Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Working Paper No. 1451

Long-Run Effects of Technological Change: The Impact of Automation and Robots on Intergenerational Mobility

Effekter av robotisering och automatisering på intergenerationell inkomströrlighet

Working Paper
Referens
Heyman, Fredrik och Martin Olsson (2022). ”Long-Run Effects of Technological Change: The Impact of Automation and Robots on Intergenerational Mobility”. IFN Working Paper nr 1451. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.

Författare
Fredrik Heyman, Martin Olsson

Denna studie undersöker hur de senaste decenniernas utveckling inom robotisering och automatisering har påverkat intergenerationell inkomströrlighet. Med utgångspunkt från detaljerad svensk data över nästan tre decennier finner vi att föräldrars robotexponering är förknippad med lägre inkomströrlighet för deras barn.

Hur och på vilket sätt överförs arbetsmarknadsutfall, såsom inkomster och yrkestillhörighet, över generationer? Vilken betydelse har olika former av exponering under uppväxten för barns framtida välbefinnande och sambandet mellan föräldrars och barns inkomster? Dessa grundläggande, men ur ett välfärdsperspektiv, viktiga frågor behandlas i en omfattande litteratur som studerar olika aspekter av intergenerationell mobilitet. Empiriska studier från ett stort antal länder visar att mobilitet mellan generationer är en viktig bestämningsfaktor för ojämlikhet och barns framtida välbefinnande.

I denna studie analyserar vi hur teknologiska förändringar på den svenska arbetsmarknaden har påverkat intergenerationell rörlighet. Trots en omfattande litteratur som studerar olika bestämningsfaktorer för mobilitet över generationer så vet vi lite om hur intergenerationell rörlighet har påverkats av olika teknologiska framsteg.

Automatisering och robotisering påverkar intergenerationell inkomströrlighet
Med hjälp av data på hur olika yrken har varit exponerade mot robotar och mjukvara i kombination med information om investeringar i robotar på industrinivå finner vi att den intergenerationella inkomströrligheten är lägre om föräldrarna var anställda i ett yrke som varit exponerat mot ny teknologi. Den negativa effekten från att ha en förälder med ett yrke som varit exponerat mot robotar kommer från industrier och regioner där det varit en förhållandevis omfattande ökning av investeringar i robotar.

Vi finner även att sannolikheten för att barnen i vuxen ålder ska hamna i den översta kvartilen av inkomstfördelningen påverkas negativt av att ha föräldrar med yrken med hög automatiseringsrisk. I industrier och regioner med låga investeringar i robotar finner vi inga motsvarande effekter på den intergenerationella inkomströrligheten och på sannolikheten att hamna högre upp i inkomstfördelningen.

Att ny teknik kan ha långsiktig påverkan över generation bekräftas även när vi studerar en rad andra utfall. Föräldrars exponering mot robotar leder till att barnen i genomsnitt har högre arbetslöshet, har högre risk att hamna utanför arbetskraften, högre sannolikhet att ha försörjningsstöd samt en större sannolikhet att gå i förtidspension.

Sammantaget visar våra resultat på nya långsiktiga konsekvenser av automatisering och robotisering som inte har uppmärksammats tidigare i den omfattande litteratur som studerar hur olika teknologiska förändringar påverkar olika arbetsmarknadsutfall. Vi visar också på en ny bestämningsfaktor till hur intergenerationell rörlighet formas.