Sedan år 2000 har invandrares sysselsättning i Sverige ökat, men inkomstklyftorna mellan invandrartäta och andra bostadsområden har samtidigt vuxit. Utvecklingen förklaras av att personer i invandrartäta områden som får jobb ofta flyttar därifrån, och att de jobb som växer fram i dessa områden ofta ger låga inkomster.
En av de mest omdiskuterade frågorna i svensk politik är invandrares svaga ställning på arbetsmarknaden. Denna studie av arbetsmarknaderna i Sveriges mest invandrartäta områden visar dock att integrationen av invandrare på flera sätt har förbättrats. Vi delar in Sverige i rutor om 100×100 meter och beräknar hur invandrartätt den vuxna befolkningen mellan 25 och 64 år bodde 2022. De mest invandrartäta områdena väljs så att 95 procent av den vuxna befolkningen bor i andra områden.
År 1998 låg sysselsättningsgrad och inkomster i invandrartäta områden omkring 20 procentenheter respektive 20 procent under riksgenomsnittet. År 2022 hade inkomstgapet vuxit till nästan 30 procent, medan sysselsättningsgapet hade krympt till 15 procentenheter. Studeras alla invandrare, oavsett bostadsområde, har även inkomsterna förbättrats: runt millennieskiftet låg de i snitt 35 procent under svenskföddas, men år 2022 var skillnaden 27 procent.
Geografisk rörlighet
För att förstå utvecklingen krävs att man skiljer mellan två processer. Å ena sidan blir invandrartäta områden alltmer homogena med en växande andel invånare med utländsk bakgrund, vilket bidrar till att inkomsterna där halkar efter övriga Sverige. Å andra sidan går det bättre för invandrare som grupp: sysselsättningen ökar och inkomstgapet minskar. Förklaringen ligger i att invandrare i invandrartäta områden som får jobb ofta flyttar därifrån. Studien visar också på en tydlig förbättring bland invandrare som kommit till Sverige mer nyligen. Nyanlända som anlände efter finanskrisen får snabbare arbete än de som anlände tidigare.
Fler jobb – men låga inkomster
För invandrare som bor kvar i invandrartäta områden kvarstår ett stort inkomstgap även efter många år i Sverige. Vår analys visar att det framför allt är icke-reguljära anställningar – deltids-, visstidsjobb och timanställningar – som vuxit i dessa områden. Dessa jobb förklarar omkring 60 procent av inkomstskillnaderna gentemot övriga Sverige. Sveriges integrationsproblem har därmed ändrat karaktär.
Fasta heltidsanställningar har länge varit norm i Sverige, men regeländringar och teknisk utveckling har gjort det enklare att använda tillfälliga kontrakt. Många invandrare har fått sitt första jobb den vägen. För 20 år sedan var huvudproblemet i integrationen att många invandrare saknade arbete. I dag är det snarare en fråga om att de arbeten som finns ofta ger kort arbetstid och därmed låga årsinkomster.
