Vi använder oss av ett s.k. kvasi-experiment för att undersöka vilken effekt husprisfall har på hushållens konsumtion. Citynära Bromma flygplats existens har länge varit en fråga för intensiva politiska diskussioner.
Moderaterna, som konsekvent argumenterat för flygplatsens fortlevnad, hade stor framgång i valet i Stockholms stad 2006. Detta gav dem en ovanligt stark förhandlingsposition och hastigt förhandlades ett nytt avtal om Brommaflyget fram med Luftfartsverket. Det nya avtalet löpte till och med 2038 och presenterades som ett fullbordat faktum i september 2007.
Oppositionspartierna uttryckte sitt starka motstånd och kallade processen en kupp. Störningarna från Bromma flygplats förväntades således fortsätta 30 år till. Vi visar att som en konsekvens sjönk priserna på hus som är bullerstörda av Bromma flygplats med ca 15 procent relativt jämförbara hus i andra delar av Stockholms kommun.
Konsumtionen mäts som inköp av bilar
Det är erkänt svårt att mäta hushållens konsumtion på mikronivå. Forskningen har ofta använt bilar som studieobjekt, eftersom dessa registerförs. Vårt mått på konsumtion är därför hushållens inköp av bilar enligt Fordonsregistret. Vi undersöker både hur sannolikhet att köpa bil påverkas och påverkan på bilens värde.
Sannolikheten att köpa en bil bland bullerstörda hushåll nära Bromma flygplats bullerzon påverkas inte jämfört med icke-bullerstörda hushåll belägna längre bort från bullerzonen. Vi finner inte heller stöd för en substitutionseffekt mellan nya och gamla bilar.
Däremot är responsen stor bland dem som köper en ny bil. Ett 15-procentigt bostadsprisfall leder till 7 procents minskning av värdet på den köpta bilen. Det är en stor effekt och vid första anblicken kan den ge sken av att husprisutveckling är en helt avgörande variabel för ekonomin. Emellertid köper endast fyra procent av hushållen ny bil varje år. Den aggregerade effekten av 15-procentig minskning av huspriserna är därför att värdet på inköpta bilar minskar med endast 0,30–1,2 procent.
Denna effekt drivs helt av de hushåll som troligen är lånebegränsade, d.v.s. de med en belåningsgrad på mellan 60–80 procent. Detta indikerar att den huvudsakliga kanalen för denna effekt är via krediter, där vissa hushåll, efter ett bostadsprisfall, inte längre kan låna.
Mindre effekt än i tidigare forskning
Vår skattning av bostadsprisers påverkan på konsumtion visar att bostadsmarknaden spelar en mindre roll för makroekonomin än vad tidigare studier påvisat. Samtidigt önskar vi betona två omständigheter.
För det första är hushållets konsumtionsrespons kraftigt beroende av dess belåningsgrad. För det andra kan bostadspriser falla på grund av en mängd olika makroekonomiska omständigheter (som högre arbetslöshet, högre räntor osv) medan vårt kvasi-experiment avser ett lokalt isolerat bostadsprisfall.
