IFN i media

Ekonomiekot intervjuar Luigi Zingales som 2012-11-06 deltog i ett seminarium arrangerat av IFN. Ekot förklarar att Zingales "varnar för att kapitalet och staten ska sätta sig i samma båt". Ekot förklarar att Zingales strikt skiljer mellan att vara för marknaden eller för företagen: "Det är lätt enligt honom att blanda samman de här två sakerna men det är ett misstag. Företag tenderar att prata varmt om vikten av konkurrens innan de är framgångsrika. När de väl är det ser de gärna hinder för konkurrens för att på så sätt öka vinsten."

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i en kolumn på SvD:s ledarsida om riksbankens beslut att sänka styrräntan till noll procent i syfte att få fart på inflationen och stimulera den svenska ekonomin. Bergh förklarar att  det är "tveksamt om riksbanken med sin styrränta kan göra något åt inflationen". Han skriver vidare: "Den så kallade växelkurskanal som många nu hoppas på innebär nämligen att lägre ränta ska försvaga den svenska kronan."

"New public management (NPM) är en vanlig term för nya sätt att försöka styra den offentliga sektorn ..." förklarar Neo. Johan Wennström, IFN, intervjuas med anledning av hans bok Lärare utan frihet – När vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen. Neo undrar vad det är för fel på att ge lärare bra betalt. Wennström svarar: "Felet är framför allt individuell lönesättning, det är svårt att premiera rätt saker ekonomiskt. Bra lärare behöver framför allt frihet att utforma lektioner och tid att förkovra sig."

Ett betygssystem som upplevs som helt rättvist och objektivt finns inte, skriver Håkan Holmberg på UNT:s ledarsida. "Man kan inte gärna riva upp betygssystemet i dess helhet vid varje politiskt majoritetsskifte eller så fort ett missförhållande avtecknar sig. Men en del kan förbättras ändå" förklarar UNT och hänvisar bl.a. till en debattartikel i DN av Magnus Henrekson och Johan Wennström, IFN. Tidningen tillägger att man bör ge "utrymme för lärarens egen erfarenhet när betygen ska sättas".

4 500 barn och ungdomar placeras varje år i HVB-hem. Ofta saknas det information som kan utvärdera och bedömda vårdens kvalitet och resultat, visar en ny ESO-rapport författad av Erik Lindqvist, Handelshögskolan i Stockholm och affilierad till IFN. Han skriver att det behövs ett nationellt kvalitetsregister. "Avsaknaden av ett sådant register har negativa konsekvenser för socialtjänsternas möjligheter att utvärdera olika HVB:s kvalitet, för Socialstyrelsens möjlighet att följa utvecklingen över tid, och för möjligheterna att vetenskapligt utvärdera vården" anser Erik Lindqvist.

"Värnplikten avskaffades 2010, vilket enligt försvarsministern har lett till personalbrist i det svenska försvaret." I programmet ställs frågan om lumpen gör oss till bättre människor? De som intervjuas är Magnus Henrekson, IFN, och Fia Sundevall, Stockholms universitet.

Inför valet var Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven tydlig med att han ville återinföra värnplikten, skriver Skånskan med flera tidningar på ledarsidan. "Värnplikten handlar om oerhört mycket mer än försvarets personalförsörjning. Nyligen föreslog ett antal debattörer, med professorn i nationalekonomi Magnus Henreksson [IFN] och den namnkunnige entreprenören och finansmannen Anders Wall i spetsen, på Svenska Dagbladets debattsida att värnplikten – med både militär och civila uppgifter – skulle återinföras."

Med anledning av en artikel i Svenska Dagbladet skriver TT i en kort notis att "de nya betygskriterierna skulle få bukt med betygsinflationen, ändå fortsätter niondeklassarnas meritvärde att stiga". TT har talat med Jonas Vlachos som är affilierad till IFN. Han säger att det kan "antingen bero på att eleverna blivit bättre eller på att lärarna inte följer reglerna.

I en ledare skriver Ann-Charlotte Marteus att betygsmodellen med underkänt betyg är "stigmatiserande, grym och tidsödande". Målrelaterade betyg är som gjorda för inflation, menar Marteus som inte tycker att det är förvånande att regeringen ser över betygssystemet. Hon anser vidare att det finns akuta saker att åtgärda i dagens betygsystem. "Framför allt borde betyget underkänt tas bort, som Magnus Henrekson och Johan Wennström [båda IFN] föreslog i Dagens Nyheter.

"Ett och annat lät märkligt när finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade sin budget igår. Som beskrivningen av verkligheten" skriver Sydsvenskan i en ledare. Om jobbpolitiken skriver tidningen: "Just sysselsättningen hör – vad Andersson än säger – till de områden där den borgerliga regeringen lyckats väl. Ekonomiprofessorn Magnus Henrekson [IFN] påpekade nyligen i Svenska Dagbladet att Sverige har högst sysselsättning, som andel av befolkningen, i hela EU. "

"Det intressanta i Wennströms bok är att han visar hur dessa näringslivsinspirerade idéer har hämtat näring inte bara från höger utan även från vänster" skriver Jonathan Lönnqvist i en recension av boken Lärare utan frihet av Johan Wennström, IFN. Lönnqvist menar att boken är "är ett av de mest värdefulla inlägg som skrivits i den svenska skoldebatten".

"SCB:s mått på arbetslöshet speglar inte arbetsmarknaden korrekt. För att förstå utvecklingen behövs ett nytt mått – den verkliga arbetslösheten – som tar hänsyn till förtidspensionärer, låmgtidssjuka och andra som göms undan" skriver Susanne Spector under vinjetten Perspektiv i Dagens Samhälle. Hon refererar bland annat till en artikel i Ekonomisk Debatt av Andreas Bergh, IFN: "det höga arbetsmarknadsgapet mellan grupperna [nya och gamla svenskar] är den låga inkomstspridningen i Sverige".

Landets nya finansminister menar att det tomt i ladorna, skriver Borås Tidning i en ledare och hänvisar till en OpEd av Magnus Henrekson, IFN, i SvD.  "Henrekson är av den uppfattningen att Socialdemokraterna mycket väl kan uppnå sitt mål om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 ... Arbetslösheten sänks genom att människor inte längre söker arbete." BT undrar: Är det detta som hushållen ser och som gör att optimismen störtdyker? Är det därför som Sveriges nya finansminister bluffar om tillståndet i statens ekonomi?

I en artikel om svenska vårdföretag och dessas möjligheter att även fortsättningsvis vara vinstdrivande, intervjuas bland andra Henrik Jordahl, IFN, av Helsingin Sanomat. Han förklarar att problemet i dagens debatt är att regeringen inte kunnast visa hur man kan förbättra kvaliteten i vården genom att begränsa möjligheterna för företagen att göra vinst.

I en artikel på DN Debatt skriver Magnus Henrekson och Johan Wennström, båda IFN, att Gustav Fridolin lovat att rädda skolan på 100 dagar, "vilket vittnar om en skrämmande omedvetenhet om problemens magnitud". De förklarar att "Alliansen svek kunskapslinjen och nu föreslås mer av kravlös skolpolitik. Men kloka åtgärder kan vidtas nu utan att det kostar något. Att hindra skolors betygskonkurrens och avskaffa IG som betyg är viktigare än mindre klasser och fler lärare."

Sysselsättningen borde varit Alliansens trumfkort i valrörelsen, skriver Corren i en ledare och hänvisar till ett inlägg i SvD av Magnus Henrekson, IFN. " Löfven kan lätt infria vad han lovat genom att skicka varenda arbetslös svensk till att snurra runt i kunskapslyftande kurser på obestämd tid. Vips, arbetslösheten bedöms som obefintlig! ... Eftersom Alliansen brast i att övertygande inpränta dessa elementa hos väljarkåren,  ... , har den nya regeringen kunnat excellera i gammal rödgrön vänsterideologisk 'rättvisepolitik'."

I en ledare i Norrtelje Tidning förklaras att "även om [ arbetsmarknadsminister] Ylva Johansson lyckas förbättra Arbetsförmedlingen talar allt för att S-MP-regeringens politik innebär att färre får arbete. Däremot kan politiken mycket väl innebära att färre blir arbetslösa, i alla fall öppet arbetslösa". Tidningen refererar till ett inlägg av Magnus Henrekson på Svenska Dagbladets ledarsida.

På dagensarena.se skriver Jimmy Larsson i ett inlägg om att Forum för levande historia släppt rapporten ’Tid för tolerans’ "som säger att svenska ungdomar är bland de mest toleranta i världen".  Larsson fortsätter: "Inte nog med det, i början av 2013 släpptes en rapport av Niclas Berggen och Therese Nilsson [båda IFN] som sa att Sverige var ett av de mest toleranta länderna i världen."

I en ledare skriver NWT om att finansminister Magdalena Andersson föreslagit att SCB:s uppdrag att samla statistik om sysselsättningmålet återtas. Tidningen skriver: "Precis som Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för näringslivsforskning, skriver i Svenska Dagbladet 'kan arbetslösheten vara hög trots att många är sysselsatta'".

I en OpEd på ledarsidan i SvD skriver Magnus Henrekson, IFN, om hur Alliansen lyckades med sysselsättningspolitiken men misslyckades att kommunicera framgångarna till väljarna. "Sverige har högst sysselsättning, som andel av befolkningen, av samtliga 28 EU-länder. Vi är med andra ord redan bäst i hela EU" skriver Henrekson.

Ett inslag i Studio Ett handlar om "ekonomin som inte växer som förr". Företagare i Gnosjö intervjuas, liksom Magnus Henrekson, IFN. Den senare förklarar att riskerna är många just nu: "vi har ett högt skuldläge och det gör att det finns oro och det skakar till på finansmarknaden. det gör att det inte är lika lätt att vara långsiktigt optimistisk och då blir det så här slaget".  Han säger att det "har varit så här sedan 2008".

Borås Tidning skriver i ledare om stadsdelen Norrby – där andelen invandrare är stor och "armodet finns kvar". "Problemet är inte invandrarna, ty sådana har som bekant alltid kommit till Norrby. Det som skiljer då från nu är de stora bristerna vad avser lika möjligheter till egen försörjning" skriver BT. Tidningen refererar till en rapport av Tino Sanandaji, IFN, där denne förklarar att "abetslinjens politik har dämpat utanförskapsområdenas ökning”.

Regeringen har fått ett förslag från Företagsskattekommittén ändrad bolagsbeskattning. Förslaget "är radikalt och förknippat med möjliga problem men också originellt och i grunden sunt" skriver fyra ekonomer på SvD Brännpunkt. En av dessa är Mikael Stenkula, IFN. De menar bland annat att man bör "bredda perspektivet till hela den svenska ägarbeskattningen". De anser vidare att regeringen måste ändra finansieringen av förslaget.

I ett inslag i SVT Kultur behandlas Johan Wennströms bok Lärare utan frihet: När vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen. "Från politiskt håll beskrivs skolan nästan alltid som att den befinner sig i kris, och höger- och vänsterpolitiker brukar skylla detta på varandra. Men i den nya boken 'Lärare utan frihet' pekas båda blocken ut som ansvariga - framförallt för att ha kidnappat bilden av läraren. "

Tidskriften Entré skriver i en notis om boken Position Sverige – Om innovation, hållbarhet och arbetsmarknad. Magnus Henrekson, IFN, är en av författarna till boken.

Janerik Larsson skriver på Svd:s ledarblogg om "crony capitalism". Han tillskriver Magnus Henrekson, IFN, att "i en intervju i tidskriften NEO introducerade begreppet ”crony capitalism” i svensk debatt".

En man som är verksam i USA ligger som vanligt bäst till att få ekonomipriset till Alfred Nobels minne, skriver Johan Schück i DN. Schück listar nio namn/grupper av namn och ett av dessa är Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet. Han skriver: "Svenske Lindbeck kan få priset tillsammans med Martin Feldstein för analyser av arbetsmarknad och socialförsäkringar."

I en nyhetsartikel skriver DI att "marginalskatterna höjs nu ytterligare. Det slår mot sysselsättningen och stoppar folk från att jobba hårdare, enligt skatteexperter." Åsa Hansson, IFN, förklarar: ”Det kan påverka utbildningsval och om man väljer att ta ett nytt jobb”.

I en ledare skriver DN om en studie av Mounir Karadja, Johanna Möllerström (affilierad IFN) och David Seim (IFN). Tidningen konstaterar att i årets valrörelse "har vi lärt oss att ”någonting håller på att gå sönder i Sverige”. Vad det är som är på väg att braka ihop har dock varit ett mysterium för den som inte sjunger den anekdotiska bevisföringens lov. IFN-rapporten erbjuder en ledtråd: Många gånger är vi så bombarderade av budskap om att det går utför att vi tappar verklighetsförankringen. Om det någonsin fanns någon sådan, vill säga".

I ett debattinlägg skriver Malin Sahlén, Timbro, och Salim Furth, The Heritage Foundation, att Piketty i9 sin forskning "plockar till synes godtyckligt de årtal som passar hans berättelse". De skriver vidare: "Vi har gjort en jämförelse mellan de siffror som Piketty har fått av de svenska forskarna Jesper Roine och Daniel Waldenström [affilierad IFN], och den utveckling som Piketty själv tecknar i sin bok. Vi finner avgörande skillnader."

"Sju av tio svenskar tror att de är fattigare än vad de egentligen är. När de får veta hur mycket de egentligen tjänar, jämfört med andra, vill de i högre grad ha sänkta skatter och ett politiskt parti blir vinnare: Moderaterna." Det skriver DN.Ekonomi som en studie av bl.a. Johanna Möllerström och David Seim, IFN. DN publicerar på nätet en klickbar karta så att läsarna kan se den genomsnittlig medianinkomst i kommunen där de bor.

På Economists blogg "Democracy in America" förklaras att svenska elevers dåliga resultat sannolikt inte beror på det fria skolvalet. Troligare förklaringar är andra reformer, bl.a. läroplanen från 1994. Som exempel på forskning om det fria skolvalet skriver Economist om en studie av bland andra Karin Edmark, IFN: "Författarna finner att valfrihet har haft en liten men positiv effekt, särskilt för minoriteter och elever från familjer med  låg inkomst".

"Löfven har kritiserats för att han inte har utsett en integrationsminister och en migrationsminister. De två politikområdena är viktiga, men ministerposterna saknar i grunden betydelse så länge det inte finns en politik värd namnet. Och det fanns det inte heller i regeringen Reinfeldt. Både regeringen Reinfeldt och nu Löfven har bundits och binds nu upp av Miljöpartiets fantasier" skriver Thomas Gür i en debattartikel. Han refererar bland annat till en studie – Utanförskapets karta – av Tino Sanandaji, IFN.

Eftersom vi vet så lite om löneläget i Sverige så tror vi att många andra tjänar mer än de gör. Detta påverkar synen på fördelningspolitiken. Det skriver Forskning och Framsteg och intervjuar Johanna Möllerström, affilierad IFN, som tillsammans med David Seim, IFN, och Mounir Karadja forskat i ämnet. Kvinnor underskattar sin lön mer än män förklarar Möllerström och tillägger: "Vi vet inte riktigt varför vi underskattar våra relativa löner så stort, i exempelvis USA överskattar många sin relativa inkomst."

En fjärdedel av gymnasieeleverna får högre betyg än resultatet på nationella prov. I vissa kurser är andelen 40 procent, skriver Dagens Arena. Jonas Vlachos, affilierad IFN, intervjuas. Han säger om det nya betygsystemet att "det enda man gjorde var att tillfoga fler betygssteg och öka mängden betygskriterier, det gör inte betygsättningen enklare. Det finns inte heller någon formell koppling mellan prov och betyg. Jag har aldrig förstått hur det skulle kunna leda till minskad betygsinflation".

Om eftervalsdebatten skriver Tino sanadaji, IFN, på Realtid.se. Han skriver: "Alliansen har styrt de senaste åtta åren. Därför vore det orättvist att lägga misslyckandet att hantera invandringsfrågan på Socialdemokraterna. Men samtidigt tyder mycket tyvärr på att även vänstern nu håller på att gå fel i sin eftervalsanalys på ett sätt som riskerar att leda till att de kommer att tappa röster till SD även i nästa val."

Sjukskrivningarna har ökat efter att vårdvalet infördes i Stockholm. Antalet sjukskrivna har blivit betydligt fler och dessutom nästan fem dagar längre, rapporterar SvD i en nyhetsartikel. I artikeln hänvisas till "en tidigare studie från Institutet för näringslivsforskning och Stockholms universitet har man även sett att förskrivningen av antibiotika ökat i och med vårdvalet."

Nu ställs krav på större transparens om vd-bonusar. Det är en konsekvens av att Nordea har mörkat ersättningsnivåerna till Christian Clausen, skriver Svd Karriär. Men ökad öppenhet om chefslöner behöver inte bara vara av godo, förklarar bland andra Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet. Han är en av redaktörerna för antologin ”The Oxford Handbook of Economic and Institutional Transparency”.

SvD Näringsliv 2014-10-05 skriver om den nya boken under rubriken "Öppenhet om chefslöner inte enbart av godo".

”Sverige vet inte vad invandringen kostar" skrev Elin Ørjasæter på SvD Brännpunkt. I en slutreplik om invandring, forskare och statistik refererar hon till ett blogginlägg av Tino Sanandaji, IFN, som skrev att "problemet är inte att svensk forskning är korrumperad, utan att media och politikerna har varit korrupta i sin rapportering av forskningsläget. Akademins svek har bestått i att vara tysta och låta osanningar dominera mot bättre vetande.”

För mig är framtidstron det mest tilltalande i liberalismen och det är i denna som Folkpartiet kan hitta sin riktning, skriver Mathias Sundin (FP) i ett debattinlägg och menar att partiet "bör bli ledande i digital utveckling". Denna utveckling ska stärkas "genom att beskatta entreprenörskap lågt". I detta sammahang hänvisar Sundin till forskning av  Magnus Henrekson och Nima (ska vara Tino) Sanandaji, IFN.

"Allt fler områden i Sverige har kommit att präglas av det vi kallar utanförskap, med sociala problem av en sort och en omfattning som få hade förutsett för bara ett tiotal år sedan. Men det är i lokalpressen och bland smånotiser i riksmedia man får leta för att få en bild av utvecklingen" skriver Paulina Neuding i Barometern och Smålandsposten. Hon refererar till en rapport om utanförskap författad av Tino Sanandaji, IFN.

Svenskarna tror att de är fattigare än vad de faktiskt är, skriver Dagens Industri och hänvisar till forskning från IFN och en OpEd av Johanna Möllerström i Svenska Dagbladet.

Johanna Möllerström, affilierad IFN, skriver i en OpEd i Svd om ny forskning publicerad i IFN:s wp-serie. Av denna drar hon slutsatsen att "det verkar som om gemene svensks vänsteråsikter delvis är baserade på felaktig information. Så kanske hade det gått bättre för M i valet om de ... hade satsat på en informationskampanj om hur inkomstfördelningen för oss svenskar faktiskt ser ut".

Blant de 137 overlevende fra MS «Estonia» var det bare 26 kvinner. Ridderlighet kastes over bord når det står mellom liv og død, skriver Aftenposten. Tidningen refererar till forskning av Mikael Elinder och Oscar Erixson som "gikk gjennom 18 store skipskatastrofer fra 1800-tallet til i dag. Studien avdekket at kvinner har halvparten så stor sjanse for å overleve som menn".

Som Kalmar röstar röstar Sverige. Påståendet stämmer precis lika bra iårets riksdagsval som för fyra år sedan, skriver Barometern i en nyhetsartikel. Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet, intervjuas:. Han förklarar att "siffrorna stämmer generellt ganska bra för ett antal städer som Kalmar, Skövde, Halmstad och Karlstad. De är stora, men inte jättestora, residensstäder med en ganska hög andel statliga anställda".

Nu höjs allt fler borgerliga röster om att något måste göras åt invandringspolitiken för att hindra flödet till SD, skriver debattören och författaren Fredrik Segerfeldt i ett debattinlägg i Expressen. Han hänvisar till forskning av Andreas Bergh, IFN, som "har visat att kollektivavtalen, dvs lägstalönerna, kan förklara den dåliga integrationen". Segerfeldt fortsätter: "Detta har Moderaterna inte velat eller vågat göra något åt. Arbetslinjen var en halvmesyr som sänkte bidrag och skatter, men som inte gjorde något åt lönebildningen. "

I ett debattinlägg i DN skriver Alexandra Ivanov, ordförande Fria moderata studentförbundet, om avgifter till högskolan: "Det höjs ofta röster om att studieavgifter skulle drabba dem med svagare socioekonomisk bakgrund. Men vågar man se bortom de traditionella ideologiska ståndpunkterna blir det tydligt att påståendet saknar grund". Hon hänvisar till forskning av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet: "... har också länder med studieavgifter som USA, Kanada och Japan högst andel högskoleutbildade i arbetskraften av alla OECD-länder".

Riksdagsledamöterna blir allt yngre. Snittåldern i den nya folkvalda församlingen ligger på drygt 45 år, rapporterar TT i en notis. "Det här är den yngsta riksdagen någonsin i svensk demokratisk historia" förklarar Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet.

De nya betygen skulle bli mer tydliga, rättvisa och likvärdiga. Men efter tre år kritiseras de från era håll – för att ha åstadkommit det motsatta, skriver Pedagogiska magsinet i en arrtikel som även publiceras i Lärarnas nyheter. Jonas Vlachos, affilierad IFN, intervjuas. Han förklarar att "det är ett oförlåtande system. För eleven blir det viktigare att inte misslyckas än att lyckas. Och vi vet att misslyckande och försök är en central del i inlärning".

Det är i Stockholms mest äldretäta – och i många fall välmående – kvarter som Sverigedemokraterna har ökat mest, skriver SvD. Men, påpekar Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet, det handlar inte om att de unga överger SD, utan snarare om att SD "fyller på" i åldersgrupper där de tidigare var svaga. "Från att ha varit ett parti som framför allt är starkt bland unga är de nu ungefär lika starka i alla åldersgrupper".