Nyheter

”Det var jättebra att min period som sommarassistent på IFN började med årets Sommarsammankomst”, säger Kajsa Rudal. I denna deltar nämligen nästan alla forskare och andra anställda. ”Jag lärde mig snabbt vem som var vem”, förklarar hon. Kajsa säger att hon lärt sig mycket om databehandling, vilket hon kommer att ha stor nytta av i framtiden. Några tråkiga och monotona arbetsuppgifter har hon inte haft. ”Det är väldigt trevligt på IFN”, förklarar hon.

Institutet för näringslivsforskning filmar sedan ett par år tillbaka publika aktiviteter som institutet arrangerar. Genom att prenumerera kan du se alla programmen direkt när de läggs ut, vilket oftast är senare samma dag som ett event hållits. Det finns även videos som förklarar vad forskarna arbetar med inom de olika forskningsprogrammen och intervjuer med bland andra Assar Lindbeck om hans långa forskarkarriär.

Assar Lindbeck, professor i nationalekonomi verksam på IFN och Stockholms universitet, samtalar i denna cirka 10 minuter långa video med Magnus Henrekson, professor och vd för IFN. Frågorna han svarar på är bland andra: om nationalekonomer kan bättre än andra? Och hur det kom sig att hans forskargärning i mycket handlar om normer och incitament? Dessutom berättar Assar Lindbeck vad som var annorlunda med Lindbeckkommissionen som han ledde på 1990-talet.

IFN är en privat och oberoende stiftelse som forskar om frågar som har hög relevans för det svenska näringslivet. I dagens kunskapsintensiva och globala konkurrens ökar specialiseringen, men också behovet av breda samhällsperspektiv. Forskarna vid IFN förenas av övertygelsen att nationalekonomisk metod är ett kraftfullt verktyg för att förstå samhället.

Niklas Elert och Mikael Stenkula, IFN, har studerat hur tillit i samhället påverkar entreprenörskap bland anställda i existerande företag, så kallat intraprenörskap. De finner att tillit ger större grad av arbetsautonomi i existerande företag, vilket är en förutsättning för att intraprenörskap ska kunna frodas. Tillit leder även till en mer omfattande välfärdsstat. Eftersom många förmåner ofta är mer fördelaktiga för anställda än för egenföretagare, kan det leda till att entreprenöriella individer väljer att bli intraprenörer i stället för oberoende entreprenörer.

Under Almedalsveckan deltog IFN-forskare i publika seminarier men även som talare på luncher/middagar för särskilt inbjudna. Lars Calmfors, Mårten Blix, Gabriel Heller Sahlgren, Henrik Jordahl, Per Skedinger och Johan Wennström var alla i Visby för att berätta om sin forskning. De ämnen som forskarna tog sig an var allt från finansiering av välfärdsstaten, integration av nyanlända samt likvärdighet och segregation i skolan, till digitalisering i vården, religion och arbetslagstiftning.

Franska gymnasieelever får sedan ett år tillbaka, enligt lag, inte använda sina mobiltelefoner i skolan. Sedan 2007 har svenska lärare, enligt skollagen, rätt att ”omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna” (läs: mobiltelefoner). Vad skulle ett totalförbud mot mobiltelefoner i våra skolor ge för resultat, undrade Björn Tyrefors och Dany Kessel, IFN, samt Hulda Lif Hardardottir, Stockholms universitet. De fann att ett lagstadgat mobilförbud i skolan är en billig men inte generellt effektiv reform.

I en ny podd resonerar professor Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och IFN, om utrikesföddas situation på arbetsmarknaden. Han menar att det tidigare fanns en föreställning om att invandring alltid innebär en vinst för samhället och så är det inte. Detta beror på den dåliga sysselsättningsutvecklingen [för invandrare]. Mats Hammarstedt diskuterar hur fler skulle kunna komma i arbete och att utrikesfödda inte tycks vara mer entreprenöriella än inrikesfödda.

En central del av den svenska sommaren är midsommarfirandet. IFN önskar alla besökare på denna webbplats en glad midsommar och en fortsatt skön sommar.

På onsdagen presenterade Petra Persson, Stanford University och affilierad till IFN, forskning som visar att sannolikheten är större att personer med tillgång till informell hälsoexpertis, exempelvis läkare eller sjuksköterska i familjen, blir 80 år eller äldre. På seminariet på SNS kommenterade Mårten Palme, Stockholms universitet, utifrån sin egen forskning om sambandet mellan utbildning och hälsa. Seminariets övergripande frågaställning vad "hur ojämlikheter i hälsa och livslängd kan minskas".

I IFN:s serie med näringslivskontakter presenterade, på tisdagen, Jan-Erik Gustavsson, vp innovation och strategi, företaget Combient. Han berättade att Combient är något så unikt som ett samarbetsnätverk för 28 svenska och finska företag – främst inom Wallenbergsfären. Combient bistår medlemsföretagen med bland annat utveckling inom AI och digitalisering och delar sedan med sig av idéer och utveckling inom nätverket.

På tisdagen presenterade tankesmedjan Fores Nordiska ministerrådets rapport Climate Policies in the Nordics – Nordic Economic Policy Review 2019, med Lars Calmfors, IFN, och John Hassler, Stockholms universitet, som redaktörer. Tillsammans med en rad skribenter har de studerat hur de nordiska länderna bäst kan bidra till den internationella klimatpolitiken. Calmfors och Hassler föreslår bland annat att de nordiska länderna ska samarbete mer kring ny miljövänlig teknik. De vill att Norden ska fokusera på "teknik som kan få globalt bred användning och där de nordiska länderna har speciell kompetens".

På torsdagen presenterades boken Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid (Dialogos Förlag 2019) författad av Lars Calmfors, Simon Ek, Ann-Sofie Kolm och Per Skedinger. De har studerat och analyserat hur den svenska kollektivavtalsmodellen kan reformeras så att större hänsyn tas till brist på kvalificerad arbetskraft, exempelvis sjuksköterskor, men även samhällsekonomin i stort. Under seminariet och en stundtals intensiv debatt medverkade även Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef Almega, Marie Nilsson, förbundsordförande, IF Metall, och Annelie Söderberg, förhandlingschef Vårdförbundet. Journalisten Anna Danielsson Öberg ledde seminariet.

En tvådagars konferens om industriell organisation anordnades 10-11 juni i Stockholm av IFN, Handelshögskolan i Stockholm och Södertörns högskola. 45-talet deltagare kom till konferensen som var den elfte inom ramen för Norio (Nordic Workshop on Industrial Organization) som hålls vartannat år. Det övergripande syftet med dessa workshops är att stimulera samarbete och kunskapsutbyte bland nordiska forskare på området.

Om vi vågar acceptera och ta tag i målkonflikterna [i skolan], då tror jag att vi kommit en bra bit på väg, förklarar Gabriel Heller Sahlgren i en ny podd. Han berättar om bakgrunden till konflikten mellan elevers glädje och deras kunskaper och vad politikerna kan göra för att vrida rätt utvecklingen i utbildningssystemet.

Lars Calmfors, IFN, är huvudförfattare till en ny rapport skriven för Nordiska Ministerrådet: Integrating Immigrants into the Nordic Labour Markets: An Overall Perspective. Rapporten presenterades på onsdagen i Oslo. Per Sekdinger, IFN, och Simon Ek, Uppsala universitet och affilierad till IFN, har skrivit ett kapitel med titel "Wage Policy" (lönepolitik). Forskningen visar att subventionerade privat anställning på arbetsmarknaden är det mest fördelaktiga, även för att invandrade ska få icke-subventionerade arbeten, förklarade Lars Calmfors i Oslo. Han sa att denna typ av stöd finns mest i Sverige och rådde övriga länder att öka denna insats.

På tisdagen presenterades boken Glädjeparadoxen – historien om skolans uppgång, fall och möjliga upprättelse (Dialogos Förlag 2019) på ett seminarium i Stockholm. En av bokens två författare, Gabriel Heller Sahlgren, London School of Economics och IFN, förklarade att vi måste ta målkonflikten mellan glädje och effektiv inlärning på allvar. Magnus Henrekson, IFN, som inledde och avslutade seminariet sa att den utbildning vi har nu är ett perfekt recept för att öka klyftorna i samhället, så om det är detta vi vill ha så är det bara att bygga vidare på dagens skola.

På torsdagen mottog Boyan Jovanovic, årets vinnare av Global Award for Entrepreneurship Research utmärkelsen vid en ceremoni på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Prisutdelare var näringsminister Ibrahim Baylan, tillsammans med Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv. Läs mer om årets vinnare på prisets webbplats.

På onsdagen presenterade årets pristagare av Global Award for Entrepreneurship Research, Boyan Jovanovic från New York University, uppsatsen "Product Recalls and Firm Reputation" på IFN. I sin forskning utnyttjar Jovanovic raset i företags aktievärde till följd av återkallade produkter för att skatta andelen av företagens börsvärde som beror på dessas renommé. Han uppskattar att elva procent av företagens börsvärde beror på rykte/renommé.

Dany Kessel, Södertörns högskola och affilierad till IFN, presenterade på torsdagen rapporten "En välfungerande skolmarknad" som han författat tillsammans med Elisabet Olme för Svenskt Näringsliv. De två forskarna föreslår hur skolval skulle kunna organiseras på ett mer effektivt och rättvist sätt. De föreslår att det skapas en för hela landet gemensam plattform för val och antagning. Samtidigt vill de att strategiska incitament förbjuds, exempelvis viktning av närheten till en skola. Dessa åtgärder skulle kunna "ger aktörerna på skolmarknaden den information de hade kunnat få genom prismekanismen" förklarade Kessel.