IFN i media

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver en kolumn på SvD ledarsida om Markus Persson som sålt sitt bolag Minercraft till Microsoft. Bergh skriver: "Framför allt fungerar historien om Minecraft som ett modernt Wilt Chamberlain-exempel. Det är uddlöst att fördöma inkomstskillnader utan att beakta hur de uppstått. Nozicks poäng var att en inkomstfördelning är rättvis om den är resultatet av en rättvis procedur. Det perspektivet borde anläggas oftare i den svenska debatten."

I ett debattinlägg om valresultatet skriver Ruth Nordström att "Tino Sanandaji, institutet för Näringslivsforskning, hävdade nyligen i SVT att det är Moderaternas uppgörelse med Miljöpartiet om en mer liberal flyktingpolitik som ligger bakom både Sverigedemokraternas framgång och Moderaternas tillbakagång". Hon avslutar inlägger: "Det kanske är dags att sluta lämna över frågorna om människovärdet vid livets början och livets slutskede, och respekten för samvetsfrihet ... till ett främlingsfientligt anti-parti som SD."

"Övriga partier har överlåtit åt just detta parti [SD] att förespråka en migrationspolitik som ligger mer i linje med väljaropinionen" skriver Paulina Neuding i en kolumn på SvD:s ledarsida. Hon menar att man därmed tagit en stor risk och hänvisar till en krönika av Tino Sanadaji, IFN, i Realtid.se att "SOM-institutets undersökningar att bara en minoritet av svenskarna förespråkar ökad invandring".

Händelsen i Tingsryd, där en toppolitiker flera gånger gett kommunala jobb till sin egen son, kommenteras av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, i P4 Kronoberg. Han säger att "det är missbruk av offentlig ställning och det räknar vi tveklöst som ett korruptionsproblem".

I en gästblogg skriver Janerik Larsson att pensionärsskatten förmodligen var valrörelsens största enskilda lögn. Han citerar Daniel Waldenström, Uppsala universitet och IFN, på Ekonomistas: ”Förhoppningsvis kommer den fortsatta diskussionen om svenska pensionärers välfärd vara befriad från grundlösa påståenden om att pensionärer straffbeskattas och att pensioner är huvudsakligen uppskjuten lön. Endast då skapas förutsättningar för en rättvis välfärdspolitik för dagens och morgondagens pensionärer."

Tre av tio SD-väljare kom från Moderaterna. Varför, undrar SVT, och diskuterar frågan med Tino Sanandaji, IFN, och Ulrika Karlsson, M. Sanandaji menar att M-väljarna är betydligt mer skeptiska till invandring än partiledningen.

I en ledare förklarar Expressen att Magdalena Andersson är den som kommer att ha makten i regeringen. Nationalekonomen Andersson vet att "pensionärsskatten" är en lögn. Hon vet att merparten av pensionärerna betalar lägre skatt än jobbskatteavdragens löntagare. Expressen skriver att Daniel Waldenström, Uppsala universitet och affilierad IFN, påpekat detta på bloggen Ekonomistas. Men, skriver tidningen, "han råkar också vara specialiserad på just inkomstfördelning. Men vad är en professor i folkupplysningens tjänst - om blott än en förtvivlad röst i öknen - när Magdalena Andersson agerar skattepopulist".

Med utgångpunkt i den överenskommelse om invandring som Alliansregeringen gjorde med MP, skriver Tino Sanandaji i Realtid.se, att "moderaternas väljare delade aldrig den moderata partiledningens syn på invandring. Detta har dock aldrig rapporterats i klartext av media eller av borgerliga tankesmedjor." Han hänvisar till opinionsundersökningar och avslutar: "Om borgerligheten vill stoppa Sveridemokraternas framfart är ett första steg att sluta ljuga för sig själva och andra om opinionsläget i dessa frågor".

Lars Oxelheim, IFN  och Lunds universitet, berättar i SvD Näringsliv att han är bekymrad över osäkerheten som det parlamentariska läget har skapat. "Det kommer att bli väldigt kostsamt för Sverige", säger han. Oxelheim menar att "osäkerheten gör det definitivt svårare för Sverige att attrahera utländska investeringar". Han säger också att "När fighten om nya jobb är så hård så kan den nuvarande situationen göra stor skada."

Charlotta Mellander, Özge Öner, IFN, och Therese Norman skriver i Fokus om mönster vad gäller hur stor andel röster partierna fick i riksdagsvalet i respektive kommun och andra socio-ekonomiska strukturer på dessa platser. De slår fast att M fick fler röster urbana regioner. Det samma gäller FP och MP. KD har svagare förankring till storstäderna. C gjorde ett bättre val utanför de större städerna vilket också gällde för S och V.

Olle Folke och Johanna Rickne, IFN, är två av medförfattarna till ett debattinlägg som hävdar att "röster är viktiga kanaler för att skicka information till det politiska systemet. Att betrakta röster som bortkastade är en gammaldags syn".  De skriver att det bara är vart fjärde år som väljarna ges möjlighet att berätta för det politiska systemet vilken politisk riktning de vill att Sverige ska ta. "Det enda sättet att slösa bort sin röst vid detta tillfälle är att inte rösta alls."

Sverige har under senare år sett som en lysande klar stjärna i ett annars instabilt och krisdrabbat Europa, skriver Independent.ie. Tidningen skriver att läget är osäkert inför valet och att de finns de som talar om nyval. Magnus Henrekson, IFN, säger: Vi skulle kunna få en italiens situation, något som vi aldrig tidigare haft i Sverige.

Alliansregeringen har haft stora framgångar ändå kan väljarna mycket väl komma att rösta fram en annan regering, skriver Economist inför söndagens val. "Borg varnar för skattehöjningar ... Han är för valfrihet och avvisar påståenden att privata utförare av offentliga tjänster har minskat kvalitet. Flertalet oberoende analytiker håller med honom och får stöd i en ny bok". Boken som Economist hänvisar till är Sweden and the Revival of the Capitalist Welfare State, av Andreas Bergh, IFN.

Valdagen verkar bjuda på soligt väder i så gott som hela landet. Men svenskarna röstar oavsett vädret, skriver TT i en notis. Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet säger att han i sin forskning "inte hitta någon effekt, valdeltagandet var detsamma oavsett väder". I notisen görs en jämförelse med USA där vädret sägs spela en större roll för valutgången.

Hur skapar vi ett samhälle där barnen inte ärver sina föräldrars sociala problem, frågar sig Patrik Kronqvist på Expressens ledarsida.  Han skriver att sedan 1990-talskrisen har gruppen med lägst inkomster främst bestått av personer som inte arbetar. I dag är invandrare överrepresenterade bland de fattigaste. Det ställer krav på andra åtgärder, speciellt som Sverige är bland de sämsta länderna i västvärlden på att få just invandrare i arbete. Han hänvisar till forskning av Andreas Bergh, IFN.

Bland alla anställda i befolkningen har andelen tidsbegränsat anställda legat på mellan 15 till 17 procent de senaste åren, rapporterar Ekot. Per Skedinger, IFN, intervjuas. "Att de är så många fler bland unga beror delvis på att de är nya på arbetsmarknaden utan tidigare erfarenhet". Skedinger förklarar att ett annat skäl till att arbetsgivare vill använda den här typen av anställningar har att göra med "att man vill få flexibilitet vid tillfällig arbetsanhopning eller om man har osäker efterfrågan på företagets produkter eller tjänster".

Den regering som tillträder efter valet i höst bör, oavsett om den leds av Fredrik Reinfeldt eller Stefan Löfven, återinföra en allmän värnplikt för både män och kvinnor, föreslås i en artikel på Brännpunkt, Svenska Dagbladet som bland annat är undertecknad av Magnus Henrekson, IFN. "Värnplikten behövs för vår försvarsförmåga men den fyller också andra viktiga funktioner i samhället. Värnplikten var en av våra sista nationellt samlande institutioner."

"Valåret 2010 satte handelsminister Ewa Björling (M) upp målet att dubbla Sveriges export på fem år. Av det stolta målet bidde en tumme" skriver DI som intervjuar Jonas Vlachos, affilierad IFN. Han menar att ungefär 20 år snarare än fem är en mer realistisk förväntan på fördubblingstakten för svensk export. "Han är föga förvånad över att Ewa Björlings mål kommit på skam. 'Det är helt förväntat. Det var ett konstigt mål till att börja med.'”

"Många har fått ett rejält uppsving ekonomiskt de senaste åren. Hushållens inkomster har ökat under hela 2000-talet. Men för dem som inte jobbar har det blivit tvärtom" skriver SVT. "Inkomstojämlikheten har ökat ända sedan dess faktiskt" säger Daniel Waldenström, affilierad till IFN. SVT fortsätter: "Han och hans kolleger i Uppsala har räknat ut att den allra rikaste hundradelen av befolkningen idag tjänar nära tio procent av alla inkomster."

Mer än var fjärde lokal partiorganisation har svårt att hitta tillräckligt med kandidater i kommunvalet, rapporterar SVT. "Ivissa delar av landet och för vissa partier är det ett problem, och vi kan se att det har ökat jämfört med några årtionden sedan" förklarar Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet. SVT refererar till en forskningsrapport –  Politikens villkor (2010) – författad av Richard Öhrvall och Gissur Erlingsson.

Zayera Khan (MP) skriver om forskning av Olle Folke och Johanna Rickne, IFN: Könskvotering och kvinnors karriärer. En jämförelse av svenska politiska partier. Hon avslutar genomgången: "Det som efterfrågas är att politiska partier tar sig själva i kragen, ändrar sin egen struktur, normerna, partikulturen samt funderar på och tar fram konkreta åtgärder för att nominera och rekrytera kvinnor, utrikes födda och andra underrepresenterade till förtroendeposter och politiska poster högre upp organisationen."

Malmö är i viss mån en ideologisk experimentverkstad för vänstern. Staden har höga skatter och en aktivistisk offentlig sektor, skriver Tino Sanandaji, IFN. Han förklarar att Ingen större svensk stad har högre arbetslöshet och mer fattigdom än Malmö. "Malmö hamnar i botten oavsett vilket mått på socialt välmående vi studerar." Sanandaji avslutar: "Malmö har nu varit en mångkulturell stad i decennier. När ungefär kan vi förvänta oss att de länge utlovade ”långsiktiga” vinsterna från flyktinginvandringen kommer att materialiseras? Det vore överlag intressant om någon bad Stefan Löfven förklara varför det går så dåligt för Sveriges mest vänsterdominerade stad."

Enligt en notis från TT har hittills i år 881 364 förtidsröster registrerats. Motsvarande tid före valet 2010 var det 912 156 förtidsröster. Enligt Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet, tyder siffrorna snarare på en viss ökning av förtidsröstandet i årets val.

I ett inlägg i Axess skriver Johan Wennström, IFN, att skolan inte kommer att kunna räddas så länge som vänstern och högern saknar insikt om vad deras dubbla attack på läraryrket har ställt till med. Båda har medverkat till att rasera lärarnas yrkesidentitet. De har med motsatta utgångspunkter men ändå gemensamma ansträngningar baxat skolan dit den är i dag.

På SvD Brännpunkt skriver Henrik Jordahl, IFN, och Mats Bergman, Södertörns högskola: "Det är svårt att se några spår av att de vinstsyftande privata utförarna skulle ha försämrat äldreomsorgen. När vi pusslar ihop studierna finns det snarare tecken på att de privata utförarna är lite effektivare." Forskarna skriver att deras studier inom äldreomsorgen klart visar att "svepande utsagor om vinsternas skadlighet inte stämmer för alla välfärdstjänster".

Henrik Jordahl, IFN, intervjuas i magasinet Godmorgon världen i Sveriges Radio. Han förklarar att det är få plånboksfrågor i årets valrörelse trots att sådana ofta lockar väljare.

Kommer Fi in i riksdagen och blir de rödgröna större än Alliansen? Svaret på den sistnämnda frågan har den statistiska modellen Ada med över 90 procents säkerhet kunnat ge sedan början av sommaren - nämligen ja. Det skriver TT i en artikel. Richard Öhrvall, IFN och SCB intervjuas. Han förklarar att "det är ett roligt inslag. Sedan finns det inte samma behov här som i USA därför att Sverige har ett stort antal mätningar till skillnad från USA."

Ekonomiekot lördag handlar om välfärd, och om den franska ekonomen Thomas Pikettys forskning, där han bland annat hävdar att inkomstskillnaderna ökar, och kommer att fortsätta göra det. Andreas Bergh, IFN, och Irene Wennemo, ledarskribent på Dagens Arena, diskuterar vad som hänt med välfärden och inkomsterna.

Välfärdsstaten och kapitalismen bör gå hand i hand, skriver VLT i en ledare. Tidningen skriver om boken ”Sweden and the Revival of the Capitalist Welfare State” av Andreas Bergh, IFN. Boken presenterades nyligen på ett öppet seminarium. "Det går att läsa Berghs bok som en plädering för att den kapitalistiska välfärdsstaten bör bli mer kapitalistisk. På vissa områden stämmer det" anser VLT och fortsätter: "En kapitalistisk ekonomi är en förutsättning för en välfärdsstat. Men utan en välfärdsstat riskerar kapitalismen att bara bli ett i raden av dåliga samhällssystem."

Valmyndigheten har skickat ut röstkort till runt 140 000 utlandssvenskar. Men enligt SCB var valdeltagandet i gruppen förra valet endast 31 procent, skriver SvD och förklarar att "nu försöker politikerna mobilisera utlandssvenskarna". Richard Öhrvall, IFN, förklarar att "om det blir ett väldigt jämnt val kommer de att påverka. Sedan kan det också vara avgörande för partier som ligger precis på fyraprocentsspärren."

I en artikel från nyhetsbyrån TT förklarar Richard Öhrvall, IFN, att "generellt kan man se att valdeltagandet är lägst bland de allra yngsta och de allra äldsta" . Men, tillägger Öhrvall "unga röstar i högre grad än vad många verkar tro. 2010 låg valdeltagandet bland förstagångsväljare på omkring 80 procent". Han påpekar att valdeltagandet bland unga i de två senaste valen har ökat mer än i andra grupper.

Johan Wennström, IFN, intervjuas om sin bok Lärare utan frihet – när vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen. Wennström förklarar bland annat att "när både vänstern och högern beskrev lärare som vanliga löntagare med själviska drivkrafter sänktes läraryrkets status". Och när professionen sattes ur spel var det fritt fram för detaljstyrning av skolan enligt näringslivsprinciper, så kallad New public management, skriver tidningen.

Özge Öner, IFN, och en medförfattare skriver i Fokus att "öppenhet och tolerans har blivit en nyckelfaktor när regionerna tävlar om att attrahera de smarta och drivna". De skriver om rankning av hur bra svenska kommuner är på att inkluderar hbtq-perspektiv i olika typer av verksamheter. Det visar sig bl.a. att i kommuner som rankas högt röstade invånarna (i riksdagsvalet 2010) i högre grad på Miljöpartiet, Folkpartiet och Moderaterna och i lägre grad på Socialdemokraterna och Centerpartiet.

I programmet ”I valet & kvalet” diskuteras ekonomiska frågor. I den allra första sändningen medverkade Tino Sanandaji, IFN, och svarade på frågor om hur det kommer sig att både sysselsättning och arbetslöshet har ökat. Sanandaji förklarade att sysselsättningen bör redovisas i procentenheter inte reella siffror – så har alltid skett tidigare. Han förklarade dock att hur man än redovisar utvecklingen så har det blivit bättre under Alliansregeringen. Siffrorna pekar uppåt med 1-2 procent.

Kulturdebattörer från vänster mötte sina liberala kollegor i Malmö. I debatten deltog Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet. Lagen var "oense om huruvida fri invandring också måste leda till ökade inkomstskillnader. Det måste den, åtminstone till en början, menade liberalernas Andreas Bergh. Oacceptabelt, tyckte vänsterns Ali Esbati".

Tino Sanandaji, IFN, skriver i en krönika att han personligen tror "att den främsta förklaringen till försämrade skolresultat är ... revolutionen i pedagogiska metoder. I början av 1990-talet präglades skolan fortfarande av traditionell undervisning. Idag har Rousseauiansk pedagogik tagit över. Dessa ”progressiva” eller ”individcentrerade” pedagogiska teorier genomsyrar numera skolbyråkratin, akademin, lärarutbildningen och läroplanen". Han anser också att "det kanske enskilt största problemet är reducerad studietakt".

I en krönika på SvD:s ledarsida skriver Thomas Gür om "hur utomordentlig dåligt Sverige är på att få ut kommunmottagna flyktingar i förvärvsarbete. Mediantiden är åtta år." Gür frågar vilket politiskt parti som formulerar förslagen till de "av naturnödvändighet omfattande förändringar som måste till för att göra det lättare för flyktingar att komma i förvärvsarbete? Som svar hänvisar han till en artikel av Andreas Bergh, IFN, i Ekonom isk Debatt 4/2014.

Smålandsposten ägnar en ledare åt Johan Wennström, IFN, nya bok Lärare utan frihet. "Med sitt konservativa perspektiv är boken Lärare utan frihet en välkommen påminnelse om att det finns en borgerlig syn på skola och bildning som inte alls är den marknadsliberala." Smp beskriver  en ond cirkel: "På samma sätt som skolans misslyckanden läggs politiker till last, förväntas det också att Björklund eller eventuellt Fridolin ska lösa utmaningarna efter eget förnuft. Så nedvärderas återigen lärarkårens förmåga och självständighet. Så förlorar kåren ytterligare något av sin frihet."

 Ann-Charlotte Marteus skriver i en ledare i Expressen  att debatten allt för lite handlar om integration, vägen till jobb och ett självständigt liv för nya svenskar. Marteus hänvisar till forskning av Andreas Bergh och en artikel i Ekonomisk Debatt i våras. "När Bergh gick igenom arbetsmarknadsgapen i OECD-länderna fann han att utbildningsnivån hos migranter inte spelar någon roll för hur lätt de får jobb, relativt de infödda. Lundadocenten upptäckte också att migranter faktiskt har lättare att få jobb i länder med högre främlingsfientlighet."

Vinstförbud i välfärdsföretag och höjd arbetsgivaravgift för unga är några av de förslag från oppositionen som Entreprenör skriver att företagare oroar sig för. I artikeln intervjuas bland andra Carl-Magnus Bjuggren och Tino Sanandaji från IFN. De svarar på frågor om höjd restaurangmoms och lättnader i LAS.

En OpEd av Andreas Bergh publiceras i den brittiska finanstidningen CityAM. Till skillnad från den franske ekonomen Thomas Piketty visar Bergh att Sveriges framgångsrecept inte omfattar hög beskattning av kapital, utan snarare att tillhandahålla effektiva, kapitalistiska institutioner som tillåter en omfördelning inom ramen för välfärdsstaten. Han förvånas över Pikettys framgångar i Sverige och frågar sig om svenskarna själva vet vad de gjort rätt i den ekonomiska politiken.

ETC publicerar ett utdrag ur en ny bok av Kent Werne som granskar Alliansens "politik för lönepress och sämre skyddsnät – där USA fungerar som inspiration". Werne som anser att "nationalekonomernas vurm för USA har försvunnit på senare år" skriver att Assar Lindbeck, IFN, vid mitten av 1990-talet "föreslog ett åtgärdspaket för att amerikanisera Sverige: Fler jobb i privat servicesektor, framdrivna genom sänkta arbetsgivaravgifter för 'lågproduktiva löntagare' och subventioner av hushållstjänster; men också mer 'hårdhänta' metoder som 'flexiblare relativlöner, mindre generösa arbetslöshetsunderstöd' och 'en urholkad lagstiftning om anställningstrygghet'”.

Johan Wennström, IFN, intervjuas om sin nya bok Lärare utan frihet: När vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen. Han svarar bland annat på frågan om varför NPM varit dåligt för skolan: "Förändringen genomfördes av goda skäl i statsförvaltningen, men blev allt för genomgripande. Lärarna har kommit att bli övervakade, har ålagts en stor administrativ börda och har mindre möjligheter att lägga upp arbetet efter eget huvud."

I en ledare skriver Kristianstadsbladet, m.fl. att "det svenska samhället står sig starkt". Tidningen menar dock att SD utgör ett hot eftersom partiet attackerar "solidariteten och tilltron mellan människor". I detta sammanhang hänvisar skribenten till att Magnus Henreksonm, IFN, påekat att ”det gäller att privatisera på rätt sätt”.

Ny Teknik skriver om Thomas Pikettys bok Capital in the Twenty-First Century. Tidningen hänvisar till ett SNS-seminarium där boken diskuterades. "Mycket mutter hördes från deltagarna. 'Svag analys. Boken hänger inte ihop' röt professor Assar Lindbeck, och tillade att Piketty tycktes sakna förmåga att knyta ihop teori och empiri."

Flera experter synar nu SD:s föreslagna politik och partiledarens svar i utfrågningen, skriver Expressen och har med en kommentar av Tino Sanandaji, IFN: "Deras budget är spekulativt överdriven. De har varit giriga och blåst upp den".

Jonas Vlachos, affilierad IFN, är en av de forskare som i Expressen reder ut begreppen inför en utfrågning i SVT. Påstående: Det fria skolvalet har lett till ökad segregation och minskad likvärdighet. Svar från Vlachos: "Den mesta forskningen tyder på att det fria skolvalet har lett till en viss ökad social segregation. Men framför allt visar det att spridningen mellan skolorna har ökat. Det är en större spridning mellan högpresterande och lågpresterande skolor. Sedan är det en annan fråga om det är kopplat till den sociala segregationen, det är inte lika tydligt ..."

I SvD:s ledarblogg publiceras en kommentar av Johan Wennström, IFN, till en Op-Ed skriven av Stefan Fölster. Ämnet är New Public Management (NPM) som Fölster menar förbättrar offentliga välfärdsorganisationer. Wennström skriver att "Fölsters uttalanden ligger inte i linje med bevisen han anför". Fölster å sin sida svarar att "den hätska debatten om NPM i Sverige verkar snarare handla om ryckig politisk detaljstyrning".

Rapport presenterar den budget som SD lagt fram inför valet. Här förklaras att 152 miljarder kronor ska sparas genom minskad anhöriginvandring och asyl. Tino Sanandaji, IFN, kommenterar och förklarar att SD:s resonemang rör sig om "spekulationer och överdrifter". Han säger att även om man sparar på flyktingmottagning så går det inte att spara så snabbt [som SD räknar med].

I Neo skriver Thomas Gür om en intervju med Magnus Henrekson, IFN, i ett tidigare nummer av tidningen: "Största behållningen är Henreksons bejakande av möjligheten till kunskap: ”'Det handlar i första hand om rätt eller fel, sant eller falskt, inte om vilka konsekvenser det ena eller andra kan få för opinionen'. Inga akademiska kryphål om att det beror på hur man definierar begreppen. Inget post-modernistiskt fluffigt om att 'det finns olika sanningar för olika aktörer”. Det är så självklart att det är kontroversiellt.'"