Nyheter

Niclas Berggren, IFN, har fått priset ”Reviewer of the Year” av tidskriften Journal of Institutional Economics. Priset är ett erkännande av det arbete Niclas gör med att granska inskickade bidrag till tidskriften. Niclas är en av två pristagare, utöver honom går priset även till Frank Decker.

I våras fick en vetenskaplig modell stort genomslag både i politiken och i media. Den så kallade Imperial College-modellen ändrade den brittiska coronastrategin så gott som över en natt. Men modellen har i efterhand fått mycket kritik för att inte vara tillförlitlig. 

Vi blir äldre och friskare och det är en vinst för folkhälsan och vårt samhälle men det krävs hårda prioriteringar av välfärden om våra äldre ska få vård och omsorg av den kvalitet de har rätt till. Så inledde moderator Sanna Rayman ett webbinarium om framtidens välfärd som arrangerades av TCOs tankesmedja Futurion. 

EU och dess handelspartners måste samarbeta i utformningen av koldioxidtullar om man vill minimera de potentiella kostnaderna för internationell handel samtidigt som chansen att minska globala koldioxidutsläpp maximeras. Det visar en ny rapport av Henrik Horn, IFN och André Sapir, Université libre de Bruxelles.

Lars Calmfors, IFN och professor emeritus vid Stockholms universitet, medverkade i ett SNS- webbinarium om framtidens arbetslöshetsförsäkring.

Styrelsen för IFN har utsett Fredrik Sjöholm, professor i internationell ekonomi vid Lunds universitet, till ny vd för IFN. Han ersätter Magnus Henrekson som efter 15 framgångsrika år har begärt att få lämna sin position.

Två IFN-forskare, Daniel Waldenström och Lars Calmfors, ingår i regeringens referensgrupp bestående av forskare inom nationalekonomi.

Therese Nilsson, IFN och Lunds universitet, och Martin Fischer, affilierad till IFN, samt Martin Karlsson, University of Duisburg-Es­sen, presenterade sin forskning om längre skolterminers effekt på barns livschanser när deras SNS-rapport, Långsiktiga effekter av mer under­visningstid, presenterades vid ett webbinarium anordnat av SNS. 

Stefan Ingves, riksbankschef och ordförande i direktionen höll ett anförande vid Nationalekonomiska Föreningens medlemsmöte idag. Mötet var digitalt och livestreamades från IFN.

Magnus Henrekson, vd, IFN, valdes idag till ordförande för Nationalekonomiska Föreningen.

Forskningsprogrammet Elmarknadens ekonomi byter namn. Det nya namnet för programmet är Hållbar energiomställning, ett namn som bättre återspeglar det arbete som nu bedrivs inom ramen för programmet

Både forskning och faktiska förhållanden talar mot en reglering av minimilöner på EU-nivå. Det visar forskning av Per Skedinger, IFN, som nyligen publicerats som en rapport hos Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier.

I slutet av maj ordnade IFN:s företags-, arbetsmarknads- och entreprenörskapsgrupp FAME den första delen av en tvådelad intern workshop för IFN-forskare. 

Den nya boken The Entrepreneurial Society – A Reform Strategy for Italy, Germany and the UK ger unika verktyg för att lösa Europas innovationskris, verktyg som är än mer viktiga efter coronakrisen. Mikael Stenkula, IFN, är en av författarna.

Omstartskommissionen, ett initiativ av Stockholms Handelskammare, inledde sitt arbete under onsdagen med ett webbinarium. Lars Calmfors, IFN, är en av medlemmarna i kommissionen där namnkunniga experter inom olika områden ska ta fram en plan för hur svensk ekonomi ska återhämta sig efter coronakrisen. En återhämtning som enligt Lars Calmfors kommer att ta lång tid.

 Magnus Henrekson har efter 15 års  ledning av IFN beslutat att lämna sin vd-tjänst, i enlighet med förutsättningarna i hans anställningsavtal som gör det möjligt för honom att gå i pension 2020.

– Det har varit 15 fantastiska och stimulerande år som vd för IFN. Jag ser nu fram emot att på heltid kunna ägna mig åt forskning och samhällsdebatt, säger Magnus Henrekson.

– Magnus har stått för ett visionärt, produktivt och synligt ledarskap under sin utomordentliga  ledning av IFN. Han har personligen i hög grad medverkat till IFNs starka roll och ställning i samhällsdebatten, säger IFNs styrelseordförande Staffan Bohman.

IFNs styrelse har nu påbörjat arbetet med att rekrytera Magnus efterträdare och  ett chefsskifte bedöms kunna ske i slutet av 2020. Arbetet leds av ordförande Staffan Bohman som kan kontaktas för ytterligare frågor gällande rekryteringsprocessen.

Kontakt: Staffan Bohman: 070-816 66 22, Magnus Henrekson: 070-222 97 00

Det behövs mer satsningar på utbildning och insatser riktade mot unga, växande  företag för att Sverige inte ska halka efter. Digitaliseringen har bidragit till att skapa  produktiva och internationellt konkurrenskraftiga svenska företag. Det visar IFN:s forskning som presenterades på policywebbinariet ”Digitaliseringens påverkan på näringsliv och arbetsmarknad” under tisdagen. Forskningsresultaten visar också att det är stora regionala skillnader gällande hur långt digitaliseringen har kommit i Sverige.

På Valborgsmässoafton aviserade regeringen ett utökat stödpaket för att rädda företagen från konkurs som en följd av coronapandemin. Extra glädjande är det att åtgärderna till stor del var sådana som presenterats av IFN:s Magnus Henrekson i ett tidigt skede av krisen i debattartiklar och i ett IFN Policy Paper. Det handlade bland annat om stöd till företagen och hur staten kan fungera som ett försäkringsbolag.

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet och Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, ingår i den nya Omstartskommission som Stockholms Handelskammare har initierat. På tisdagens DN Debatt skriver de om att de vill ge de politiska beslutsfattarna ett underlag för hur Sverige ska återhämta sig efter coronakrisen.

Vi befinner oss mitt i en strukturomvandling som möjligen kan påskyndas av coronakrisen. Hur ser den svenska digitaliseringsgraden ut och hur ska den höjas så att svenska företag blir mer produktiva och därigenom mer konkurrenskraftiga? Den 5 maj håller IFN ett digitalt policyseminarium.