När industrin och byggsektorn drabbades hårt av 1990-talskrisen fick det följder även för nästa generation. Ungdomar vars pappor förlorade jobbet inom dessa branscher valde i högre grad bort gymnasieutbildningar kopplade till industri och bygg. Som vuxna arbetade dessa ungdomar mer och tjänade också bättre än jämförbara grupper.
Den djupa lågkonjunkturen i början av 1990-talet innebar stora jobbförluster i Sverige, inte minst inom industri och bygg. Det kraftiga fallet i sysselsättning satte avtryck i ungas utbildningsval: betydligt färre sökte sig till gymnasieprogram som ledde till dessa branscher.
Denna rapport analyserar hur information om risker på arbetsmarknaden under en kris påverkar ungdomars val av gymnasieutbildning. Genom att jämföra ungdomar vars pappor blev arbetslösa strax före gymnasievalet med liknande ungdomar vars pappor förlorade jobbet precis efter valet kan effekten av själva informationssignalen isoleras. Den förstnämnda gruppen hade bättre möjligheter att ta till sig riskerna i samband med att valet gjordes.
För ungdomar som fick denna signal före sitt gymnasieval minskade sannolikheten att välja ett industri- eller byggprogram med omkring 11 procent jämfört med den grupp som fick motsvarande information efter valet.
Långsiktiga konsekvenser
I stället för industri- och byggprogram valde många ungdomar utbildningar som ledde till yrken i branscher som drabbades i mindre grad av krisen, exempelvis transport, hotell och restaurang samt jord- och skogsbruk. Dessa val verkar också ha lönat sig. Som vuxna hade ungdomarna högre sysselsättningsgrad och större förvärvsinkomster än jämförelsegruppen som följde andra utbildningar.
Fram till 30 års ålder hade de som inte valde industri- och byggprogram i genomsnitt 1,2 procentenheter högre sannolikhet att vara sysselsatta och 2–3 procent högre inkomster. Skillnaderna minskar över tid men finns kvar upp till två decennier senare. Effekterna är mest uttalade bland pojkar, eftersom de oftare valde industriprogram.
Omfattande data
Analysen bygger på registerdata från SCB för 176 000 ungdomar vars pappor förlorade arbetet inom industri- eller byggsektorn under 1990-talskrisen. Genom att jämföra dem som fick informationen om arbetslösheten före respektive efter sitt gymnasieval kan studien särskilja effekten av själva informationssignalen från effekten av den ekonomiska chocken. Ungdomarna har följts fram till 2015.
