Forskning visar att andelen företagare varierar mellan olika grupper av utrikes födda i Sverige. Olika faktorer förklarar de observerade skillnaderna. Företagandet bidrar till integrationen men mer forskning behövs om dess effekter.
I uppsatsen sammanfattas forskningsläget kring företagandet bland utrikes födda i Sverige. Skillnader mellan olika grupper av utrikes födda och inrikes födda framkommer. Företagandet bland utrikes födda från vissa länder i Mellanöstern har ökat under de senaste årtiondena. I andra grupper, som exempelvis utrikes födda från länder i Afrika, är andelen företagare avsevärt lägre.
Företagare från länder utanför Europa utmärker sig
Företagare från länder utanför Europa driver ofta företag i bolagsformen enskild näringsverksamhet. Vidare är deras företagande i hög grad koncentrerat till service och tjänstesektorn. Företagare från länder utanför Europa har högre sannolikhet än inrikes födda företagare att upphöra med sina verksamheter och deras inkomster är lägre än inkomsterna hos företagare födda i Sverige eller i länder i Europa.
I enkäter svarar företagare från länder utanför Europa att de möter andra hinder och problem än inrikes födda företagare och företagare födda i Europa. Exempelvis upplever företagare födda i länder utanför Europa i högre grad än andra att diskriminering från banker, kunder och leverantörer är ett hinder för ett framgångsrikt företagande.
Olika faktorer förklarar skillnader mellan grupperna
Forskningsresultaten pekar mot att låga inkomster och svårigheter att etablera sig som anställd är skäl till att utrikes födda väljer att starta företag. Företagandet är således i någon mån ett resultat av brist på alternativ. Vidare spelar familjetraditioner en större roll för utrikes än för inrikes föddas benägenhet att starta och driva företag. Vad gäller effekterna av att leva geografiskt nära andra utrikes födda och ha tillgång till etniska nätverk är resultaten i de studier som redovisas inte entydiga.
Företagandet bidrar till integrationen men mer kunskap önskvärd
Företagande bland utrikes födda bidrar till integrationen på arbetsmarknaden då företagen skapar arbetstillfällen även för andra utrikes födda. Företag som ägs och drivs av utrikes födda från länder utanför Europa är mer benägna än andra att anställa personer som ofta har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta gäller exempelvis nyanlända personer och utrikes födda med kort utbildning.
Avslutningsvis påpekas att mer kunskaper behövs och att ytterligare forskning på området är angeläget. Detta gäller exempelvis frågorna om i vilken utsträckning företag som drivs av utrikes födda har trängt undan företag ägda av inrikes födda från vissa branscher. Det gäller också i vilken utsträckning företag ägda av utrikes födda bidrar till fler innovationer och till ökad svensk export.
