Resurstilldelning och undervisningsmetoder har stor betydelse för svagpresterande elevers resultat. Få andra länder inom OECD har valt modeller med så stort elevinflytande som Sverige, men priset för en mindre lärarledd och auktoritativ skola får svagpresterande elever med sämre hemförhållanden betala oavsett härkomst."

Höga hyror i San Francisco med omnejd och en debatt om hyresreglering är ämnet för ett debattinlägg av Michael Farren, forskare på George Mason University. Han förklarar att flertalet ekonomer menar att hyresreglering hämmar bostadsbyggande och motivation för underhåll på befintliga fastigheter. Farren citerar Assar Lindbeck, Stockholms universitet och IFN:  "Näst efter att bomba är hyresregleringen det mest effektiva sättet att förstöra städer."

Smålandsposten publicerar en ledare med anledning av en IFN-rapport av Gabriel Heller Sahlgren. Tidningen resonerar kring skälen till att invandringens negativa påverkan på skolan kan ha uppfattats som en hemlighet. Smp förklarar att alliansregeringen "hävdade att det saknades belägg för en påverkan på skola. I efterhand kan det framstå som om dåvarande Erik Ullenhag (FP) aktivt försökte vilseleda människor, vilket säkerligen underlättade SD tillväxt".

Expressen publicerar en ledare med anledning av Gabriel Heller Sahlgrens IFN-rapport "Invandringen och Sveriges resultatfall i Pisa": "Förekomsten av skolor där knappt någon har svenska som förstaspråk kommer att sätta djupa, ojämlika spår. Nyanländas skolintegration måste fungera. Det gör den långt ifrån alltid, enligt Skolinspektionen. Och dessvärre hamnar många nyanlända (och trångbodda) i utanförskapsområden. Denna utveckling måste brytas."

I en ledare skriver Widar Andersson om IFN-rapporten "Invandringen och Sveriges resultatfall i Pisa" av Gabriel Heller Sahlgren: "En skola för alla är vackert. Risken är dock uppenbar - vilket Heller Sahlgrens rapport indikerar - att många individer försvinner i "alla". Och då rasar kunskapsresultaten. Nu behövs en skola som utan skygglappar ser mig som jag är. Nu behövs en skola för dig."

I en ledare skriver Barometern om ett debattinlägg om invandring och skolresultat av Gabriel Heller Sahlgren, IFN, som publicerats i DN. Barometern: "Låt denna rapport bli en påminnelse om att fakta inte är farligt. Kunskap gör att våra ideologiska ställningstaganden framträder i klarare ljus då de blir svårare att dölja bakom falska sanningsanspråk."

Gabriel Heller Sahlgren, IFN, skriver på DN Debatt att när Pisamätningarnas urval begränsas till elever med svensk bakgrund försvinner 29 procent av resultatförsämringen 2000–2012. Han menar att skolpolitiker behöver läggas om. En rad repliker till inlägget har publicerats på DN Debatt:

Fler utlandsfödda måste snabbare komma i arbete, skriver Anton Wemander Grahm och Michaela Björnebäck, Liberala ungdomsförbundet, i en debattartikel i UNT. De refererar till Andreas Bergh, IFN, som "menar att länder som har lägre kollektivavtalstäckningsgrad och större lönespridning har fler utlandsfödda i arbete".

I en notis refererar TV4 till Gabriel Heller Sahlgrens artikel om skolresultat på DN Debatt. "En stor del av tappet i de senaste årens Pisa-undersökningar kan förklaras av en bristande anpassning mellan skol- och invandringspolitik."

Om Pisamätningarnas urval begränsas till elever med svensk bakgrund försvinner 29 procent av resultatförsämringen 2000–2012, skriver Gabriel Heller Sahgren som är affilierad till IFN. På DN Debatt förklarar han att flyktinginvandringen dock inte är hela förklaringen till det svenska raset i skolresultat, men den enda säkra faktorn. "Detta kräver att skolpolitiken läggs om tydligt" skriver Heller Sahlgren.

Puerto Rico har ekonomiska problem som delvis kan jämföras med de grekiska, skriver DN Ekonomi. I USA ges dock av princip inte något federalt stöd. Lars Calmfors, Stockholms universitet och IFN, intervjuas. Han förklarar att vid en konkurs blir man "tvungen att skära ner utgifter eller ta ut mer skatter. Det blir hårda påfrestningar för en befolkning som redan krympt kraftigt genom emigration till USA".

En del av det som är mest angeläget – för jobb, välfärd och stabil ekonomi – är endast möjligt om det går att mötas i en relativt bred uppgörelse över blockgränsen, skriver Eskilstuna-Kuriren i en ledare. Tidningen hänvisar till inlägg av Lars Calmfors, Stockholms universitet och IFN, om behovet av "en bred skattereform, som omfattar flera olika slags skatter, och förankras brett så att den utarbetas i samverkan mellan partier på båda sidorna av blockgränsen".

Diskussioner om hyresreglering i USA föranleder en skribent att citera den svenske ekonomen Gunnar Myrdal och även Assar Lindbeck, Stockholms universitet och IFN. Den senare tillskrivs citatet: “In many cases rent control appears to be the most efficient technique presently known to destroy a city—except for bombing.”

I en ledarkommentar utgår SvD från vad Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skrev i tidningen i våras: "att det sannolikt är få av Alliansens reformer som var försedda med 'hullingar'." Skribenten håller med Bergh och pekar på att regeringen tänker reducera rut- och rotavdragen, utan några större folkliga uppror.

Nobelpristagaren Edmund S. Phelps skriver att "låter vi lönerna sjunka till den nivå marknaden tar dem, och sedan tillhandahåller ett  "skyddsnät" ... missar vi att många människor vill göra något med sina liv förutom att konsumera. De vill delta i ett samhälle där de kan samverka och utvecklas". Phelps refererar till en studie av Stanley Fischer and Assar Lindbeck (IFN): “Great Productivity Slowdown” .

I ett anförande på NYU Stern Business School förklarade Hillary Clinton att hon ser "kvartalskapitalism" som ett centralt hinder för ekonomisk tillväxt på längre sikt. Vad som avses med kvartalskapitalism förklaras i en artikel i vilken forskning av bland andra Alexander Ljungqvist (affilierad till IFN) citeras.

I en ledare skriver Borås Tidning att Decemberöverenskommelsen i princip omöjliggör "den nya skattereform som nog alla ser behövs men få vill tala om". Tidningen hänvisar bland annat till Lars Calmfors, Stockholms universitet och affilierad till IFN och dennes förslag att återinförda en progressiv fastighetsskatt etcetera. Skribenten menar att S och M "måste börja tala om detta, trots Decemberöverenskommelsen".

Stockholmsbörsens mest överbetalda vd är Ashley Heppenstall på Lundin Petroleum, skriver Expressen med anledning av Dagens Industris årliga redovisning av vd-löner. Tidningen intervjuar Daniel Waldenström, Uppsala universitet och affilierad till IFN. Han säger att "man ska vara väldigt försiktig med rörlig ersättning generellt, då den är väldigt svår att koppla till vd:ns prestation".

I ett inlägg skriver bland andra Yves Zenou, som är affilierad till IFN, om hur geografiskt avstånd påverkar interaktion människor emellan. Forskarna har i sin aktuella studie kunnat konstatera att elever tenderar att interagera mer med personer som är centralt placerade i deras sociala  nätverk och som är geografiskt nära.

ETC har intervjuat Jonas Vlachos, som är affilierad till IFN Tidningen skriver att  "han sällar sig till den stora del av världens ekonomiska expertis som anser att åtstramningar är fel väg att gå för Grekland". Vlachos säger bland annat till ETC att "det finns ingen anledning att tro att de här åtgärderna kommer att fungera. Det är bara att titta på all tillgänglig forskning."

En studie av Andreas Bergh och Magnus Henrekson citeras: "Government Size and Growth: A Survey and Interpretation of the Evidence, determined that as government size increases, GDP growth declines". Seeking Alpha citerar bland annat att "…a higher public debt-to-GDP ratio is associated, on average, with lower long-term growth rates at debt levels above the range of 90-100% of GDP."

I en specialskriven artikel för DN.se analyserar Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, läget i Grekland. Han förklarar att "som nationalekonom är det lätt att ha sympati för den linje som den nya ( greksika) regeringen och fd finansminstern Varoufakis drivit: Åtgärderna som ålagts funkar inte, vad som behövs är mildrad åtstramning tills tillväxten kommit igång, fokus bör ligga på institutionella reformer och skuldnedskrivningar är nödvändiga." Vlachos skriver att "man kan vara sympatiskt inställd till vissa av Syrizas sakpolitiska förslag men det är uppenbart att deras sätt att hantera krisen varit ett totalt misslyckande. Varför de misslyckats får mer statsvetenskapligt orienterade analytiker svara på, men enligt fd finansminster Varoufakis har det länge funnits andra agendor än att lösa krisen på bästa möjliga sätt. Det är inte omöjligt att han har rätt i detta."

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, förklarar i en längre intervju i den schweiziska tidningen Tages Anzeiger att europeiska skolor under de senaste 15 år ägnat allt för stort intresse åt kreativitet och allt för lite åt resultaten. Men konstaterar tidningen "det är inte omöjligt att skolbarn lär sig mycket och samtidigt är lyckliga".

I en ledare förklaras att "i tjugo års tid har Sverige blivit ett friare och rikare land. Risken är att det vänder då få minns hur ofrihet känns". För att förklara tidsandan på 1960/70-talet citeras Andreas Bergh, IFN, och författare till boken ”Den kapitalistiska välfärdsstaten: Om den svenska modellens historia och framtid”.

"Flera profiler i näringslivet har öppet ifrågasatt vad industrikanslerposten ska vara bra för" skriver Helagotland i en ledare. Om innovationsrådet har Lars Calmfors (affilierad till IFN) sagt, förklarar tidninge, "att det i bästa fall bara blir ord, men i värsta fall kan bli skadligt (DI 1/10 2014). Detsamma kan sägas om industrikanslern."

Med anledning av att Ekonomisk Debatt presenterar forskning av Johan Wennström och Özge Öner, IFN, skriver Trelleborgs Allehanda en ledare om var i Sverige nyanlända placeras. Tidningen konstaterar: "Vi kan inte fortsätta att skicka människor som statistiskt sett står ovanligt långt ifrån arbetsmarknaden till kommuner där det är ont om jobb – och därefter bli förvånade när integrationen inte fungerar."

I TV4 säger Lars Calmfors (affilierad till IFN) att det behövs fler beslut för att landet ska lämna eurosamarbetet men tror att resultatet kan leda till spekulationer om att flera länder ska lämna valutaunionen. Han säger att "det blir svårt för långivarna att ge efter mer".

Dagens Nyheter Ekonomi skriver att "ett grekiskt ja innebär fortsatta förhandlingar med långivarna i eurogruppen. Men blir det ett nej kan den europeiska räddningsfonden ESM tvingas gå in och rädda Greklands banker. Det säger Lars Calmfors (affilierad till IFN)."

Tove Lifvendahl skriver på SvD:s ledarsida från Almedalen om Anna Kinberg Batras tal och moderaternas ekonomiska seminarium. "Att människor i ett samhälle kan ta sig vidare är det Sverige behöver som ett bärande fundament." Hon förklarar att Andreas Bergh (IFN) "bidrog med en beskrivning av ett Sverige som i somliga delar mer drar mot ett kastsamhälle än ett klassamhälle. Sannolikheten för att såväl rikedom som fattigdom går i arv har ökat. Meritokrati håller på att ersättas av börd."

"Det politiska intresset är svalt, men nu är tiden att inleda arbetet med en ny skattereform" skriver UNT i en ledare. Tidningen förklarar att  "ekonomerna gillas nog inte av allianspolitiker och -väljare när de föreslår återinförd fastighetsskatt, dessutom progressiv sådan med högre skatt på dyrare hus, som Lars Calmfors (affilierad till IFN) gjorde på Folkpartiets ekonomiska seminarium i torsdags."

I en ledare skriver Carl Johan von Seth om vänsterns respektive den politska högerna tankar om det motsata lägret. Är de dumma? Von Seth hänvisar till forskning av Johanna Möllerström och David Seim, som båda är affilierade till IFN. "Hårdraget: Ju mer hjärna, desto mindre aptit på vänsterpolitik."

Inför folkomrösteningen i Grekland har GP intervjuat Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och affilierad till IFN. Hans "samlade bedömning är att nackdelarna överväger fördelarna vid ett euro-utträde. Men han framhåller samtidigt att läget är svårbedömt och att det finns fördelar med en egen valuta som tillåts sjunka i värde".

I en krönika på SvD:s ledarsida skriver Andreas Bergh, IFN, att "i den arbetsmarknadsmodell som LO-ekonomerna Gösta Rehn och Rudolf Meidner utvecklade för Sverige på 1950-talet är tanken att företag som erbjuder enkla och relativt lågbetalda jobb ska bort från marknaden". Bergh förklarar att få i dag verkar tro att det skulle vara politiskt möjligt att förändra den svenska arbetsmarknaden: "Det är oklart varifrån denna pessimism kommer."

I en ledare skriver Borås Tidning om skattepolitik med anledning av att Lars Calmfors (affilierad till IFN) talade om skatter i Almedalen: "Problemet med Calmfors reformer är inte att de ställer om statens framtida intag i riktning från arbete till konsumtion, utan att de i sin detaljrikedom visar på potentialen att lägga till ytterligare respit än att verkligen förbättra för oss engagerade."

Carl Johan von seth skriver på DN:s ledarsida om ekonomisk politik i Almedalen. "Andreas Bergh [IFN] förklarade varför ämnet förtjänar ett större utrymme i debatten. Framför allt ger det vi brukar kalla ekonomisk jämlikhet en ytlig bild av verkligheten. De mått som används säger inget om villkoren för individen. 'De fattiga blir fattigare', brukar det heta, men strängt taget är det ingen som vet vems inkomster som förändras."

I en ledare skriver Smp från Almedalen att "under Ulf Kristerssons ledning som ekonomisk talesperson breddas Moderaterna. Blicken riktas mot livschanser för människor i utsatta miljöer." Tidningen konstaterar att det är Andreas Berghs tid nu. Bergh, IFN, deltog i moderaternas ekonomiska seminarium i Almedalen. "Såväl Moderaterna som Folkpartiet har börjat intressera sig för hans forskningsfält och då i termer av social rörlighet. Det som i mer vardagligt tal kallas klassresa, eller om man så vill Den amerikanska drömmen."

"Politiskt var det en omvänd rollfördelning de senaste dagarna i Almedalen" skriver NWT:s politiske redaktör Henrik Barvå och syftar på att KD talade "hårda frågor" medan SD:s tal i mycket vinklades på "mjuka frågor". Barvå skriver även om M:s ekonomiska seminarium där Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet deltog.

Andreas Bergh deltog i Almedalen i Svenska Dagbladets ledarredaktions "elvakaffe". Tillsammans med Maria Rankka, VD för Stockholms handelskammare samtalade han med Tove Lifvendahl och Maria Ludvigsson, SvD. Robotiseringen av jobb var ett av de ämnen som diskuterades.

Andreas Bergh var en av deltagarna i Moderaternas ekonomiska seminarium. Bergh talade om social rörlighet och hur svårt det är att mäta den sociala mobiliteten.

På Aftonbladet Kultur skriver Olle Svenning om Greklands ekonomiska kris. Han avslutar med en hänvisning till Lars Calmfors, affilierad till IFN: "Den till synes svårmodige men hederlige ekonomiprofessorn Lars Calmfors skrev en gång att ekonomiska argument inte nödvändigtvis talade för svenskt medlemskap i EMU. Vi borde i stället ­stiga in i den monetära unionen av solidariska skäl. I dag inser förstås professorn att EMU inte byggdes för att främja europeisk solidaritet."

Lars Calmfors, affilierad till IFN, menar att det är bråttom att sätta in nya åtgärder mot hushållens växande skulder. "Det är olyckligt att man ännu inte har ett bättre system på plats för att Finansinspektionen ska kunna hantera situationen. Det brådskar med ett amorteringskrav, jag tror att det är bra som en säkerhetsåtgärd" säger Calmfors till DN.

"Återinför fastighetsskatten och gör den progressiv. Återinför också arvs- och gåvoskatten och gör momsen enhetlig. Det är några förslag till en helt ny skattereform som professor Lars Calmfors presenterade på Folkpartiets ekonomiska seminarium" skriver TT i en nyhetsartikel.

Aktuellt i Politken skriver från Moderaternas ekonomiska seminarium i Almedalen: ... "fokuserar på social rörlighet. Ett heterogent Sverige kräver en mer dynamisk ekonomisk politik och Lundaforskaren Andreas Bergh [IFN] föreslår speciella kvarter där människor från andra länder kan arbeta".