Personer med de högsta lönerna som anställda startar inte bara fler företag; deras bolag överlever, växer och blir mer produktiva än andras. Resultatet står sig oavsett konjunktur och personliga egenskaper.
Bara ett fåtal nystartade bolag skapar merparten av sysselsättnings- och produktivitetsökningen. Att identifiera dem i förväg är svårt. Lön är däremot en lättillgänglig signal om hur arbetsmarknaden värderar en individs förmåga. I denna artikel studerar vi om lön som anställd innan entreprenörskap hänger ihop med hur ett nytt företag klarar sig.
Data, metod och resultat
Analysen bygger på alla svenskar i åldern 20–55 år under 1999–2007 och de drygt 74 000 företag de grundar. Vi länkar individ- och företagsregister från Statistiska centralbyrån med uppgifter om löner, förmögenhet, mönstringstester, föräldrabakgrund och företagens bokslut. Ett företag klassas som framgångsrikt om det efter tre år fortfarande finns kvar och sysselsätter minst fem personer.
Vi finner tre centrala resultat:
- Fyra gånger större chans till framgång. Grundare som tidigare låg i den högsta inkomstdecilen är fyra gånger mer sannolika att starta ett framgångsrikt företag än kollegor från den lägsta decilen. Företagen är större och mer produktiva redan från start, och skillnaden ökar med tiden.
- Inkomst viktig även utöver andra faktorer. När vi beaktar bakgrundsinformation som ålder, utbildning, förmögenhet, riskvilja, kognitiva och sociala färdigheter samt om föräldrarna varit entreprenörer förändras sambandet nästan inte alls.
- Stabilt över konjunkturen. Mönstret är detsamma för företag som startas under högkonjunkturen 2007 och lågkonjunkturen 2009.
Hur kan resultaten tolkas?
En hög lön som anställd speglar sannolikt en kombination av ledarskapsförmåga, nätverk och resurser utöver de bakgrundsfaktorer vi kan beakta som ocksågynnar företagande. Resultaten ger historiskt stöd åt teoretiska modeller kring entreprenörskap som lyfter fram om att de med störst talang skapar störst värde när de lämnar anställning för att starta ett eget företag. Resultaten har även policyrelevans då det lyfter ett insatser för att uppmuntra framgångsrikt entreprenörskap kunde eventuellt vara mer framgångsrika om de riktar sig till personer med toppinkomst i näringslivet. Dock är det viktigt att betona att resultaten beskriver en stark statistisk koppling, inte ett orsakssamband.
