I denna studie introducerar vi ett nytt mått på entreprenörskap – antal individer per capita som blivit dollarmiljardärer genom att bygga nya företag. Det visar sig att detta mått är negativt korrelerat med traditionella mått på entreprenörskap som t.ex. egen- och nyföretagande. Istället samvarierar vårt mått med en rad institutionella faktorer såsom hög tillit och kvalitet på institutioner samt låg företagsbeskattning och liten regelbörda.
Entreprenörer har en nyckelroll i ekonomin genom att introducera nya teknologier på marknaden och genom att bygga nya och växande företag. Det är inom ramen för växande företag som innovationer omvandlas till nya varor och tjänster. När de nya produkterna via marknader når användarna blir resultatet ekonomisk tillväxt och ökad levnadsstandard.
Nytt mått på entreprenörskap
Varje ny våg av industriella genombrott och innovationer har förknippats med entreprenörer från James Watt, över Andrew Carnegie och Henry Ford till Sam Walton och Bill Gates. Samtidigt som de flesta forskare och politiska beslutsfattare i första hand tänker på entreprenörer som innovatörer och förnyare så har man i den empiriska forskningen ofta använt andra mått. Det kanske vanligaste måttet som har använts för att uppskatta entreprenörskap är egenföretagande som andel av sysselsättningen. Men en mycket liten del av egenföretagarna är innovativa eller har ambitionen att växa.
I denna uppsats utvecklas ett nytt mått på extremt framgångsrikt entreprenörskap: Antalet personer per capita som blivit dollarmiljardärer genom att bygga nya företag i världens länder. Genom att använda tidskriften Forbes lista över dollarmiljardärer för perioden 1996–2010 identifieras nästan 1 000 personer som genom att själva starta företag blivit dollarmiljardärer. Detta är den första systematiska studien av denna ekonomiskt viktiga kategori för ett tvärsnitt av världens länder.
Entreprenörskap kopplat till institutionella faktorer
I studien visas att egenföretagande och entreprenörskap enligt vårt mått är negativt korrelerade: där egenföretagandet är högt är entreprenörskapet lågt och vice versa. Även alternativa mått på egenföretagande som nyföretagande, andelen företagsägare och andelen anställda i små företag visar sig vara olämpliga mått på entreprenörskap.
En hög grad av entreprenörskap enligt vårt mått är istället förknippad med hög per capita-inkomst, högre institutionell kvalitet, hög grad av tillit bland befolkningen, lägre företagsbeskattning, en större venture capital-marknad och en mindre regelbörda.
En viktig policyslutsats från studien är att egenföretagande och innovativt entreprenörskap är två helt olika fenomen. Forskare och politiska beslutsfattare bör därför undvika att se ökat egenföretagande som en väg till mer innovativt entreprenörskap.
IFN Working Paper nr 959, "Small Business Activity Does not Measure Entrepreneurship", är författat av Magnus Henrekson och Tino Sanandaji, båda IFN.
