Fredrik Sjöholm sammanfattade den handelspolitiska händelseutvecklingen under det senaste året. Han menade att orsaken till den politiska stökigheten får sökas tillbaka i att USA och Europas del av världsekonomin har minskat under de senaste decennierna, till förmån för Kina.
Kortsiktigt har utvecklingen begränsad effekt för svenskt näringsliv: Exporten sker främst i Europa, och den växande tjänstesektorn påverkas mindre. Men långsiktigt är två trender avgörande: Kinas industripolitik och USA:s handelspolitik. Vi har nu att konkurrera med kinesiska företag som åtnjuter en mycket aktiv industripolitik. Den amerikanska marknaden är mycket viktig för många företag, och dessutom är osäkerheten om vad som kommer att gälla skadlig.
Att USA stänger sin marknad har drabbat Kina, vilket nog kommer att märkas genom att kineserna i större utsträckning försöker att sälja produkterna i Europa.
Malin Gardberg fortsatte med att prata om några tecken kring hur AI påverkar konkurrensen. Traditionellt har teknikskiften lett till ökad konkurrens och dynamik. Kreativ förstörelse har drivit innovation och tillväxt, Övergången till digital teknik var dock ett undantag. En förklaring kan vara skalfördelar – stora företag kunde behålla marknadspositioner längre.
Det är ännu oklart om AI i slutändan kommer att ha samma utveckling. Men tidiga generationer av AI har som digital teknik krävt stora investeringar, vilket än så länge verkar ha lett till minskad konkurrens. I AI-intensiva branscher har den kreativa förstörelsen minskat.
Lars Persson, som bland annat har ingått i regeringens produktivitetskommission, berättade om näringslivets produktivitetsutveckling och konkurrenskraft. Han konstaterade att svenska arbetstagare jobbar mindre än i många andra länder, men att de är mycket produktiva under de timmar som de arbetar. Mellan 1999 och 2021 ökade arbetstagarnas produktivitet med i genomsnitt 230 000 kronor, mest på grund av förbättringar inom företagen. Denna produktivitetsutveckling är dock avtagande under senare år.
Lars Persson menade att policyåtgärder kan vara motiverade när det förekommer marknadsmisslyckanden eller regleringsmisslyckanden. Produktivitetskommissionen föreslog en lång rad åtgärder, varav han lyfte fram två: Att verka för ett regleringssystem med mer fokus på produktivitet, samt stärkt kompetens genom fler kortare påbyggnadsutbildningar kombinerade med arbete.
Therese Nilsson berättade om kulturell ekonomi – ett växande forskningsfält som tar hänsyn till att människor har olika värderingar. Ofta refereras till tillitens viktiga betydelse för svensk ekonomi. Det är ett exempel på något som kulturell ekonomi kan studera.
Hur påverkas vi som ekonomiska aktörer av osäkerhet? Frågan uppmärksammas ju ofta i media, med fokus på sådant som konsumtion, investeringar, och belåning. Men hur påverkas vi mer bredare som ekonomiska aktörer? Therese Nilsson har forskat kring kopplingen mellan osäkerhet och tolerans.
Enligt denna forskning leder osäkerhet under uppväxten till lägre tolerans i vuxen ålder. Effekten är starkast i åldrar som psykologisk forskning identifierat som formativa för värderingar och attityder. I nuet får osäkerheten ofta människor att bli mer toleranta. Under ovissa omständigheter och gemensamma utmaningar uppstår känslan av att "vi är alla i samma båt". Osäkerhet leder alltså inte nödvändigtvis till polarisering.
Lars Calmfors avslutade frukosten med att fråga om det är dags för Sverige att införa euron. Han konstaterade att euron har skapat ökad handel och därmed tillväxt. Den samhällsekonomiska effektiviteten talar alltså för ett medlemskap. Möjligheterna till konjunkturstabilisering var tidigare ett vägande skäl mot medlemskap, menade han. I dag har dock Sveriges konjunkturutveckling anpassats till euroområdet. Däremot skulle de svenska riskerna vara större för höga statsskulder och händelser i bankunionen.
Huruvida det svenska inflytandet påverkas av att stå utanför är mer splittrat, enligt Lars Calmfors. Vi har haft mindre inflytande på det ekonomiskpolitiska regelsystemet, men det befarade minskade ”allmänna” inflytandet har uteblivit. Sannolikt skulle vi inom eurozonen få större inflytande på utvecklingen av en mer integrerad europeisk kapitalmarknad, vilket är en central fråga för europeisk konkurrenskraft.
I dessa tider av geoekomisk oro kanske det också kan vara en fördel att inte behöva agera ensam. Inflytande handlar inte bara om att främja nationella intressen utan också om att ta solidariskt ansvar för europeiska beslut, avrundade Lars Calmfors. Den gemensamma valutan har från början även varit ett politiskt projekt, och ett deltagande kan vara en signal om en svensk önskan om fördjupat EU-samarbete.
Är du vd och skulle vilja komma på vd-frukost? Kontakta Elisabeth Gustafsson.