IFN i media

Under vinjetten Snabbkoll skriver VA om Lars Calmfors kolumn om den grekiska ekonomin i Dagens Nyheter – Calmfors är affilierad till IFN. "Tvärtemot vad många tror är en statsbankrutt inte detsamma som att Grekland lämnar euron."

"Dagens Nyheter har pratat med en expert, som konstaterar att det som händer i Grekland ger efterdyningar i din plånbok" skriver Dagens PS. Experten är Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och affilierad till IFN. Enligt Dagens PS förklarar Sjöholm "att börsfallet spiller över på svenska sparare som investerat i aktier och fonder".

"Efter midnatt kom det väntade beskedet att Grekland inte betalat sin skuld till IMF under tisdagen." skriver Dagens Nyheter i en nyhetsartikel. Enligt Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och affilierad till IFN, finns de tre risker med den grekiska skuldkrisen, som kan ha betydelse för enskilda svenskars ekonomi: börfall, valutfall samt minskad handel, sämre tillväxt och lägre inkomster.

"Tvärtemot vad många tror är en statsbankrutt inte detsamma som att Grekland lämnar euron. Om bankerna tillförs nytt aktiekapital kan landet mycket väl behålla den gemensamma valutan." Det skriver Lars Calmfors, Stockholms universitet och affilierad till IFN i en kolumn på ledarsidan i Dagens Nyheter. Calmfors skriver: "Det finns inga bra lösningar på den grekiska krisen. Min bedömning är ändå att det minst riskfyllda alternativet för alla parter är ett fortsatt grekiskt euromedlemskap även efter en statsbankrutt."

I en nyhetsartikel förklarar Lars Calmfors, Stockholms universitet och affilierad till IFN, vad som händer med den grekiska ekonomin 30 juni, 5 juli och 20 juli. Calmfors menar att folkomrösteningen som ska hållas denna vecka är avgörande för Greklands framtid. Blir det nej i omröstningen går Grekland sannolikt  bankrutt och lämnar euron. "Utan räntebetalningar kommer landets offentliga finanser att förbättras, men i ett sådant här pressat läge kan man tänka sig att människor inte betalar in tillräckligt med skatt och det är rimligt att tro att statens pengar inte räcker till allas löner och pensioner. Gissningsvis kan det inträffa ganska snabbt, kanske redan i juli."

Lars Calmfors, Stockholms universitet och affilierad till IFN, är en av två ekonomer som intervjuas av TT. Han menar att marknaden troligtvis kommer att reagera negativt på utvecklingen i Europa. Det blir kanske en viss nedgång för euron och en viss börsnedgång, säger Calmfors.

Som en uppföljning till ett tidigare inlägg om "Magnus Henreksons mycket läs- och tänkvärda bidrag till diskussionen om hur synen på kapitalägare dramatiskt förändrats i Sverige på några decennier" skriver Janerik Larsson. Det handlar om  "de tio åren utan arvsskatt".

"Ett starkt ledarskap och tydlig styrning är en nyckel till ökade elevresultat. Och bäst på det är fristående skolor" skriver Dagens Samhälle med hänvisning till en studie som nyligen presenterades inom ramen för ett projekt gemensamt för IFN och SNS.

På SvD:s ledarsida skriver Janerik Larsson om synen på kapitalägare: "Magnus Henrekson, professor och VD för Institutet för Näringslivsforskning (IFN), är alltid en intressant röst när han hörs i samhällsdebatten. I dagarna har en bidragit med ett mycket intressant kapitel i en festskrift ... Svensk ekonomisk politik – då, nu och i framtiden. Larsson konstaterar med utgångpunkt i skriften att det stegvis "blivit allt mindre kontroversiellt med stora förmögenheter förutsatt att förmögenheten byggts upp genom att egna finansiella investeringar stigit kraftigt i värde"... "Däremot är det fortfarande kontroversiellt om förmögna ägare betalar höga ersättningar till de ledningspersoner de anställt för att leda och fatta de avgörande besluten i de bolag de kontrollerar."

Tidningen Arbetet lanserade en quiz på socialdemokraternas kongress – den har även publicerats på nätet. En av frågorna handlar om vad Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, sagt om överskottsmålet. Rätt svar är: "Överskottsmålet bör avskaffas. Jag kunde aldrig drömma om att politikerna skulle hålla fast vid det så länge."

De senaste decennierna har en mängd statliga monopol avskaffats och nya marknader öppnats för driftiga företagare. Men är pendeln på väg att slå tillbaka? undrar tidningen Entreprenör och intervjuar Andreas Bergh, IFN. I sin helhet går utvecklingen inte att stoppa, säger han. "Jag tror inte att pendeln kan slå tillbaka helt. Däremot finns det en risk för att politiker reglerar mer och detaljstyr företag, inte minst inom välfärden."

Tidningen Entré porträtterar Sidney Winter, vinnaren av Global Award for Entrepreneurship Research 2015. "Under sin långa karriär har han bland annat studerat dynamisk konkurrens, innovationer och kompetensuppbyggnad i företa, skriver Entré. Winter säger "Jag står för en syn på nationalekonomi där entreprenörskap har en naturlig plats, vilket inte kan sägas om mainstreamforskningen."
 

Ekonomiekot Lördag tar upp frågan om valutor, och centralbankernas agerande "som ofta får till följd att den egna valutan sjunker i värde". Pågår det ett valutakrig, frågar Pär Ivarsson, Ekot, Annika Alexius, Stockholms universitet, och Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet.

"Politiker med välfärdsambitioner inte måla upp skatter som roten till allt ont. I stället borde de motivera varför olika skatter behövs" skriver HelaGotland med flera i en ledarkommentar. Tidningen hänvisar till att Lars Calmfors, Stockholms universitet och affilierad till IFN, förklarat just detta på ett seminarium. "Precis som övriga i panelen är han övertygad om att Sveriges åldrande befolkning kommer att tvinga upp skattekvoten, och att ett icke-beslut leder till att det blir kommunalskatten som höjs, eftersom kommunerna betalar äldreomsorgen.!

"Den största besvikelsen i LO:s rapport om sysselsättning och löner är oförmågan att ompröva den solidariska löne­politiken" det skriver Lars Calmfors, Stockholmsuniversitet och affilierad till IFN, i en krönika på DN:s ledarsida. Han skriver att dagens situation på ett fundamentalt sätt skiljer sig från den som rådde då den solidariska lönepolitiken etablerades. "Vi klarar inte av att utbilda och subventionera bort arbetslösheten bland lågutbildade. Det finns all anledning att förbättra skol-, vuxen- och arbetsmarknadsutbildningarna. Men LO borde även försöka ge sitt bidrag genom att acceptera större löneskillnader."

Män som arbetar på samma företag är mer lika varandra i dag än för tjugo år sedan, skriver Karin Virgin i Ingenjören. Hon hänvisar till en rapport av Erik Lindqvist, HHS och affilierad till IFN, Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN), med flera, som "visar att det har skett en polarisering av de anställdas förmåga och talanger de senaste 20 åren".

I en krönika skriver Jenny Madestam om ett seminarium, inom ramen för ett samarbete mellan IFN och SNS, där Nicholas Bloom, Stanford University, presenterade en studie "som visar på vikten av ledarskap och styrning för skolans resultat". Hon påpekar att Anders Böhlmark, Erik Grönqvist och Jonas Vlachos (affilierad till IFN) har visat hur rektors ledarskap har effekt på elevernas prestationer.

Regeringen utlovar sänkt skatt för landets pensionärer. Förslaget ska finansieras med sänkt jobbskatteavdrag för höginkomsttagare. Men expertis riktar hård kritik mot löftet, skriver SvD Näringsliv som bland andra intervjuat Lars Calmfors, som är affilierad till IFN. Han förklarar att "äldre personer har inte fått del av jobbskatteavdraget på samma sätt som yngre eftersom det inte fanns tidigare. Det kan därför finnas ett rättviseargument att sänka skatten även för pensionärer".

Stökiga bibliotek är bara ett symptom på ett större problem: att det inte går att besöka gemensamma miljöer utan att mötas av en hotfull stämning. Våldsverkare har tillåtits ta över, skriver Johan Wennström, IFN och Linköpings universitet, på Svd Kultur. Han menar att vad biblioteksdebatten "borde handla om, är att våldet i landets eftersatta områden ökar och alltmer griper omkring sig i det övriga samhället".

Expressen publicerar en list med de som tjänar bäst. "Inkomstskillnader är dåligt för ekonomin - och Sverige är det land där skillnaderna ökar allra mest, visar en rapport från OECD" skriver tidningen som intervjuar Daniel Waldenström, Uppsala universitet och affilierad till IFN. Han säger att "den långa trenden är tydlig: vi får ökade inkomstskillnader i Sverige, särskilt före skatt".

"Jämfört med 1980-talet är det slående hur stora förändringar Sverige genomgått utan att tilliten har rubbats", skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet i ett debattinlägg. Han förklarar att det finns en risk med att måla upp en överdrivet negativ bild, nämligen "att vi genom att ständigt måla problem på väggen gör det betydligt svårare att se verkliga varningstecken när de dyker upp".

För att nå en fungerande bostadsmarknad måste vi se helheten och våra politiker måste våga mer än att finjustera nuvarande system, skriver Henrik Tufvesson, Fastighetsägarna, i ett debattinlägg. Han refererar till en rapportflora där dagens bruksvärdessystem ifrågasätts, "Avsändare är alltifrån internationella organisationer som OECD, IMF och EU-kommissionen, till två statliga hyresutredningar och aktörer som Boverket, Riksbankens Stefan Ingves, Assar Lindbeck [IFN], Nybyggarkommissionen Bokriskommittén och Finanspolitiska rådet."

SVT Forum sänder från ett seminarium som arrangeras av TCO. Diskussionen handlar om vad som ledde fram till "årshundradets skattereform".  Erik Åsbrink och Bengt Westerberg som var med vid den förra skattereformen samtalar om vad som ledde fram till reformen. Kommentarer från ungdomsförbund, TCO, Lars Calmfors (affilierad till IFN) och Aftonbladets politiska chefredaktör Karin Pettersson.

I en ledare skriver Flamman att "LO-rapporten om full sysselsättning och rättvisare löner är bland det viktigaste som hänt den ekonomisk-politiska debatten på decennier". Skribenten hänvisar till Lars Calmfors, Stockholms universitet och affilierad IFN.  "Vill man stimulera ekonomin på kort sikt så är det investeringar i vård, skola och omsorg som krävs, menade Calmfors. Jag menar att båda behövs [även investeringar i "infrastruktur, vägar och järnvägar"]."

På tal om hyresreglering i Auckland citerar Scoop politikern David Seymour som i sin tur citerat Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, som i en intervju med brittiska BBC sagt att "rent controls are the best way to destroy a city, second only to bombing it".

En ledare i Hallandsposten tar upp frågan om migration.Tidningen skriver: "I det senaste numret av Ekonomisk Debatt har forskarna Johan Wennström och Özge Öner undersökt var i Sverige nyanlända placeras, och funnit att små kommuner, med en krympande befolkning och hög arbetslöshet, tar emot flest flyktingar i förhållande till folkmängd. Människor som ofta står ovanligt långt ifrån arbetsmarknaden skickas alltså till orter där det statistiskt sett är extra svårt att få jobb. Och så blir vi förvånade när integrationen inte fungerar optimalt."

I en krönika i Dagens Samhälle skriver Karin Svanborg-Sjövall, Timbro, om klimatet i svenska skolor. "Kulturer som är på väg att lämna fattigdom skapas ofta starka drivkrafter till arbetsetik, konstaterade skolforskaren Gabriel Sahlgren (affilierad till IFN)i en mycket intressant studie av den finska skolan. Så var det i vårt östra grannland under efterkrigstiden och vi ser nu liknande tendenser i Polen och Estland."  Svanborg-Sjövall skriver om ett föräldramöte i sin sons svenska skola: "Budskapet som förmedlas till mig och de andra föräldrarna är något annat. Här ska min son varje dag ställa sig frågan om han ändå inte känner sig lite kränkt."

I en Under stecket-artikel, Svenska Dagbladet kultur, ställer Johan Wennström IFN och Linköpings universitet,  frågan om vi "genom skräckfilmer bearbetar förlusten av religiösa värden och hävdvunna samhällsideal". Han skriver att "påfallande många av 70-talets skräckfilmsklassiker utmynnar i en konservativ samhällskritik, där vana, tradition och auktoritet framstår som garanter för trygghet i ljuset av 60-talets sociala radikalism".

Martin Ljunge, IFN, intervjuas i Neo om sin forskning om hur välfärdsstatens institutioner påverkar människor. Använder yngre välfärdssystemet mer än äldre, frågar Neo. "Ja när det gäller sjukförsäkringen", förklarar Ljunge. Han säger vidare att detta inte tycks bero på sämre hälsa utan på att normerna gentemot att ta emot transfereringar från det allmänna har förändrats.

Diane Coyle, som besökte IFN i början av maj 2015, intervjuades då av Neo. Hon presenteras i Neo som "ekonomen som kritiserar tillväxt, finansmarknader och nationalekonomiutbildningar som vore hon från den antikapitalistiska vänstern. Men analyserna och svaren skiljer henne från mängden."

Seminarium med Diane Coyle 7 maj 2015

Poddsändning med Diane Coyle publicerad 29 maj 2015

"För att stabilisera marknaden och hjälpa dem som drabbats av upprepade hyreshöjningar har justitiekanslern banat väg för tillfällig hyresreglering" skriver Irish Independent. Stockholm tas som ett exempel på vilken skada hyresreglering kan åstadkomma. Tidningen citerar Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet: "hyresregleringen tycks vara det effektivaste sättet att förstöra en stad - förutom bombning".

Johan Wennström och Özge Öner, IFN, svarar på en replik till deras tidigare debattartikel i Dagens Industri. De förklarar bland annat att "det skulle aldrig föresväva oss att andelen nyanlända är den enda variabel som är värd att studera i sammanhanget." Och tillägger: "man kan inte drömma bort sambandet mellan en hög flyktingkoncentration och det ökade SD-stödet, och man ska inte undvika att belysa det".

Den katolska kulturtidskriften Signum recenserar boken Lärare utan frihet av Johan Wennström. IFN. Skribenten är i vissa avseenden kritik till boken men skriver "Wennströms slutsats är både intressant och förmodligen helt korrekt; nämligen att både högerlinjen och vänsterlinjen har bidragit till att skolan inordnats i NPM- strukturen".

Östra-Småland är kritisk till den tidigare regeringens arbetslöshetspolitik. I detta sammanhang berättar ledarsidan att "Svenskt Näringsliv utsåg nyligen professor Lars Calmfors [Stockholms universitet och IFN] till ledare för sitt oberoende arbetsmarknadsekonomiska råd. Att döma av vad Calmfors själv sa om de sänkta arbetsgivareavgifterna på ett aktuellt SNS-seminarium – refererad i tidningen Arbetsvärlden – tänker han inte vara någon buktalardocka för högern."

I en ledare skriver Bohuslänningen om en artikel i Ekonomisk Debatt skriver Johan Wennström och Özge Öner, IFN. Temat är var nyanlända flyktingar placeras. "Forskarna konstaterar att ... där det finns gott om bostäder, finns det ont om jobb". Skribenten menar att större städer borde ta emot fler nyanlända. "Det som gör detta svårt är Sveriges hårt reglerade bostadsmarknad och dåliga villkor för nyföretagande. Det är dock, skriver forskarna, 'en annan historia'. Men absolut avgörande för en jobbskapande politik."

I en replik på DI Debatt skriver Andreas Bergström, Fores, att "problemet med deras [Johan Wennström och Özge Öner, IFN] analys är att de inte tittar på andra tänkbara förklaringar" (än samband på kommunnivå mellan andelen nyanlända och ökat stöd för SD). Bergström menar att "det är olyckligt att ett samband som inte verkar vara kontrollerat för de mest uppenbara faktorerna nu sprids i dagspress och sociala medier".

En ledare i Dagens Nyheter anknyter till en krönika av Andreas Bergh, IFN, i Svenska Dagbladet. "Att människors oro tas på allvar även när den är obefogad kan tyckas harmlöst. Men Bergh sammanfattar det väl: 'Vår tendens att måla upp problem även där utvecklingen går åt rätt håll, gör det svårare att se och fokusera de verkliga problem som faktiskt finns. Den utvecklingen bör vi oroa oss för.'”

Magnus Henrekson, IFN, och Johan Eklund, Entreprenörskapsforum, skriver i en replik på DN Debatt ( Lööf och Martinsson 29 maj 2015) att "öka produktiviteten hos de sysselsatta genom att slå ut dem med lägst produktivitet helt och hållet, vilket är vad Lööf och Martinsson indirekt föreslår, är inte bara inhumant utan också ekonomiskt irrationellt." Eklund och Henrekson menar att vad Sverige behöver är "stigande inkomstspridning och en högre lönepremie för värdefull högre utbildning".

TV4 Nyheter intervjuar Johan Wennström, IFN. Han förklarar att trots att det är meningen att flyktingar ska lotsas till de orter där det finns arbete så "placeras flyktingar precis där det inte finns jobb". Den forskning Wennström hänvisar till finns i senaste numret av Ekonomisk Debatt författad av Wennström och Öner.

I en ledare undrar helahalsingland.se vart det feministiska perspektivet tog vägen i regeringens politik. Skribenten argumenterar bland annat med hjälp av Lars Calmfors, Stockholms universitet och affilierad till IFN: Att likt olyckskorparna fullständigt göra ner Stefan Löfvens (S) arbetslöshetsmål känns inte konstruktivt. Däremot är det bara att instämma i professor Lars Calmfors synpunkt att det borde ha satts i procent i stället. Att se till att befolkningen får jobb är ingen tävling mellan EU-länder." Tidningen efterfrågar "ett större fokus på den kvinnodominerade arbetsmarknaden".

I en artikel från TT förklaras att "arbete är bästa vägen till integration. Men trots den vetskapen hamnar flyktingarna oftast i avfolkningsbygd med hög arbetslöshet. Man har placerat de nyanlända precis där det är som svårast att få jobb, säger forskaren Johan Wennström [IFN]."

I Agenda diskuterade bland andra Lars Calmfors, Stockholms universitet och affilierad till IFN, om en debatt som fördes på S-kongressen: Bör staten låna pengar till investeringar som skapar sysselsättning. Calmfors menar att det skulle innebära ett stort risktagande att låna.

I en gästkrönika skriver Anne-Marie Pålsson om fri rörlighet i Europa. Hon hänvisar bland andra till Assar Lindbeck, IFN och Stokcholms universite. "Enligt honom går fri rörlighet över huvud taget inte att förena med en välfärdsstat. Ty om inte de som får del av dess förmåner också bidrar till dess finansiering brakar systemet samman."

AQR Capital Management har för fjärde gången delat ut AQR Insight Award. En av de som tilldelas en utmärkelse är Matti Keloharju, Alto University och affilierad till IFN. Tioteln på studien är “Common Factors in Return Seasonalities”.

I en krönika på SvD:s ledarsida skriver Andreas Bergh, IFN, att det är en missuppfattning att arbetslivet numera är så påfrestande att vi ”sliter ut människor i förtid”. "Livslängd och dödsolyckor säger ... inget om hur vi faktiskt mår när vi lever. Det finns dock data även på detta, och när människor får just den frågan – skulle du beteckna ditt hälsotillstånd som gott? – syns inte heller några tecken på att vi sliter ut oss."

S menar att med regeringens första budget ska vi få fler och växande företag, skriver Smålandsposten i en ledare. "Till och med hans egna tjänstemän på regeringskansliet har konstaterat att arbetslösheten kommer att öka med regeringens politik under de närmaste åren." Målet att ha Europas lägsta arbetslöshet 2020 är fel, anser tidningen: "Lars Calmfors [affilierad IFN] är något på spåret när han liknar Löfvens målsättning vid en motsvarighet till Eurovision Song Contest."

Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU om bara fem år, har Löfven lovat. Men inom partiet växer otåligheten över den långsamma reformtakten, skriver ETC. Tidningen skriver om att även LO har ställt sig bakom  "teorin om jämviktsarbetslöshet". Skribenten hänvisar till Lars Calmfors, Stockholms universitet ioch affilierad IFN, "som fortsätter att säga samma sak som han sagt i tjugo år. Det är närmast religion i nationalekonomin att tro på Nairu, säger han."

Jönköpings-Posten redovisar en rakning av städer enligt vilken Jököping, jämfört med förra året, klivit från plats 21 till plats åtta vilken man delar med Örebro. Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, ansvarar tillsammans med bl.a. Özge Öner, IFN, för undersökningen.

I en ledare skriver HelaGotland att det S-kongressen inte är någon "glädjens högtid". "Regeringen existerar enbart på grund av Decemberöverenskommelsen och oppositionens svaghet. Själva regerandet har präglats av felsteg, korrigeringar och reträtter. Rörelsen tycks dränerad på kompetens." Tidningen hänvisar till Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, som "har sågat regeringens arbetsmarknadspolitik".